Smak är avsmak för andras smak

God smak
Upplandsmuseet
(17 februari-15 april)

Dessa och många andra frågor väcks av utställningen God smak, som man kan ta del av på Upplandsmuseet under våren. Utställningen, som producerats av Malmö Museer i samarbete med Mångkulturellt centrum i Botkyrka, handlar om smak som norm, mobbing, grupptryck, kön, klass och etnicitet. Många saker, som synes, och frågan är hur djupt de lyckas borra med ett så brett ämne och med endast en halv bottenvåning till sitt förfogande.
Inte alltför djupt, visar det sig, men samtidigt ligger utställningens styrka i dess bredd och de varierande medel med vilka den tar sig an frågeställningarna. Redan vid ingången provocerar man med två väggar där olika fenomen tas upp under rubrikerna Dålig smak och God smak, och där man bland den förra rubrikens hamburgare och kroppsbyggare blir förtjust av att hitta Bergmans filmer.
Vilken funktion har då smak i vårt samhälle, och vilken roll spelar vår rädsla för att avvika från normerna i våra dagliga liv? De flesta sociologer skulle svara att smak är starkt förknippat med identitetsskapande, en följd av allas vårt behov av att känna oss märkvärdiga, speciella och unika i förhållande till andra, och bygger i slutändan på vårt behov av att sortera oss själva och andra i hippa och ohippa, i bildade och obildade, i vi och dom - ja, i slutändan bra och dåliga människor. Att ha god smak dövar helt enkelt vår inre osäkerhet inför att duga som vi är, genom att vara en form av legitim mobbing och segregering. Eller som den gode Pierre Bourdieu en gång uttryckte det: Smak är avsmak för andras smak.
Men om det är så här enkelt, hur kommer det sig då att vi fortfarande håller på så i vårt civiliserade, demokratiska samhälle? Är det de relativt små inkomstklyftorna som gör att smak har blivit så mycket viktigare än förr? Eller den ökade individualismen, med den ständiga betoningen av nätverkande och kontaktytor?
Utställningen ger inga klara svar på frågorna, men lyckas till delar ifrågasätta vårt i grund och botten ganska barnsliga behov av att hålla oss till normerna, att tillhöra rätt klick och att alltid känna oss hippa och kultiverade. Vad man saknar bland fotografierna, filmerna och de interaktiva pedagogiska datorprogrammen är mer konkreta fakta och exempel. Några enkla sociologiska fyrfältare kunde tydligare ha åskådliggjort hur smak används som statusmarkör i allt från heminredning och matvanor till hur vissa klädesplagg snabbt gått från att vara exklusiva till att bli närmast vulgära (Goosejackor, någon?).
Men vänta lite nu. Hur hippt är det egentligen att gå på Upplandsmuseet? Inträdet lär vara gratis, besökarna domineras av skolklasser, barnfamiljer och pensionärer, och vid invigningen hotade de med att erbjuda guidade turer där tankegångarna kommer att göras tillgängliga för kreti och pleti. Och till råga på allt skriver Ergo om saken. Nä, smuggla då hellre in lite ostron och en flaska skumpa på Carolina Rediviva och beställ fram Bourdieus La Distinction: Critique sociale du jugement. På franska.