Minst tre thailändska studenter har studerat vid Uppsala universitet som en del i den affärsöverenskommelse Sverige slöt med Thailands militärjunta 2007.
Foto: Kollage: Sara Borsiin

Utbildningsplatser vid Uppsala universitet del i JAS-affär


Tvååriga masterprogram vid svenska lärosäten för 70 thailändska studenter var en del i det avtal som svenska staten slöt med det thailändska flygvapnet när de sålde Jas-plan till Thailand 2007. Ergo kan nu bekräfta att minst tre av dessa utbildningsplatser har köpts från Uppsala universitet av Försvarets Materielverk.

Den 30 september publicerade reportagesajten Blank Spot Project (se faktaruta) ett reportage där man avslöjade att den militärjunta som störtat Thailands folkvalde premiärminister var styrande när Sveriges Jas-affär med Thailand gick igenom 2007. Svenska staten sålde alltså stridsflygplan till en militärdiktatur – något som blev möjligt tack vare att Inspektionen för strategiska produkter, ISP, 2004 gjorde bedömningen att Thailand uppfyllde regelverket för svensk vapenexport. Detta trots att stormningen av Krue-Se-moskén – ett av de värsta militära övergreppen i Thailands historia – hade skett bara några månader tidigare.

När den thailändska militärjuntan kom till makten 2006 gällde fortfarande det marknadsföringstillstånd som ISP hade utfärdat två år tidigare och Sverige kunde därför fortsätta förhandlingarna om vapenförsäljning till Thailand, men nu istället med militärjuntan. I oktober 2007 kungjorde det thailändska flygvapnet att de i en första omgång köpte sex Jas-plan för 3,8 miljarder kronor. Det visade sig att det dock inte bara vara krigsutrustning och -utbildning som ingick i avtalet.

Nils Resare – skribenten bakom Blank Spot Project-reportaget – fick via Försvarsexportmyndigheten (FXM) veta att 37 officerare ska ha fått stipendier från Sverige för att studera vid svenska universitet och högskolor som en del i Jas-överenskommelsen. Men varför, vem som betalade utbildningsplatserna, hur mycket de kostade och vilka stipendiaterna var är höljt i ett dunkel.

När Ergo kontaktar FXM för att ta reda på just det blir vi hänvisade till Försvarets materielverk, FMV, som ska ha skött köpen med utbildningsplatserna vid svenska universitet. Där får vi via mejl svar av FMVs presschef Louise Bjarke.
– Tvååriga masterprogram för 70 studenter var en del av avtalen mellan svenska staten och thailändska staten. Varför kan jag inte svara på och avtalen omfattas av sekretess.
Det visar sig alltså vara långt fler än 37 utbildningsplatser som ingått överenskommelsen mellan den svenska staten och den thailändska. Men varför köpet av utbildningsplatser över huvud taget var en del i överenskommelsen blir än mer oklart, Louise Bjarke vidhåller nämligen att det är Thailand som har stått för notan.
– FMV köpte masterprogrammen av svenska universitet och högskolor för i genomsnitt 175 000 kronor per år och student för universitetens administrativa kostnader och kursavgifter. FMV fakturerade sedan FXM (Försvarsexportmyndigheten) för kostnaderna. I slutändan har Thailand betalat för utbildningarna. Det är alltså Thailand som har köpt utbildningarna, inte Sverige, skriver hon i mejlet.
De thailändska studenter som har fått komma till Sverige och studera har, enligt Louise Bjarke, valts ut av den thailändska staten och har själva fått välja studieinriktning. Det har alltså inte rört sig om militära utbildningar, utan om civila, och omfattar allt från Sustainable Urban Design till Asian Studies och Biotechnology. FMVs roll ska ha varit att tydliggöra att studenterna måste uppfylla de krav på förkunskaper och kompetens som de valda utbildningarna föreskriver.
– Studenterna kommer från olika statliga institutioner, Royal Thai Air Force respektive andra försvarsgrenar i Thailand, avslutar Louise Bjarke sitt mejl.

Enligt FMV ska alltså Thailand själva ha valt ut vilka personer de ville skulle studera i Sverige, vad de skulle studera och ska själva ha bekostat de utbildningarna. Om FMVs enda funktion var att förmedla inköpen av studieplatser och upplysa de presumtiva studenterna om vilka förkunskapskrav till utbildningarna som krävdes, är det svårt att förstå dragkraften i erbjudandet som en del i Jas-affären. Varför agerade FMV mellanhand?

