Från lättlagat till lyx i lådan

Tvillingarna började prata med Mondial förlag i höstas och drog igång arbetet med att skriva, laga och fota i början av året.
– Vi plåtade bilderna till boken med en fotograf, Ulrika Ekblom. Hennes studio ligger precis bakom campuset där vi pluggade så det var väldigt praktiskt att kunna smita dit mellan föreläsningar, berättar Emma.
Trots att det inte är Emma och Amelia själva som fotat kommer de som följer Vegansk matlåda på Instagram att känna igen systrarnas underfundiga ton i receptingresserna och tipsen i boken. De som är flitiga kontobesökare har säkert också noterat att tvillingarna har tagit hjälp av sina följare när de fattade beslut kring vilka typer av rätter de skulle ha med i kokboken.
– Många önskade recept på mellislådor, alltså sådant som är bra att ta med sig om man sitter och streckpluggar eller har eftermiddagsföreläsningar, så en sådan kategori har vi med, säger Emma.
Andra kapitel som finns med är snabba lådor (som inte behöver mikras), skrytlådor (som får kursarna att oooh:a och aaah:a sig över din låda) och gamla beprövade favoritrecept.
– Det är många gamla godingar som både vi och våra följare har lagat massor med gånger. Till exempel vår lasagne och k*ttfärssås, som ju i sig är ganska anspråkslösa rätter, men som blir de bästa matlådorna ever om man lagar dem med kärlek, säger Amelia, och Emma fyller i:
– Alla som gör matlådor vet nog om att man kan vara olika taggad på sin lunch, men det är verkligen sådana rätter som gör sig så himla bra att värma dagen efter.
Rätter som gör sig särskilt bra i repris är sådana som inte är så beroende av textur, menar de. Och i de fall där dagen efter-versionen av rätterna i boken skulle kunna bli lite sämre har de gett förslag på hur återuppvärmning görs på bästa sätt.

Två recept ur kokboken: en skrytigare låda – broken sushi bowl – till vänster och en mer klassisk husmanskostig – tofu stroganoff. (Foto: Mondial förlag/Ulrika Ekblom)

"Man blir inte så populär om man värmer kålsoppa i mikron på campus"

Men så finns förstås de rätter som man nog gör bäst i att inte stoppa i lådan, åtminstone inte om de ska förtäras offentligt.
– En gång gjorde jag en femkålssoppa mitt i kålsäsongen. När min sambo kom hem undrade han om det var något fel på avloppet. Sedan kunde jag inte äta den där soppan utan att tänka på att det luktade prutt. Så det var inget recept vi arbetade vidare på och la upp på kontot. Man blir inte så populär om man värmer kålsoppa i mikron på campus heller, säger Emma.
Även om just kålsäsongen kanske inte bör gästspela i matlådan så rekommenderar tvillingarna att måltidsplanera efter vad som är i säsong i övrigt, både för plånboken och miljöns skull. Med betoning på planera.
– Man bör tänka ut vad man ska köpa och äta innan man kommer till affären. Annars blir det lätt att man är hungrig och bara går och plockar utan att tänka. Vi brukar också börja med att öppna rabattbladet och kolla vad som finns där. Som vegan är det ganska lätt att hitta fem-sex grejer som man kan köpa och bygga rätter kring. Vi brukar tänka ut två eller tre rätter och sedan kan man bygga vidare ytterligare rätter på det som blir över så man får maträtter för hela veckan, säger Amelia.
Som student, som ofta har begränsat kyl- och frysutrymme, tycker de i övrigt att man ska satsa på att bulka upp med skafferivaror, som krossade tomater, linser, bönor och kokosmjölk, och successivt bygga upp ett bra kryddskåp.

"Var en liten tant!"

Så är det förstås frågan om vilken låda, alltså vilket “kärl”, man ska stoppa maten i. Det är förstås lätt att fastna i plastlådefällan som student med begränsad budget, men alla som någon gång tagit med sig tomat- eller currybaserad mat i en billig plastlåda har nog blivit varse hur omöjligt det är att bli av med den där röda eller gula färgen.
– Vi gillar glaslådor mest för att man också kan tillaga maten i dem. Dels blir det mindre disk och dels är det lättare att portionera till exempel lasagne om man lagar direkt i lådan. Men så finns det ganska många plastvarianter också som är gjorda i återvunnet material. Vi gillar att använda den typen av lådor om maten inte behöver mikras. De är väger mycket mindre och det är skönt att slippa den där extra vikten om man redan har mycket annat att bära på, säger Amelia.
Annars är de också stora förespråkare för att ta vad man har i form av kärl. Återigen med ekonomi och miljötänk i bakhuvudet.
– Var en liten tant! Använd gamla glasslådor och burkar som det kanske har varit oliver eller tångrom i. Mindre glasburkar är väldigt nice att ha tillbehör i, typ såser och dressing. Så slipper du lägga pengar på smålådor som man ändå inte använder så mycket, säger Emma.

Pizzabullar – passar utmärkt i mellislådan mellan eftermiddagsföreläsningarna. (Foto: Mondial förlag)

Även om det är tvillingarnas matintresse som fått utrymme på sociala medier de senaste åren så har de ju ändå utbildat sig inom ämnen väsensskilda från kokkonsten. Så man undrar ju – är det receptmakeriet eller ingenjörsbanan som lockar mest karriärmässigt nu när de snart lämnar studietiden bakom sig?
– Man pluggar ju inte fem år till något för att sedan bara släppa det, utan vi vill jobba inom våra respektive branscher. Men förhoppningen är att vi ska kunna fortsätta med Vegansk matlåda också – den har blivit en så stor del av oss. Det är inte bara ett studentprojekt. Så vi hoppas att vi ska kunna fortsätta med den i ungefär samma utsträckning som nu, vid sidan av våra jobb, säger Emma och Amelia stämmer in:
– Det här kontot och hela verksamheten har vi ju hela tiden drivit samtidigt som vi har en annan heltidssysselsättning. Det har blivit vår hobby och något vi gör med väldigt stor glädje. Som det ser ut just nu tycker vi att det är ganska skönt att det inte är vårt primära jobb utan något vi kan göra som är kravlöst och kul. Men med det sagt så vore det kul att i framtiden, när vi har fått lite mer branscherfarenhet, kanske ha någon sorts deltidslösning där vi jobbar 80 procent som ingenjörer och resten av tiden med Vegansk matlåda.

Kokboken Vegansk matlåda släpps på Mondial förlag 24 augusti.