Fusk

Att det inte är okej att fuska vet de flesta rent intuitivt, ändå har det blivit allt vanligare förekommande bland universitet- och högskolestudenter. Mellan 2005 och 2015 dubblerades antalet studenter, från 441 till 880, som stängdes av eller varnades till följd av fusk vid Sveriges lärosäten enligt siffror från Universitetskanslersämbetet.
– Vi hanterar fler och fler fuskärenden för varje år, men det är svårt att säga varför det har ökat, säger Magnus Hallberg, som är en av två jurister som handlägger de ärenden som tas upp i Uppsala universitets disciplinnämnd.
Har det blivit enklare att fuska? Har universiteten blivit bättre på att upptäcka fusk? Saknar studenterna tillräcklig information?
Oavsett anledningen till ökningen ska vi här försöka bringa klarhet i ämnet. Vi börjar från början:

Vad är fusk?

Fusk, eller vilseledande vid examination som det också kallas, som kan straffas med disciplinära åtgärder delas upp i fyra kategorier av förseelser: (1) förfalskning av dokument, (2) plagiat eller fabrikation, (3) otillåtet samarbete och (4) fusklappar eller otillåtna hjälpmedel (därtill kan trakasserier och störande av undervisning eller verksamhet få disciplinära påföljder, men dessa räknas inte som fuskärenden).
Den absolut vanligaste förseelsen som får disciplinära påföljder vid Uppsala universitet är plagiat.
– Det finns ingen legaldefinition för vad plagiat är beträffande hur stor andel av en text som får vara plagierad för att det ska räknas som fusk. Grunden är att om du tar någon annans text, bitar av den eller hela, och utger den för att vara din egen så är det plagiat, säger Magnus Hallberg.
Det finns två huvudsakliga sätt att plagiera – att ta text från en annan student och att ta text från exempelvis litteratur eller webben utan att källhänvisa.
Ärenden om att någon har använt fusklappar och otillåtna hjälpmedel dyker upp betydligt mer sällan i disciplinnämnden än plagiat, men ändå en dryg handfull gånger per år. Smartphones har blivit allt vanligare i den här kategorin, även om klassiska lappar med otillåtna anteckningar fortfarande förekommer, menar Magnus Hallberg.
Otillåtet samarbete, som är precis vad det låter som, dyker upp bland disciplinnämndsärendena någon gång då och då. Det gör även förfalskning av dokument, vilket till exempel kan innebära att du bett en kursare att förfalska din närvarosignatur på ett obligatoriskt moment där du inte närvarade eller att du ändrar eller kompletterar text i en rättad, återlämnad skrivning.

Vad händer om man ertappas?

Ett av de vanligaste sätten fusk upptäcks på är att texter fastnar i urkund, alltså det system som används för att automatiskt upptäcka plagiering. Vid salstentor ligger ansvaret på tentamensvakten att underrätta institutionen och ansvarig lärare om misstanke om fusk uppstår. Det är viktigt att veta att fusket inte behöver vara fullbordat för att man ska riskera att misstänkas.
– Institutionen har i första ledet ansvar för att hantera ärendet och det rekommenderas att prefekten eller studierektorn tar ett samtal med studenten för att ta reda på om det rör sig om ett vilseledande eller om det snarare kan räknas som en pedagogisk fråga som slarv eller missförstånd. Studenten får sedan ge sin syn på händelsen. I Högskoleförordningen står att en student ska ha försökt att vilseleda för att det ska få disciplinära påföljder, det vill säga, studenten ska ha haft en avsikt att vilseleda, säger Magnus Hallberg.
I det här skedet kan misstankar avskrivas, men om de kvarstår ska institutionen göra en anmälan till rektor. Här ska studenten ges möjlighet att skicka in ett skriftligt yttrande för egen del. Därefter utreds ärendet av en jurist på uppdrag av rektor som sedan beslutar att avskriva ärendet, ge studenten en varning eller skicka ärendet vidare till disciplinnämnden (se faktaruta). Innan rektor eller disciplinnämnden har fattat ett beslut får studenten fortsätta studera som vanligt. Institutionen har ingen befogenhet att själva vidta några disciplinära åtgärder mot studenten.
Behöver studenten stöd och hjälp någon gång i processen kan den kontakta kårens student- och doktorandombud.

Hur görs bedömningen?

Beslutar rektor att lämna över ärendet till disciplinnämnden kommer de berörda – vanligtvis studenten och en representant för institutionen (exempelvis examinator eller studierektor) – att kallas till nämndens sammanträde som äger rum i Teologiska fakultetsrummet i Universitetshuset.
– Det brukar ta ungefär en kvart per ärende. Det börjar med att nämnden säger några korta ord om ärendet och därefter kallas studenten och institutionens representant, eller skrivningsvakt ibland, in i rummet och ges möjlighet att göra muntliga tillägg i sina skriftliga yttranden. Sedan får nämndledamöterna ställa frågor till studenten och institutionsrepresentanten innan de lämnar salen för nämndens överläggning, säger Magnus Hallberg.
Studenten behöver inte närvara vid mötet, men om den gör det har den möjlighet att ha med sig någon. Vanligtvis följer studentombudet med, men även föräldrar eller vänner är med som stöd någon enstaka gång berättar Magnus Hallberg.
– Vilken åtgärd nämnden beslutar om beror på överväganden av flera faktorer. Till exempel hur många poäng momentet studenten fuskade på omfattar och nivå på utbildningen. Övertrampet anses grövre ju högre upp i studierna man har kommit. Dock görs ingen skillnad beroende på vilken utbildning studenten läser.
När nämnden är klar med sin överläggning kallas studenten och institutionsföreträdaren tillbaka in i rummet och meddelas beslutet.

Vad kan konsekvenserna bli?

Även i det här stadiet kan misstankarna avskrivas, men om de inte gör det finns två möjliga åtgärder som universitetet kan vidta: varning eller avstängning.
– En varning innebär ett konstaterande av att studenten har fuskat, men att man ansett att övertrampet var så litet att det inte bör bestraffas med avstängning. Det kan till exempel vara att man har fuskat på ett moment som bara omfattar en halv högskolepoäng.
Varningen syns inte på något kursintyg eller liknande, men institutionen meddelas och får ta ställning till det moment, exempelvis en uppsats eller salstentamen, som studenten fuskat på. Vanligtvis får studenten ett U i momentet och ges möjlighet att göra om det. Varningen finns dokumenterad och sparad i universitetets register så skulle studenten fuska igen finns risk att påföljderna blir allvarligare.
– Två varningar leder inte automatiskt till en avstängning, men det är klart att man tar i beaktande om studenten har fuskat tidigare.
Avstängning innebär att studenten stängs av från allt deltagande i utbildningar som ges vid Uppsala universitet (avstängningen omfattar dock inte andra lärosäten i landet) under en bestämd tidsperiod.
– Avstängningen får omfatta max sex månader, men jag har inte varit med om att nämnden har utdelat en så lång avstängning under min tid här. Vanligtvis ligger det på mellan två och åtta veckor, men till och med åtta veckor är ovanligt.
Universitetet meddelar CSN om beslutet, vilket innebär att studenten inte får något studiemedel under avstängningen. Även tillgång till studentportalen och universitets lokaler (de som kräver passerkort) upphör. Studenten får dock ha kontakt med studievägledare under tiden för att underlätta återgång till studierna. Inte heller avstängning syns i kurs- eller examensbevis.
Vill studenten finns möjlighet att överklaga nämndens beslut till förvaltningsrätten och den kan då ansöka om inhibition, alltså uppskov av avstängningen till dess att förvaltningsrätten har fattat ett beslut.