Tio tecken på att du är en överliggare

1. Du sitter på din tredje föreläsning som berör hur man loggar in på studentportalen. Bland de blinda är enögd kung?

   nbsp;

2. När du kommer på dig själv med att tänka “utrota” ganska ofta. Till exempel under nollningstid då det drar in ett glatt gäng i djurkostymer på nationen där du sitter och ölar med din lika bittra kursare.

   nbsp;

3. Du söker med slumpmässiga sökord på studera.nu och konstaterar att inget ämne får det att pirra till. Trots det väljer du ett antal kurser som du senare tackar ja till i brist på annan sysselsättning. nbsp;

   nbsp;

4. När du plågar dig genom en masterutbildning i random humanioraämne trots att du inte har för avsikt att doktorera. Trodde du att det skulle leda till jobb? Du trodde fel.

   nbsp;

5. När du tränat bort din fomo, (fear of missing out). “Det finns omtentor, men inte omfester” brukar det heta, men med några studieår på nacken inser du att det är bra mycket jobbigare att plugga in en omtenta parallellt med att du läser en annan kurs än det är att ha missat när kursarna Anna och Anton spydde i kors utanför V-Dala på “inför tenta”-festen. Fomo-bortträningen tar dock olika lång tid för olika individer. Vissa lyckas aldrig. nbsp;

   nbsp;

6. När du bokar resa mellan 25/4 - 2/5 för att inte riskera att stöta på hitresta och bofasta valborgsfirare. Tacka dina anti-fomopoäng.

   nbsp; nbsp;

7. När nya klasskamrater försöker maskera chocken efter att ha hört din ålder och säger: Oj, du ser inte alls ut att vara såå gammal, jag hade gissat på (din ålder minus 5-10 år)

   nbsp;

8. När den yngre föreläsaren börjar fråga dig om historiska händelser. “Ja du kanske vet hur det var då?”

   nbsp;

9. När du börjar tänka på brandsäkerheten på nation. Alla dessa stenvalv och fönsterlösa utrymmen fullproppade med alkoholpåverkade människor och tända ljus... nbsp;

   nbsp;

10. När du bondar med kurskamraterna genom att prata livskris – det är dock inte din egen livskris du associerar till, utan dina vuxna barns.

    nbsp;

Ergoredaktionen är medveten om att vi i denna text hänfaller åt ageism. Vi vill naturligtvis uppmuntra alla till att läsa, oavsett ålder eller antal tidigare tagna högskolepoäng. Livslångt lärande ftw.