Så ser det ut i doktorandernas Sverige
Läsåret 2001/02 antogs drygt 3600 nya doktorander. Av dessa var cirka 500 (15 procent) utlänningar som kommit till Sverige för att disputera. Könsfördelningen bland de nyantagna var jämn, 49 procent kvinnor och 51 procent män. Flest doktorander återfinns inom teknik och medicin. Andelen nya doktorander inom humaniora har minskat betydligt sedan 1998. Kräftgången är uppenbar. Läsåret 1991/92 antogs 250 fler medicinare än humanister. 2001/02 antogs 700 fler. Antagningen bland samhällsvetarna minskade också betydligt till följd av 1998 års förändringar men har återhämtat sig. Antagningen är nu på samma nivå som 1997.
Ålderssammansättningen bland de nya doktoranderna är starkt ämnesberoende. Naturvetarna är yngst. Läsåret 2001/02 var 74 procent yngre än 30 år. Inom medicin, samhällsvetenskap och humaniora var i runda tal 40 procent under 30 år. Bland såväl samhällsvetare och medicinare är det vanligt att börja disputera senare i livet. Vid båda fakulteterna var 26 procent av nybörjarna minst 40 år.
När det gäller doktorandernas försörjning visade det sig, att endast 60 procent av nybörjarna hade doktorandtjänst eller utbildningsbidrag. Externa medel och tjänster vid högskola bidrar med 17 procent och stipendier med 13 procent. Resterande 10 procent utgörs av studiemedel, övrig finansiering (egen finansiering) samt läkartjänst på universitetssjukhusen.
Hur studierna finansieras är i hög grad ämnesberoende: bland teknologer hade 60 procent av nyböjarna doktorandtjänst, bland naturvetare, humanister, och samhällsvetare hade ungefär 35 procent det. Bland de nya doktoranderna i medicin hade endast 8 procent doktorandtjänst.
Högskoleverket konstaterar att det är för tidigt att dra några bestämda slutsatser av forskarutbildningsreformen 1998. Fler har ordnad finansiering, än före, den genomsnittliga aktiviteten har ökat något, men ännu märks inga förändringar i vare sig brutto- eller nettostudietider för dem som avlagt examen. Nettostudietiderna är 4.5 år och bruttostudietiden 6 år, d v s 12 terminer.
Ett särskilt avsnitt behandlar de s k forskarskolorna som regeringen inrättat. 177 doktorander, av landets drygt 18500, finns på dessa. 79 procent av dem hade doktorandtjänst, och den numeriska jämställdheten var god, utom vid forskarskolan för genuskunskap i Umeå. Där var samtliga (21) var kvinnor.
När det gäller licentiatantagningen, som infördes förra året och som innebär att man bara har rätt av avlägga licentiatexamen, har 178 licentiander antagits. Antagningarna var, enligt Högskoleverket, koncentrerade till Karolinska institutet och Kungliga tekniska högskolan. Nästan hälften av alla licentiatexamina avlades vid de tekniska fakulteterna.
Beträffande könsfördelningen konstaterar verket, att numerär jämställdhet varit kännetecknande för både samhällsvetenskap och humaniora den senaste tioårsperioden. Teknikvetenskaperna är fortfarande mansdominerade, 70 procent av de nyantagna var män. Naturvetenskap har en jämn könsfördelning (57 procent män). Inom medicin har andelen kvinnor för första gången passerat 60 procent bland nybörjarna. Andelen kvinnor som disputerade var 44 procent under 2002 och för första gången disputerade fler än 1000 kvinnor under ett år.
När det gäller måluppfyllelsen, staten bestämmer ju hur många varje fakultet ska examinera, förefaller den vara relativt god. Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten ska t ex examinera 445 doktorer (ingen vet varför det ska vara just 445) åren 2001-2004, och har redan haft 258 disputationer, d v s uppfyllt 58 procent av sitt planmål. Siffrorna för övriga fakulteter och lärosäten är likartade.
Flest doktorer blir det vid medicinsk fakultet. Nästan en tredjedel (756) av alla som disputerade var vid medicinsk fakultet. De följdes av samhällsvetare och humanister som avlade 662 doktorsexamina. Teknologer stod för 554 och naturvetare för 361. På tio år har examination nästan fördubblats.
