Som små smycken som traskar omkring

Efter en resa till Fjärilsdalen i Turkiet – som de fått nys om i en ”obskyr reseguide” – föll valet på Georgien: Inte större än Lappland till ytan och med varierat klimat – ökenliknande, subtropiskt och bergigt om vartannat. Landet var en vit fläck på kartan för dem båda, och vilka insekter de var ute efter var inte på förhand bestämt.
– Vi jobbar ganska mycket så: bestämmer oss för en plats och dyker ner där, berättar Klara Granlöf. Tillsammans med Aron Landahl har hon nyligen färdigställt boken Georgien i ett nötskal – en entomologisk resa. I den varvas anekdoter med insektsfakta och teckningar som de båda gjort.
Hur entomologer – personer som studerar kryp – väljer att göra är olika; en del lockar dem till sig, dödar och samlar dem. När Klara Granlöf och Aron Landahl drar fram går det däremot ganska fredligt till.
– Vi håller inte på med fällor och så utan traskar mest runt och vänder på stenar och blad, säger Klara Granlöf.

Väl de stöter på någonting intressant fotar de krypen ur olika vinklar och ritar sedan av dem. Att porträttera där och då är ett alternativ, men aningen mer komplicerat, enligt Aron Landahl.
– Vi har försökt teckna insekterna på plats någon gång, men det är svårt att krypa efter. De som har vingar flyger ofta iväg.

När man pratar om insekters värde handlar det alldeles för ofta om att de fyller en funktion, att de behövs för någonting, till exempel i näringskedjan, tycker Klara Granlöf.
– Jag tycker det är viktigt att se dem som individer med ett egenvärde, att se holistiskt på det istället. Ofta blir det att man avbildar en art – jag tycker istället det är kul att porträttera dem som individer och välja insekter som kanske saknar ett ben eller har någonting annat som gör dem till personer.

Även om det finns otroligt mycket att lära sig om insekter är studierna de gjort framför allt konstnärliga, berättar Aron Landahl.
– Vår ingång är att de har väldigt häftiga former och färger. De är som små konstverk som traskar omkring – många skalbaggar är ju som små smycken, säger han.

Den fakta de ändå tar fasta på ska gärna vara spännande – vilket egentligen är viktigare än de vetenskapliga beläggen, berättar Klara Granlöf.
– Vi hittade en väldigt häftig stekel som heter Vespa Orientalis: som en stor bålgeting, röd och gul. Sedan fick vi veta att den producerar elektricitet i huden Vi tog det som sanning, och jag tror det var det. Vi läste det i Forskning och framsteg också.
– Vi vill ha en lekfull ingång. Hittar vi en intressant historia – som att en insekt lever på att äta lim från böcker – så kollar vi inte upp hur sant det är, säger Aron Landahl.
Finns det några favoritinsekter?
– Tordyvlar, säger Klara Granlöf. De är så härliga när de kliver på en – de liksom nyper. De är också vackra, och har ett suggestivt namn.
– … tord betyder i och för sig bajs, säger Aron Landahl. Själv gillar han ludna nattfjärilar – och olika parasiter.
– Det är fascinerande hur grymma levnadssätt de har: hur de lägger sina ägg i andra arter. Applicerar man mänskligt moraltänk på dem blir det fruktansvärt. Det finns också parasiter som är specialiserade på andra parasiter, som känner av när en insekt är infekterad och sedan sticker in sina ägg genom den ena och sedan in i den andra.
Meta
– Verkligen. Jag tror det finns åtminstone en nivå till.