I Sverige är det olagligt att sälja studieplatser till privatpersoner. Sökande studenter antas till utbildningar på merit eller via specifika urvalsgrupper. Även om studenter från länder utanför EES sedan 2011 måste betala studieavgift, blir de antagna baserat på dessa villkor – det vill säga, inte heller de köper sina utbildningsplatser i strikt mening. Undantaget från dessa regler är så kallade uppdragsutbildningar, vilket det rör sig om i fallet med Jas-överenskommelsen. En uppdragsutbildning innebär att universitetet säljer utbildningar till aktörer som vill utbilda yrkesverksamma inom sin sektor. Det kan röra sig om allt från en endagsutbildning till helårsutbildningar där deltagarna kan erhålla intyg eller till och med akademiska poäng och examina. Vid Uppsala universitet har avdelningen för uppdragsutbildning ansvar för att administrativt utforma och leverera dessa typer av utbildningar. Och det är just där vi hittar några av de thailändska studenter som fått sin utbildning betald i Sverige.

Totalt får vi ut beställningserkännande och kontrakt för tre uppdragsutbildningar som har beställts av FMV sedan 2007. Och de avser alla studenter från Thailand – ”Utbildningen ingår i ’Bilateral Cooperation’-delen i avtalet mellan FMV och det thailändska flygvapnet rörande försäljning av Gripen till Thailand”, står i beskrivningen av beställningarna. Det tidigaste av dessa kontrakt rör en tvåårig masterutbildning för en thailändsk student vid biomedicinskt centrum, BMC, som påbörjas under 2012. Totalt har studenten kostat beställaren, alltså FMV, 574 500 kronor, varav 270 000 är kostnader för utbildningen och 277 500 är administrativt stöd till Uppsala universitet inklusive hyra för tillhandahållen bostad. Det senare kontraktet avser två thailändska studenter som totalt kostar beställaren 694 000 kronor och som, av allt att döma, studerar i Uppsala i detta nu.

Att uppdragsutbildningar köps av myndigheter till enstaka personer är ovanligt, berättar Karin Folcker som är kommunikationsansvarig på Uppsala universitets avdelning för uppdragsutbildning.
– Vi jobbar framför allt mot myndigheter och andra aktörer inom offentlig sektor där uppdragsbeställaren köper utbildningar för hela grupper, säger Karin Folcker.
När avdelningen för uppdragsutbildning fick den ovanliga beställningen av uppdragsutbildningar för thailändska studenter från FMV hade de ingen möjlighet att påverka beslutet om försäljning.
– Beslutet fattades på regeringsnivå för oss och för ett antal andra svenska lärosäten. Det är klart att vi funderade lite över beställningen, men det var ett centralt beslut och sådana kan vi inte påverka, säger Anna Sjöström som är biträdande chef vid avdelningen för uppdragsutbildning.
Precis som för andra utbildningsplatser på program som köps som en uppdragsutbildning så har de thailändska studenternas antagning vid universitetet inte inneburit att några studieplatser har tagits från studenter som söker in på akademisk merit.
– Man skapar en ny plats. Det är aldrig så att man konkurrerar ut andra sökande. Och det är full kostnadstäckning som gäller för de som antas via uppdragsutbildningen. För enskilda institutioners del kan det ofta innebära en vinst ekonomiskt och en möjlighet att integrera andra perspektiv i utbildningen när de får in studenter från uppdragsutbildningar, säger Anna Sjöström.
Har ni några riktlinjer som säger att ni inte får sälja till vissa aktörer? I det här fallet gick ju beställningen genom FMV, men om det hade varit Thailändska staten själva, eller i det här fallet militärjuntan, som ville köpa utbildningarna direkt, hade ni kunnat sälja till dem då?
– Vi följer de riktlinjer universitetet har och regeringens förordning om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. När man vill inleda samarbeten och sälja uppdragsutbildningar till exempelvis Kina kan det uppstå diskussioner inom universitetet och när det kommer till länder som Kina och Thailand får man göra en avvägning. Det är svårt just därför att ett utbildningssamarbete också skulle kunna innebära att man bidrar till en demokratisk utveckling i länderna, säger Anna Sjöström.
I skrivande stund har Uppsala universitets avdelning för uppdragsutbildning inte fått några nya förfrågningar om utbildningsplatser för thailändska studenter från FMV.

