Semikolon och kolon små tecken med innebörd
På datorns tangentbord finns semikolon lättåtkomligt ovanför kommatecknet. Kanske är det därför semikolon så ofta dyker upp på förvånande ställen i pm och B- och C-uppsatser. Men det är inte bara studenter som har problem med tecknet. Också vana journalister skriver semikolon där man kunde vänta sig andra tecken: kolon, kommatecken eller punkt.
Hur ska man då veta vilket tecken man ska välja? Och spelar det så stor roll hur man gör? En god vana för alla skribenter är att ha Svenska skrivregler inom räckhåll vid datorn. Den lilla orangefärgade boken, utgiven av Svenska språknämnden, ger svar på de flesta frågor om skrivtekniska problem. Om semikolon får vi veta att tecknet kan användas när man tycker att punkt är för starkt avskiljande och komma för svagt. Semikolon används normalt mellan hela satser som har ett nära samband med varandra. (Om man i sådana fall i stället till övermått använder kommatecken riskerar man att anklagas för satsradning )
Semikolon följs alltid av liten bokstav. Om man vill tolka tecknets innebörd är det, med en formulering lånad ur Siv Strömquists bok ?Språkfrågor?, ungefär: ?Fortsätt läsa Det är inte slut på den här tankegången än; det kommer mer?. I händerna på drivna skribenter kan semikolon ge texten rytm och flyt; fel använt kan det förvirra och stoppa upp läsningen.
En vanlig missuppfattning är att semikolon kan användas i stället för kolon. Det kan det alltså inte. Det är bara kolon som kan användas före uppräkningar, exempel, förklaringar osv. Likaså är det bara kolon som används före citat, repliker eller tankar: Lektorn utbrast: ?På min tid var det annorlunda ?.
Semikolon har också en specialfunktion: Det kan användas för att avskilja grupper från varandra vid uppräkningar, exempelvis när man anger betydelse i ordböcker.
Skiljetecknen är skriftspråkets bleka motsvarighet till talets rikedom på betoningar, tonfall och andra signaler som visar hur ett yttrande ska uppfattas, vad som hör ihop och vad som ska hållas isär. Det kanske är en fråga fastän meningen är formad som ett påstående? Eller ett utrop Skiljetecknen är inte fler än nio. Vart och ett av dem har sina speciella funktioner ? och de är inte utbytbara. Håll alltså isär semikolon och kolon
