”Jag kände aldrig att de brydde sig”

I juni 2016 fick Jesper Hansson Falkenby veta att han skulle få göra sitt examensarbete vid masterprogrammet i datavetenskap på dataspelsföretaget King, något han såg fram emot. Han meddelade universitetet omgående. Ändå dröjde det långt in på höstterminen innan han hade fått en ämnesgranskare.

– Jag fick en tillfällig granskare som godkände min specifikation för exjobbet, men när jag till slut fick en ordinarie höll denne inte med. Det tyder på dålig kommunikation inom institutionen, säger Jesper Hansson Falkenby.

Det bestående intrycket är att ingen på Informationsteknologiskt centrum (ITC) visade något som helst intresse för honom och hans examensarbete. Däremot trivdes Jesper Hansson Falkenby bra på King och fick stöd av kollegorna där. När hans chef kontaktade universitetet för att få till ett möte och diskutera arbetets upplägg fick han till svar att det inte gick, eftersom Jesper Hansson Falkenby inte var registrerad på kursen. Det kan man bli först när specifikationen har godkänts.

– Min chef hade aldrig varit med om något liknande. En annan kollega, som har disputerat och är väl insatt i hur det ska gå till på universitetet, tyckte att det lät som ett skämt, berättar Jesper Hansson Falkenby.

Utan registrering var han inte studiemedelsberättigad och tvingades leva på marginalerna. Det hade hunnit bli oktober innan en formell ämnesgranskare var utsedd. Jesper Hansson Falkenby kände nästan omedelbart att den personen varken hade rätt kompetens eller intresse för att handleda hans examensarbete.

– Dessutom var han väldigt otrevlig. Han ville inte förstå mitt arbete samt ignorerade flera mejl jag skickade. En anställd på ett företag som King som betedde sig så skulle få sparken direkt.

Jesper Hansson Falkenby vände sig till Uppsala teknolog-och naturvetarkår (UTN), som hjälpte honom att byta ämnesgranskare. Den nya han fick var utbildningsprefekt på institutionen och verkade först vara ett bra val, men snart stod det klart att hon inte heller hade tillräckligt med tid. Nu har han anmält Uppsala universitet till Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

– Mitt intryck är att ITC har för få lärare på för många studenter. Jag läste min kandidat i Karlskrona, där funkade allt mycket bättre. Uppsala universitet är ett gammalt och prestigefullt universitet, det borde inte vara såhär, säger han.

Michael Thuné, prefekt vid ITC, har i uppdrag att skriva ett yttrande om Jesper Hansson Falkenbys anmälan. Han menar att det enda egentliga fel som institutionen gjort är att man gick med på att låta studenten registrera sig på kursen innan specifikationen fått ett godkännande.

– I det här fallet hade det varit bättre att avslå, istället för att be honom komma in med en bättre specifikation. Då hade det blivit tydligare vad vi kräver. Blir det oklarheter kommer studenten i kläm, säger Michael Thuné.

Att Jesper Hansson Falkenby först fick höra att hans specifikation var tillräckligt bra, för att sedan få ett annat besked av ämnesgranskaren, var inte ett misstag från universitetets sida. Den personen som först godkände specifikationen var examinator, inte tillförordnad ämnesgranskare.

– Studenten verkar inte ha förstått rollerna. Både examinatorn och ämnesgranskaren ska godkänna specifikationen, oberoende av varandra och ur olika synvinklar. I det här fallet godkände examinatorn men inte ämnesgranskaren.

Problemet med Jesper Hansson Falkenbys specifikation ska ha varit att den var lätt att tolka som att uppgiften skulle vara alldeles för svår med tanke på tidsperspektivet. Michael Thuné ser inga skäl att tro att ämnesgranskaren som utsågs varit olämplig.

– Han var med sin kompetens den bäst lämpade för uppdraget, och den konversation jag har tagit del av mellan ämnesgranskaren och studenten har varit vänlig, saklig och korrekt, menar han.

Däremot medger Michael Thuné att kommunikationen mellan ämnesgranskaren och studenten gick långsamt. Det ska ha berott på att ämnesgranskaren redan var väldigt uppbokad när han blev utsedd, eftersom det skedde en bit in på höstterminen. Jesper Hansson Falkenby borde ha ansökt om ämnesgranskare betydligt tidigare. Det var också ett misstag av honom att börja jobba på King utan att vara antagen på kursen.

– Studenten meddelade i juni att han hade blivit antagen av företaget, men hans formella ansökan kom in först i augusti och behövde kompletteras med en godkänd specifikation. Det hade förstås varit bättre om han hade fått en ämnesgranskare som hade mer tid, menar Michael Thuné.

Är det rimligt att studenten ska få sämre förutsättningar under en hel termin för att han inte blev färdig med sin ansökan i tid?

– Nej, det är det inte. Därför menar jag att han borde ha fått avslag från början. Då hade han till exempel kunnat påbörja någon annan kurs. Att man ändå lät honom registrera sig var antagligen av vilja att vara tillmötesgående och vänlig, men det blev helt fel, säger Michael Thuné.

Matilda Trodin, studiebevakare på UTN, är kritisk till hur universitetet har skött ärendet. Visserligen borde inte Jesper Hansson Falkenby ha påbörjat examensarbetet innan han blivit antagen, men processen kunde ha gått snabbare om man hade varit tydligare från universitetets sida. Hon tycker heller inte det är acceptabelt att det ska ta flera veckor för en student att få svar från sin ämnesgranskare.

– Han har inte fått de svar han behövt. Det är bra att han anmäler, även om UKÄ skulle bedöma att universitetet har agerat korrekt så betyder det att frågan lyfts, säger Matilda Trodin.

Jesper Hansson Falkenby har fortfarande inte fått sitt examensarbete godkänt, men menar att han i princip är färdig och bara väntar på återkoppling från den nya ämnesgranskaren, som han upplever ignorerar hans försök att ta kontakt. Han hoppas att anmälan till UKÄ ska leda till att ingen annan hamnar i hans situation.

– Det här har gett mig rejäl ångest och stress. Att aldrig få några svar och att allt skjuts upp har påverkat både mitt privatliv och mitt arbete på King.

nbsp;

nbsp;

nbsp;