Även Chalmers Tekniska Högskola visar sig ha sålt utbildningsplatser till tre studenter. Nils Resare, Blank Spot Project-skribenten, får prata med Jörgen Sjöberg som är strategisk verksamhetsutvecklare och rektors rådgivare vid Chalmers. Han berättar att det 2009 kom en thailändsk student, förmedlad via FMV, där de gjorde ett avsteg från den antagningsordning de hade.
– Under många år har vi ansträngt oss för att få bra utländska studenter till Chalmers i ett internationaliseringssyfte. Vi tar gärna emot dem om de har möjlighet att få försörjningsstöd från olika håll. Därför var det inte så förfärligt anmärkningsvärt att vi gjorde den här antagningen, berättar Jörgen Sjöberg för Nils Resare.
Avsteget från antagningsordningen innebar att den thailändska student som då kom till Chalmers via ett kungligt thailändskt stipendium ingick i en särskild antagningsgrupp där kursanmälan inkom senare än vad den får göra för privatpersoner som söker in på akademiska meriter. Chalmers var heller inte inblandade i själva urvalet av studenten, vilket lärosätena ska vara, även när det gäller stipendiater. Istället var det den thailändska stipendieorganisationen som gjorde urvalet.
– Det är lite bekymmersamt. Vi tycker normalt att man ska göra ett urval på grundval av kompetens. Då är vi lite obekväma med att olika stipendieorganisationer väljer vilka som ska ha stipendier innan vi gjort ett urval på vetenskaplig meritering, säger Jörgen Sjöberg.
Efter att antagningen av den första thailändska studenten visade sig stå i konflikt med Chalmers inre regelverk valde man att till de två nästkommande studenterna göra om de utbildningarna man kunde erbjuda till uppdragsutbildningar. Vi vet ännu inte om liknande avsteg från antagningsordningen kan ha skett vid Uppsala universitet i samband med FMVs och thailändska flygvapnets Bilateral Cooperation-avtal.

Exakt vilka de thailändska studenter som fått sina studier i Sverige betalda via FMV är vet vi i nuläget inte. Deras profiler på sociala medier ger inte intrycket av att de på något sätt skulle vara kopplade till den thailändska militärjuntan. Att det skulle röra sig om officerare som fått sin utbildning betald känns inte särskilt troligt. Däremot får vi veta att Försvarshögskolan (FHS) – som sedan september i år har ingått i ett samarbetsavtal med Jas-tillverkaren Saab – från början var tänkta att utbilda thailändska officerare i samband med att Jas-affären med Thailand gick igenom.
– Kan inte ge alla detaljer, men utbildningen av thailändska officerare på FHS genomfördes aldrig, då beställaren ansåg att det skulle bli för dyrt, berättar Gunnar Hult, chef för militärvetenskapliga institutionen vid FHS.

Frågor kring huruvida försvaret kände till överenskommelsen med studieplatser i Jas-affären togs upp i en riksdagsdebatt 15 oktober efter en interpellation framlagd av riksdagsledamot Stig Henriksson (V) till försvarsminister Peter Hultqvist (S). Försvarsministern vidhåller dock i sitt anförande att de aktuella utbildningarna ingår i leveranskontrakten och i den slutgiltiga köpesumman för Jas-planen: ”Det är således inte fråga om motköp” menar han.

Men skulle det visa sig att de thailändska studenter som har fått sin utbildning betald via FMV har kopplingar till den militärjunta som just nu styr Thailand kan det röra sig om ett mutbrott. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen gjorde därför en polisanmälan mot FMV 13 oktober för att undersöka om ett mutbrott har begåtts.

Stort tack till Nils Resare på Blank Spot Project, för samarbete och informationsutbyte. nbsp;


Annons

Annons

Läsarfinansierad utrikesjournalistik
Den digitala plattformen Blank Spot Project lanserades våren 2015 med syfte att kasta ljus över undanskymda vinklar och händelser internationellt. Reportagen finansieras av medlemskap och donationer och alla reportage ligger fritt tillgängliga på nätet. Sidan kunde startas med hjälp av en så kallad ”crowd funding”-kampanj. Chefredaktör och en av initiativtagarna är journalisten Martin Schibbye.
Journalisten Nils Resares reportage ”När diktaturen fick köpa Jasplan” avslöjar vilka erbjudande Sverige gav militärdiktaturen i Thailand i samband med försäljningen av Jasplan 2007. Reportaget ingår i en tredelad serie om krisen i Thailand och går att läsa här.


FMV – Försvarets materielverk är en myndighet under Försvarsdepartementet. FMV förser det svenska försvaret med försvarsmateriel och tjänster.

JAS – Jas-planen heter egentligen Saab 39 Gripen och är stridsflygplan tillverkade av Saab. Jas står för jakt , attack , spaning . Förutom exporten till Thailand har Gripen sålts till Sydafrika. Tjeckien och Ungern hyr flygplan. Uppdrag granskning har avslöjat mutor i flera Jas-affärer, bland annat tiotals miljoner kronor som betalats av Saab och dess delägare för att affären skulle gå igenom. Just nu pågår en försäljning till Brasilien, som beställt flygplan värda 16,4 miljarder.

Läs mer

2024-11-20 09:43
Trenden om fler bokade tentamensplatser vid Uppsala universitet håller i sig, med omkring 7000 fler tentamensplatser…
2024-11-19 15:45
Studenttidningen Götheborske Spionen, som bevakat och beskrivit studenternas situation vid Göteborg Universitet i nu 88…
2024-11-08 09:51
Den 19 september presenterade regeringen och Sverigedemokraterna sin budgetproposition för 2025. Mindre pengar till…