Områdesnämnd blev gökunge

För Uppsalas del innebar det att fem fakulteter fick ett gemensamt anslag. Områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap inrättades. Dess främsta uppgift är att fördela pengarna till fakulteterna, som riksdagen tidigare fördelade, och svara för lokalplaneringen. Dessvärre har den blivit något av en gökunge. Rektor har sänt starka signaler om att han vill göra om den till en fakultetsnämnd. Ytterst skulle detta innebära att teologiska, juridiska, historisk-filosofiska, språkvetenskapliga och samhällsvetenskapliga fakulteterna skulle få en gemensam fakultetsnämnd. Att vissa beslut skulle flyttas upp från de nuvarande fakultetsnämnderna.
I den andan har prorektor författat ett förslag som går ut på att områdesnämnden blir även till namnet fakultetsnämnd med de befogenheter som den har idag och med de ytterligare befogenheter som nu tillkommer fakultetsnämnderna inom området.
Enligt förslaget skall de nuvarande fakulteterna behållas och ledas av en styrelse eller ett råd med fakultetens dekanus som ordförande. Dessa styrelser skulle väljas och vara sammansatta som dagens fakultetsnämnder.
Precis som idag skulle fakulteterna, d v s de blivande styrelserna eller råden vara de som tar fram underlag till områdesnämndens beslut samt planerar och genomför utbildning och forskning. Områdesnämnden, som tillika är fakultetsnämnd, ansvarar inför konsistoriet för verksamheten.
Förslaget har utlöst avsevärda protester. Samhällsvetenskapliga doktorandrådet har dragit igång ett upprop, i vilket rådet skriver att de nuvarande fakultetsnämnderna ska … degraderas till ‘råd’ utan verkligt inflytande över verksamheten. Rådet vänder sig mot centraliseringen som skulle följa och skriver, att en förutsättning för att fatta goda och välförankrade beslut är att ledningsorganet dels besitter den nödvändiga kunskapen om de olika institutionernas särart och en god ämnes- och personkännedom, dels besitter kunskap om de olika anställningskorporationernas intressen och synpunkter i enskilda frågor. Detta kan endast garanteras genom en bred representation i ledningsorganet.
Mycket riskerar att försämras i en förändrad fakultetsorganisation, där avståndet mellan ledningen och verksamheten ökar och möjligheterna till demokratiskt inflytande kraftigt reduceras. Rådet förordar således att prorektor omedelbart drar tillbaka sitt förslag om en sammanslagning av fakultetsnämnderna inom det Humanistisk- Samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet.
En pikant sak i sammanhanget är cirkusen kring Sahlgrenska akademin. Göteborgs universitet har fått kritik av Högskoleverket för att den inrättat Sahlgrenska akademistyrelsen, ett organ ovanför fakultetsnämnderna inom hälsoområdet i Göteborg som skulle fördela pengar till de ingående fakulteterna. Universitet hade infört en ordning som saknade stöd i högskoleförordningen och försvarade denna ihärdigt. Till slut gav dock universitetet med sig. Akademistyrelsen blir beredande organ till universitetsstyrelsen och man aviserar att man avser att anpassa dess ansvarsområde till vad som gäller för områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap inom Uppsala universitet.
Samtidigt har Högskoleverket skrivit till regeringen och föreslagit att den ser över om den nuvarande vetenskapsområdesindelningen är den mest ändamålsenliga. Regeringen i sin tur skriver i ett beslut till Sahlgrenska, angående en dispensansökan, att den anser att det är väsentligt att nya beslutsstrukturer prövas inom högskoleverksamheten och att den avser att återkomma i frågan.
Innan regeringen gör det är det inte sannolikt att det blir några förändringar. Något som naturligtvis ligger nära till hands är att tydligare reglera att områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap är ett beredande organ till Konsistoriet. Vid det här laget har nog alla insett att det är omöjligt att ha en fakultetsnämnd för fem fakulteter.

Inlagd: 03-03-20