“Tungt att få besked via Ergo”
– Jag tror att studenterna skulle behöva en rektor som är mer förankrad hos dem.
– Man har ju fått lära sig att ett CV ska vara max ett A4 långt, de får ju skärpa sig med sina 20 sidor. Så här ska det se ut.
30-åriga ämneslärarstudenten Allar Piirsoo vinklar sin datorskärm så jag kan se hans prydliga CV som, mycket riktigt, ryms på ett A4. Han sökte i februari tjänsten som Uppsala universitets rektor – chef över en av Sveriges största myndigheter. 20 maj stod det klart att tre personer stod som slutkandidater i valet, samtliga professorer med meritförteckningar långa som smärre romaner.
Allar Piirsoo var inte en av dem.
– Jag hoppades länge på svar, men så fick jag veta genom er att det var kört. Det var tungt att få besked via Ergo. Jag hade ändå förväntat mig att en myndighet skulle ge svar personligen till alla kandidater, säger han.
"Jag tror jag skulle bli en bra länk mellan det där ouppnåeliga akademiska och det som inte riktigt finns i Uppsala universitets värld."
Vi går igenom några av punkterna i den kravprofil kandidaterna skulle möta.
Du ska vara professor och internationellt erkänd forskare med god kännedom om akademin, statlig verksamhet och samhället i övrigt. Tycker du att du passar in i den beskrivningen?
– Nja, alltså jag kanske inte är professor eller internationellt erkänd, men god kännedom om samhället har väl alla som bor i det. Det behöver man inte vara professor för att ha koll på.
Allar Piirsoo kan tillstå att han väl har några luckor på sitt CV i förhållande till vad universitetet efterfrågade, men det tycker han att han kompenserar för genom bredden i hans erfarenheter och engagemang. I sitt personliga brev skriver han att han är medveten om att hans ansökan är ett så kallat “‘långskott’, eller en akt av ren hybris”, men att han ändå anser sig lämpad för rollen som rektor.
– Jag tror att studenterna skulle behöva en rektor som är mer förankrad hos dem. Och jag tror jag skulle bli en bra länk mellan det där ouppnåeliga akademiska och det som inte riktigt finns i Uppsala universitets värld – personer som inte kommer från akademiska hem.
Leenden och skratt punkterar genomgående det som kanske annars, på riktigt, kunde tolkats som gravt storhetsvansinne från Allar Piirsoo.
För han har givetvis inte sökt rektorstjänsten i hopp om att på allvar kamma hem tjänsten.
– Det var mest en kul grej, jag fattar ju att det inte fanns en chans att jag skulle bli vald. Jag trodde inte jag skulle få något svar över huvud taget, säger han.
Det är inte första gången han spänt bågen alltför hårt i jobbsökarsammanhang. När han var 19 och just hade tagit studenten sökte han tjänst som överläkare i Lilla Edet.
– Jag skulle aldrig någonsin kunna jobba som läkare, jag skulle vara livrädd varje dag när jag gick till jobbet. Så mycket ångest! Men det fanns krav från arbetsförmedlingen att söka så många jobb som möjligt. Och jag sökte inte bara de jag var kvalificerad för. Dock anser jag mig på riktigt vara mer kvalificerad till rektorsposten än läkartjänsten. Rektor har ett helt entourage omkring sig som kan göra saker åt den.
Trots att själva ansökan inte var riktigt på allvar framhåller Allar Piirsoo att han menade det han skrev i sitt personliga brev och menar att det fanns en viss tanke bakom hans ansökan.
– Jag tror ändå att Uppsala universitet kan behöva någon med ungefär min bakgrund. Jag är invandrare, kommer inte från en akademisk familj, men har ändå lyckats ta mig in på universitetet.
Han har själv under flera år arbetat deltid som projektledare på mångfaldsbyrån Esmeralda som jobbar för att uppmärksamma och motverka etnisk och social snedrekrytering till universitet och högskolor; viktiga frågor som han tycker Uppsala universitet kunde göra betydligt bättre ifrån sig i.
– Förra året pratade universitetet om att de skulle tillsätta en grupp som skulle forska i och utreda hur man kan lösa problemen med snedrekrytering. Det låter som ett projekt som skulle kunna pågå i 20 år utan att man egentligen kommer fram till något. Jag tror det handlar mycket om att göra universitetet mer synligt. Jag tänker att man skulle kunna inrätta ett litet rum på alla högstadieskolor i Uppsala där frivilliga studenter får sitta under dagarna och finns tillgängliga för alla frågor eleverna kan tänkas ha om högre studier.
Han tror att universitetet har något av en blind fläck när det kommer till potentiella studenter från studieovana hem, helt enkelt för att de flesta inom akademin själva har akademisk bakgrund.
– Slutkandidaterna i rektorsvalet pratar mycket om att de vill locka hit akademiker från andra länder och att Uppsala ska vara det självklara valet av lärosätet. Men jag förstå inte varför de riktar sitt fokus så mycket på resten av världen? Runt om i Uppsalas förorter finns hur många smarta elever som helst som aldrig kommer nå sin fulla potential för att vi inte fokuserar på att nå dem. Det är lätt att tro att det inte finns något intresse för högre studier, men för många elever handlar det om att de helt enkelt inte vet att de kan plugga vidare. Gratis dessutom. Och att man kan få CSN. Skulle jag bli rektor skulle jag lägga mitt största fokus där.
"Att jag klarat av att skriva två c-uppsatser är jättestora bedrifter för mig som inte har akademisk bakgrund."
Slutligen måste vi ändå passa på att fråga Allar, precis som vi frågade de tre professorer som stod som slutkandidater i rektorsvalet:
Vilken är din största akademiska framgång?
– Alla akademiska framgångar är stora för mig. Att jag klarat av att skriva två c-uppsatser är jättestora bedrifter för mig som inte har akademisk bakgrund. Innan jag började plugga trodde jag aldrig att jag skulle klara av att ta mig så här långt.