Hemligheten bakom optimal matsmältning

Det är så fantastiskt att jag nu har uppnått en ålder då jag kan säga ”på min tid…”. Så här kommer det nu: På min tid när man gick på kafé så fanns inte en enda laptop så långt ögat kunde se Nu är det en vanlig syn att med människor i alla åldrar som knappar på sina laptopar och mumsar muffins eller ciabatta som de snabbt sköljer ner med en kaffe.
Länge har just fika varit en av mina favoritaktiviteter. Jag älskar att det är ett ord som inkluderar kaffe, smörgåsar, te, frukt, bullar, kakor, juice, läsk med mera. Det är inte bara det att ordet är så förträffligt utan aktiviteten i sig är ju underbar. Att få slå sig ner på sitt favoritfik med sin bästa vän, mamma eller bror och umgås utan distraktioner är för mig guld värt.
När jag bodde i New York så var det nästan omöjligt att hitta ett bra fik. Och det ska ju vara staden som har allt … Däremot dignar stället av Starbucks och liknande där man lätt kan rycka åt sig en latte och en biscotti. Antingen kan man sedan klämma sig in bland alla ensamma personer med ovan nämnda laptops eller så kan man ta kaffet med sig ut bland alla turister och andra personer med målmedvetna blickar och språng i steget. Det är väl ingen hemlighet att vi svenskar i allmänhet också känner oss ganska stressade och försöker hinna med allt som ska göras.
Om vi kikar tillbaka lite i tiden så var frukost, lunch och middag till för att sätta sig ned vid ett bord, ofta med andra personer man gillade närvarande, och äta och samtala. Jag har märkt att för det är lätt att äta utan att riktigt tänka på vad man stoppar i sig, framför datorn eller tv:n, och ofta går det ganska fort. I andra kulturer som Spanien och Frankrike har ätandet hög status. Maten får gärna ta lite tid och bör avnjutas med andakt. Ska vi bara konstatera att detta är kulturella skillnader som inte kan värderas som bättre eller sämre eller finns det en djupare sanning under fenomenen runt ätande?

Om vi tittar på vad som händer i kroppen rent fysiologiskt när vi äter långsamt eller snabbt så framträder något mycket intressant. Jag har ju skrivit tidigare om vikten av att ta tid på sig och vara närvarande när man äter, men varför är det så viktigt? Nyckeln till att förstå kopplingen mellan stress och ämnesomsättningen är det centrala nervsystemet (CNS). Den del av CNS som har störst betydelse för regleringen av våra organ och tarmsystemet kallas för det autonoma nervsystemet (ANS) och är inte direkt viljestyrt. ANS är i sin tur uppdelat i två delar som kallas för det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet.
Dessa system arbetar antagonistiskt mot varandra, det vill säga att bara ett av dem kan vara aktivt i taget. Något förenklat kan man säga att den sympatiska delen reglerar och aktiverar kroppens gensvar på stress, kamp och flykt medan den parasympatiska delen gör att kroppen slappnar av och aktiverar matsmältningen.
När vi pratar om det autonoma nervsystemet i relation till matsmältning och viktkontroll så är det kanske det viktigaste systemet i vår kropp. För att göra det enkelt att förstå: den del av hjärnan som sätter igång kroppens svar på stress, ”stänger av” matsmältningen. Och den del av hjärnan som är ansvarig för avslappning ”sätter på” matsmältningen och får det systemet att fungera optimalt.
Detta system har utvecklats under tusentals år för att säkerställa vår överlevnad. När våra förfäder och förmödrar plötsligt stod öga mot öga med ett lejon var det viktigt att kunna använda all energi åt att antingen slåss eller springa för livet. Råkade det nu vara så att vår gamla släkting nyss tryckt i sig en helstekt kanin så skulle det vara ödesdigert om kroppen sa ”tyvärr, jag behöver all energi för att smälta all mat du stoppat i magen” och då skulle jag antagligen inte ha kunnat sitta här och skriva detta just nu
Det system som räddade livet på oss då, är samma system som sätter krokben för oss nu. Att stressa till sina aktiviteter och slänga i sig en burgare ger samma gensvar i kroppen som om ett lejon var på intåg. När kroppen känner sig stressad så sätter det parasympatiska systemet igång och matsmältnigen stängs av. Kan du se hur en balanserad kost är hälften av sanningen när det gäller maximal matsmältning och vitamin- och mineralupptag? Att försätta sig i ett avslappnat, optimalt tillstånd för assimilering av mat är den andra, mycket viktiga delen.

Så nu vill jag åter igen slå ett slag för fikat Denna svenska tradition är något vi ska värna om och hålla fast vid. För den bulle du njuter av i goda vänners lag, i ett avslappnat tillstånd, ger dig mer djupgående näring på många plan än en påse morotsstavar intryckta på väg till bussen.

nbsp;

Karna Nau