På tröskeln till en revolution
Multipel skleros, MS, är den vanligaste neurologiska sjukdomen bland unga och debuterar vanligen mellan 20 och 40 års ålder. Runt 2,4 miljoner människor runt om i världen lider av sjukdomen, i Sverige är siffran 17 000. Fler kvinnor än män drabbas och det finns idag inget botemedel, även om det finns inflammationshämmande läkemedel som bromsar sjukdomsutvecklingen.
– För femtio år sen kunde man inte göra någonting, men vi som arbetar med sjukdomar som MS står på tröskeln till en revolution, säger Joachim Burman som forskar på området, samt jobbar med MS-sjuka på Akademiska sjukhuset.
Det är framför allt den nya kunskap man har om hjärnan som kastar nytt ljus över sjukdomen. MS är en autoimmun sjukdom i vilken immunförsvaret angriper nervcellernas isoleringsskikt, myelinet, och orsakar inflammation i centrala nervsystemet, det vill säga hjärna och ryggmärg. Hos de flesta uppträder MS i skov, med mellanliggande återhämtningsperioder. Sjukdomen kan angripa olika delar av nervsystemet med en rad olika symptom som resultat.
– MS är väldigt olika till sitt förlopp, vissa har inte haft några symptom alls trots hög ålder medan en del unga redan sitter i rullstol. Man räknar med att en tredjedel av patienterna klarar sig bra utan behandling, en tredjedel behöver interferonbehandling och ytterligare en tredjedel kommer att behöva starkare läkemedel om de inte ska få allvarliga konsekvenser av sjukdomen.
Behandlingen med interferoner kom först, och är enligt Joachim Burman en effektiv och säker metod, vilket är viktigt eftersom de flesta drabbas som unga och sedan lever med sjukdomen livet ut. Det finns olika varianter av interferoner och man vet inte exakt hur de fungerar, annat än att de verkar dämpande på immunförsvaret och därmed minskar antalet skov. Ju färre skov desto mindre är risken för permanenta skador. Under 2000-talet har det kommit ett par nya läkemedel, varav det ena, Tysabri, hindrar immunceller från att korsa blod-hjärnbarriären och ge upphov till inflammationer.
– Att hindra skov och att minska inflammation är det man kan göra idag, men i framtiden skulle man kunna reparera nervsystemet. Först och främst behöver man ett kraftfullt läkemedel mot inflammationen, men för dem som kommer in ”för sent” kommer det att behövas stamcellsbehandling – men den forskningen är ännu i sin linda.
För sju år sedan gavs den första blodstamcellstransplantationen till en MS-patient vid Akademiska sjukhuset, och sedan dess har ytterligare 17 personer fått samma behandling – samtliga med mycket gott resultat.
– Det har fungerat jättebra. Principen är att döda immunförsvaret som innehåller MS-sjukdomen med cellgifter, men först efter att man tagit ut blodstamceller från patienten. Efter cellgiftsbehandlingen sprutar man tillbaka stamcellerna, som med tiden kommer att tillverka ett helt nytt immunförsvar – som inte angriper den egna kroppen.
Den stora majoriteten av patienterna som behandlats har inte fått några nya skov, en av dem kom tyvärr in för sent för att behandlingen skulle ge full effekt, men de övriga 17 har blivit nästan helt återställda, berättar Joachim Burman. Görs behandlingen i tid blir man förmodligen botad.
– Men den är inte godkänd av Läkemedelsverket ännu. Kliniska prövningar pågår just nu i Uppsala i ett projekt vi gör tillsammans med Northwestern University i Chicago. 120 personer ingår i studien och råkar vi inte ut för några bakslag vad gäller säkerheten dröjer det nog inte längre än till slutet av årtiondet innan behandlingen är godkänd.
nbsp;
