Fortsatt utanförskap ökad möjlighet
Först handlar det om demokratin och vilka implikationer ett medlemskap skulle få för människors möjlighet till inflytande och medbestämmande. Det kan konstateras att EMU skall betraktas som ett steg i en politisk process till ett allt mer federalt Europa. Den pågående utvecklingen sker i stort utan folkligt stöd och har inte inneburit att de omfattande brister vad gäller till exempel det demokratiska underskottet och möjlighet till insyn har åtgärdats. Vidare är inte Europeiska Centralbanken (ECB) i Frankfurt likvärdig med svenska Riksbanken, trots att vissa önskar framställa den som så. Ett av flera exempel är att protokoll från Riksbankens möte, då viss räntenivå skall bestämmas, publiceras efter ett tiotal dagar medan ECB inte offentliggör sina protokoll från i sak likvärdiga möten förrän trettio år senare.
Vidare innebär frihet från EMU att det i huvudsak är den självständiga penningpolitiken och den rörliga växelkursen som skall klara stabilisering av ekonomin i perioder av instabilitet och oro. Vid inträde i EMU avskaffas denna möjlighet, och istället måste anpassningen i ekonomin komma att ske via andra mekanismer. I praktiken har det visat att den främsta anpassningsmekanismen blir arbetskraften som tvingas vara flexibel när landets växelkurs inte är det. Detta har konkret inneburit i till exempel Tyskland att bördan för dem som redan befinner sig i en utsatt situation har blivit allt tyngre, med betydande nedskärningar i arbetsrätten och ett växande antal människor utkastade i massarbetslöshet.
Målen inom EMU vad gäller ECB:s ekonomiska politik är inskrivna i de fördrag som ligger till grund för projektet i sig själv. Det handlar i huvudsak om mål kring bevarandet av prisstabilitet inom EMU-området, det vill säga konstant väldigt låga prishöjningar. En sådan tydlig prioritering med historiskt mycket låga inflationsnivåer har visat sig allvarligt försvåra arbetet med att bekämpa arbetslösheten. Faktum är att forskning bland annat från Fackföreningens Institut för Ekonomisk Forskning har visat att de låga mål som ECB arbetar utifrån i sig försvårar möjligheten till ökad sysselsättning, och man konstaterar att ett fortsatt utanförskap för Sveriges del innebär ökad möjlighet till omformulering av landets inflationsmål. Detta utgör i sig en viktig förutsättning för en verklig bekämpning av arbetslösheten.
Frågan om ett svenskt inträde i EMU är troligen en av de viktigaste som folket har haft att ta ställning till under en mycket lång tid, och det beslut som kommer att tas kommer att i högsta grad påverka alla oss som lever och verkar i Sverige under överskådlig tid framöver. Ett nej till EMU är ett ja till en bättre välfärd och möjlighet till inflytande för Sveriges medborgare. Ett nej till EMU är ja till en bättre framtid
Lena Malmberg
Förbundsordförande för Vänsterns Studentförbund
Jonas Sjöstedt (v)
EU-parlamentariker