Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov

Syftet med Tillträdespropositionen är att skapa ett bättre och tydligare system för vägar till högre studier, med fokus på kompetens och främjande av livslångt lärande. Utgångspunkten för det nya ramverk som läggs fram på förslag idag är Tillträdesutredningens betänkande. nbsp;Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, säger att propositionen öppnat för att införa ett nationellt prov som värderar kompetens, till exempel i form av arbetslivserfarenhet.

–Den som saknar behörighet, till exempel för att de gått ett yrkesprogram på gymnasiet, ska lättare kunna få kompetens de förvärvat via yrkeslivet validerad, säger hon.

Universitets-och högskolerådet kommer att få i uppdrag att utforma det nationella provet i samarbete med olika lärosäten. nbsp; Innan det införs på bredare front kommer det att prövas i mindre skala.

Högskolor kommer också ges större möjlighet att ställa särskilda krav på sökande till vissa utbildningar. nbsp; Ministern nämner som exempel ämneslärarutbildningar, som ofta lider av låg genomströmning. Många av de som söker har inte programmet som förstahandsval och alla är inte beredda på vad den innebär.

–Det är en lång och rätt svår utbildning som kräver djupa kunskaper i undervisningsämnena. Därför kan det vara motiverat att använda lämplighetsprov, säger Helene Hellmark Knutsson.

Lämplighetsprov för lärarutbildningar har redan använts på försök vid Linnéuniversitetet och Jönköpings högskola. Det innehåller bland annat intervjuer med sökande, där man bland annat fokuserar på motivation.

–Det är särskilt viktigt i relationsprofessioner, som till exempel lärare, säger Helene Hellmark Knutsson.

Propositionen innebär också att lärosätena för vissa utbildningar ska kunna minska den urvalsgrupp som söker via högskoleprovet. Här berörs utbildningar med lågt söktryck och där man sett sämre genomströmning hos de som sökt via högskoleprovet.

–Det gäller speciellt vissa ingenjörsutbildningar. Högskoleprovet är viktigt för den breddade rekryteringen, så det måste finnas en motivering till att minska urvalsgruppen, säger Helene Hellmark Knutsson.

Utredaren föreslog en mer omfattande begränsning av antagning via högskoleprovet, men regeringen har valt att inte gå på den linjen.

–Det skulle öka snedfördelningen mellan könen. Kvinnor har varit i majoritet under lång tid, och det är fler män som söker via högskoleprovet eftersom de i regel har sämre gymnasiebetyg.

Regeringen vill även göra förändringar i basårs-och collegeutbildningarna. Enligt Helene Hellmark Knutsson är de för snäva idag.

–Tekniskt basår är ett bra sätt att skaffa behörighet. De som finns idag har specifika inriktningar, vi vill att man ska bli behörig till en bredare utbildningspalett.

Tillträdespropositionen vill också slå fast att ordföranden i ett lärosätes styrelse inte får vara anställd vid det aktuella universitetet eller högskolan.