Chatta för stärkt studentinflytande

Enligt lag ska studenter vara medskapare till högre utbildning. Alla lärosäten har samma skyldighet att verka för att studenterna tar del av utbildningarnas kvalitetssäkring. Ändå är bara 47 procent av Sveriges högskolestuderande medlemmar i en studentkår, och siffrorna skiljer sig påtagligt mellan olika lärosäten.

– Vi har kommit fram till att det behövs åtgärder för att stärka studentinflytandet, säger Andrea Amft, utredare på Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

Hon är författare till rapporten Kartläggning och analys av studentinflytandets förutsättningar efter kårobligatoriets avskaffande som gjorts på uppdrag av regeringen och publicerades i dag, 2 februari. På fredag 3 februari hålls ett frukostmöte där rapporten presenteras. Mötet kommer att direktsändas på UKÄ:s hemsida och man har möjlighet att ställa frågor via chatt. Förhoppningen är att så många som möjligt med intresse för studentinflytandefrågor – representanter för studentkårer och lärosäten såväl som vanliga studenter – ska delta.

– Chatten har vi för att det ska vara så demokratiskt och öppet som möjligt. Alla har ju inte möjlighet att åka till Stockholm, säger Linnea Bergnehr, pressekreterare på UKÄ.

Demokrati är grundläggande för studentinflytande, men rapporten visar att endast 1400 av landets 360 000 studenter vid universitet och högskolor faktiskt tar del av demokratin, det vill säga röstar i kårvalen. Det är en av anledningarna till att UKÄ konstaterar att det krävs åtgärder för att stärka studentinflytandet.

– Vi föreslår direkta statliga bidrag direkt till studentkårerna. I dag är det lärosätena själva som bidrar med de största intäkterna, säger Andrea Amft.

Sedan kårobligatoriet avskaffades 2010 har många studentkårer hamnat i en beroendeställning till lärosätena. Dessutom skiljer sig kåruppslutningen avsevärt mellan olika lärosäten. Under 10 procent av de berörda studenterna är medlemmar i Studentkåren i Skövde, medan Teknologkåren vid Lunds tekniska högskola har lockat nästan 100 procent. Om man inte är medlem i kåren får man inte rösta i kårval.

– Det ska inte spela någon roll vilken högskola man läser på, alla studenter ska ha samma möjligheter till medbestämmande. Men i dag är det stor skillnad mellan olika kårer, även mellan kårer på samma lärosäte, säger Andrea Amft.

Ett annat problem som identifieras i rapporten är att könsfördelningen bland kårmedlemmar inte återspeglar studenterna. Fler män än kvinnor är anslutna till en studentkår, åtminstone enligt den tredjedel av landets studentkårer som utgör underlag för UKÄ:s undersökning.

– Ändå är 60 procent av landets studenter kvinnor. Vi vet inte varför det ser ut såhär, vi har inte underlag för någon fördjupad analys, säger Andrea Amft.

Internationella studenter som deltar i utbytesprogram saknar i dagens system rättighet till representation i studentkårerna. Det rör sig om omkring 1400 personer. Här ser vi ytterligare ett demokratiskt problem, menar Andrea Amft.

– De saknar formell studentstatus, vilket är kopplat till studenträttigheter. Det är ett rättssäkerhtetsproblem.

Förutom statlig direktfinansiering vill UKÄ se kunskapshöjande insatser för studenter och personal vid universitet och högskolor inom området studenträttigheter. Tanken är att skapa mer jämlika förutsättningar för studenter på olika lärosäten.

– Alla borde ha samma tillgång till information. I dag är vissa kårer väldigt insatta medan andra har för lite resurser, det blir inte jämställt säger Andrea Amft.

Benägenhet att engagera sig i studentkårer är inte bara kopplad till resurser, utan även till hur traditionerna ser ut på olika lärosäten. Lättast att locka medlemmar till kåren tycks det vara på fackhögskolor och svårast på mindre lärosäten. Nästan 80 procent av studentkårerna uppger att det är svårt att engagera studentrepresentanter.

Frukostmötet direktsänds på uka.se klockan 8.30-10 i morgon, fredag.

nbsp;