Bäst på etik – men duger det?

I efterdyningarna av Macchiariniskandalen vill riksdagsledamot och professor emerita Barbro Westerholm (L) och professor Nils- Eric Sahlin lyfta vikten av etikundervisning på läkarprogrammen. På UNT Debatt 20 november skriver de att den är sorgligt otillräcklig, och att beslutsfattarna har ett tungt ansvar. Författarna hänvisar till underlag från Riksdagens utredningstjänst (RUT) som visar att läkarprogrammen vid svenska lärosäten innehåller mellan 16 och drygt 50 timmar etikutbildning, av sammanlagt 8800 på elva terminer.

Professor Matts Olovsson, ordförande i programkommittén för läkarprogrammet vid Uppsala universitet, säger att man här har räknat till över 50 undervisningstimmar i etik, vilket gör lärosätet bäst i Sverige på området. Han anser inte att utbildningen brister.

– Inte bara för att vi kanske är bäst om man räknar antal timmar med renodlad etikundervisning. Etiska ställningstaganden genomsyrar hela utbildningen.

Matts Olovsson betonar att etik är en oerhört viktig del av läkarutbildningen, både inför möten med studenter och vid forskning. Etiska frågor dyker ofta upp på seminarier, och inte minst när studenterna är ute på praktik.

– Etik är något man som läkare får jobba med livet ut, det tar inte slut efter examen, säger Matts Olovsson.

Han ser i dagsläget inget trängande behov av att utöka antalet timmar etikundervisning. Det skulle dessutom vara svårt att klämma in på programmet utan att något annat får stryka på foten.

– Men det förstås, kommer det en propå uppifrån att vi inte duger får vi se över vad vi kan göra.