Crazy Heart

Att per definition uppfatta filmen som ett mer mångsidigt och komplext medium än andra på grund av sina parallella kanaler – ljud, bild, text, musik, agerande – framstår ofta som en kortsynt klyscha. Ibland kan dock filmmediets så skilda egenskaper göra upplevelsen (eller bedömningen) av särskilda filmer extra svårfångad. ”Crazy Heart” är en sådan film. Inte för att den i sig är särskilt komplicerad eller egen. Snarare för att dess kvaliteter är så ojämnt fördelade mellan dess olika delar.
Det kan direkt sägas – oscarsnominerade Jeff Bridges är formidabel i rollen som den nerdekade countryartisten ”Bad” Blake. Att göra en uthärdlig one-man-show av ett manus som domineras av de mest outhärdliga mytologiska klichéer kring sliten manlighet är en utmaning. Men Bridges sätt att behärska sina uttrycksmedel – oavsett om hans ”Bad” är dyngrak, halvpackad eller bakfull; på scenen eller utanför; på gränsen till parodi eller till patetik – gör denna skildring av mänsklig (det vill säga manlig) ruin både dynamisk och gripande. Gripande så länge man som åskådare koncentrerar sig på Bridges ansikte, åthävor och tal, vill säga.

Det är nämligen svårt att fatta tycke för själva berättelsen. Den kvartsseklet yngre musikjournalisten Jean (Maggie Gyllenhaal) blir kär i den ofräsche countrylegenden då hon intervjuar honom efter en spelning. De inleder ett förhållande och han anförtros stundtals omsorgen om hennes lille son. Problem uppstår. Alkoholism förnekas. Problem blir lösta?
Sociala problem är ett av Hollywoods standardkoncept för ärrade aktörer. Bridges axlar med sin prestation en tradition där losers antingen rehabiliteras eller går under. Det är nog snarare också Bridges än storyns förtjänst om åskådaren svävar i ovisshet om vilket av alternativen som ”Crazy Heart” ska ända i. Kanske hjälper den formidabla musiken (av bland andra Marshal Crenshaw och T Bone Burnett) också till att distrahera, inte minst drar den tankarna från den fullkomligt osannolika och lite osmakliga kärlekshistorien mellan skönheten och odjuret.