Skildrar studentuppsala i ny thriller

Hon kommer med tåget från Stockholm, där hon numera är bosatt, för att träffas och samtala om den nya romanen. Jag väntar på café Ofvandahls, som uppsalapoeten Jan Stiernstedt i sin kåseribok om staden från 1953 räknade till ”de heliga platserna”. nbsp;

Det första Maria säger när hon kommer in i salongen är att här är det som om tiden stått stilla. ”Så är det med nationerna också”, fortsätter hon medan hon intar en plats vid bordet. ”De är traditionstyngda och samtidigt fulla av liv. Superfulla ungdomar, den senaste musiken, och så tavlorna med de där allvarliga männen som blickar ner på vimlet.”

En man som förenade både allvar och lättsinne var skalden Gustaf Fröding. Han fikade gärna på Ofvandahls under sin tid som student i Uppsala. Han är också nämnd i Marias nya roman. Jag undrar vad hon själv har för relation till caféet. ”Jag var här jätteofta när jag var gymnasist”, berättar Maria. ”Påtår ingick och jag minns att vi satt här efter skolan och drack kopp efter kopp. När man gick därifrån var man alldeles darrig.”

Maria är dock inte född i Uppsala utan flyttade hit som tvååring från Bollnäs i Hälsingland. ”Men mina föräldrar pluggade här”, inskjuter hon. ”Jag tror faktiskt att de träffades på Uplands nation”, säger hon och skrattar. En viktig del av hennes nya roman utspelar sig i nationshuset. Det är i nationens pub, Svantes källare, som huvudpersonen Miriam, som nyanländ student, för första gången möter den vackra och gåtfulla Sofia de Ron.

Sofia försöker begå självmord genom att kasta sig i Fyrisåns mörka vatten. Hon räddas av Miriam som sedan utnyttjar tillfället till att ta på sig rollen som en nära vän till Sofia och på så vis nästla sig in i hennes liv medan hon ligger i koma på Akademiska sjukhuset. Det är en identitetsthriller.

När Maria Nygren låg i Uppsala läste hon praktisk svenska vid dåvarande Humanistiskt centrum i Observatorieparken. Det som nu är Ekonomikum. Hon hade ofta anledning att gå genom Gamla kyrkogården. Det är en plats som betyder mycket för romanens två huvudkaraktärer, Miriam och Sofia. ”Det är så vackert där”, säger Miriam. Särskilt betydelsefull är Frödings grav. ”Jag tycker om städer som har kyrkogårdar mitt i stan”, säger Maria. ”Det håller på att bli köpcentrum av allting. Gravarna påminner oss om något annat.”

Frågan om identitet är något som sysselsätter Maria. ”Finns det något i vår identitet som är okrossbart, en kärna som inte förändras?” Miriam beundrar Sofia och ville bli en del av hennes värld. ”Hon står för en ny värld som ska upptäckas och erövras”, säger Maria.

”Skulle man kunna säga att Sofia också representerar studentlivet med stort S?” frågar jag. ”Ja”, säger Maria. ”När man gick på gymnasiet gjorde man sitt bästa för att smita in på nationerna. Man hörde skratten, rösterna. De hade ett skimmer.”

I romanen förekommer en kort dialog om rivningarna i Uppsala. Den nya staden jämförs med hur den såg ut på gamla fotografier. ”Var det bättre förr?” frågar jag. ”Min rationella sida”, förklarar Maria, ”vet att i de där pittoreska gränderna fanns det mycket elände, och jag vet att förändring är oundviklig, men min irrationella sida kan ändå känna sorg när jag tänker på det som har försvunnit.”

Miriam är inte en typisk hjältinna. Hon är en blandning av gott och ont. Vid ett tillfälle är hon på väg att göra något riktigt hemskt. ”Karaktärer som befinner sig en moralisk gråzon är intressanta”, menar Maria. ”Det ska finnas en osäkerhet”.

Detta drag hos huvudpersonen bidrar till den gotiska stämning jag upplever i romanen. Maria har inget att invända mot ordet ”gotisk”. I egenskap av filmmakare besökte Maria kortfilmsfestivalen i Uppsala 2008. Det var höst och de knotiga träden, de blöta kullerstenarna och den svarta och glittrande Fyrisån, var bilder som gjorde intryck och kom att påverka berättelsen om Miriam.

Vad läste hon själv när hon var student? Hon läste mest klassiker, och särskilt nämner hon Dostojevskijs Brott och straff. Jag tänker att det nog finns lite av Raskolnikov i Miriam.

nbsp;

Mohamed Omar nbsp;

nbsp;är student vid Uppsala universitet och uppsalapoet. Hans senaste diktsamling heter Skymning öfver Upsala.

En recension av Miriam om natten publiceras i nästa nummer av ERGO.

nbsp;