Lycklig – hur då?

Kanske sitter du och grämer dig inför anställningen du tackat ja till i sommar. Tänk om du gör dåligt ifrån dig på arbetsplatsen, solen skiner utanför och du missar alla sköna häng? Det kan dock vara värt att lägga de värsta farhågorna åt sidan. Folke Tersman, som studerat lyckoforskning, menar att det finns aspekter av att arbeta som kan vara positiva för välmåendet.

– Säg att du jobbar på en vårdavdelning där du känner att du gör skillnad, då ger det en känsla av tillfredställelse och mening, säger Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet.

För att få den känslan krävs dock en hel del av jobbets karaktär. Att ha en chef som styr med järnhand, eller vara på ett jobb där arbetsuppgifterna tycks sakna syfte tror han inte ger samma tillfredställelse – snarare tvärtom.

De flesta jobb hamnar väl någonstans däremellan – men så finns de kreativa yrkena. Kanske är det så att de allra flesta av oss när en liten dröm om att en dag kunna jobba som författare eller konstnär. Folke Tersman tror att man ska vara lite skeptisk mot sådana mål och deras förmåga att skapa välmående.

– Det beror på vad det är motiverat av. Om det bara är hög status man är ute efter så blir man nog besviken, för statusgrejen är väldigt tom. Men om det är genuint intresse och upptäckarlusta som ligger bakom så kan det ge mycket tillfredsställelse.

Kändisskap är alltså inget säkert kort att satsa på för att casha in på välmåendekontot. Folke Tersman sammanfattar i stället fyra faktorer som tros kunna påverka hur vi mår: att ha projekt, att ha frihet och inte känna att man är beskuren (exempelvis genom att sakna pengar till räkningar), att ha sociala relationer och att få erkännande för att man faktiskt bidrar.

– Sedan kan olika individer arbeta för att lägga olika stor vikt vid de olika faktorerna.

Att få erkännande kanske är den svåraste faktorn att påverka, då krävs det ju att man är duktig på någonting?

– Jag tror att man kan få erkännande i många olika dimensioner och att det kanske främst handlar om att göra någonting som andra inte ser ner på. nbsp;

Vi dröjer kvar vid prestation – något som ofta kan förknippas med oro eller ångest, inte minst om man ställs inför sitt första viktiga jobb. Ett populärt ”vaccin” mot sådana känslor har varit att intala sig att man duger oavsett prestation. Men det finns även positiva aspekter förknippade med att känna krav och sträva efter att göra bra ifrån sig.

– Att prestera för att få erkännande är ju en produktiv kraft. Om man tänker ’jag är bra som jag är utan att prestera’ berövar man sig samtidigt chansen att få en tillfredsställelse efter att ha presterat. Det är dubbelt – för visst mår vi ju bra efter att vi skrivit den där jobbiga artikeln?

Jo, visst har han rätt. Enligt egen erfarenhet vet jag också att jag sällan mår bättre då jag väljer att undvika prestationskrav genom att vara ledig i stället för att jobba. Men varför är det så att man kan känna ångest under ledighet trots att man valt den själv?

– Jag tror att det är väldigt vanligt. Jag jobbade på Systembolaget när jag var ung. Innan jag började såg jag det som ett nödvändigt ont, men när jag ser tillbaka var det jättekul och viktigt för mig. Vi är väldigt dåliga på att förutse vad som är bra för oss. Vi tror att ledighet, eller en lottovinst ska leda till att allt blir bra, men så är sällan fallet.

Han exemplifierar med en berättelse från ett samtal han hade med en producent på TV4. Hon berättade att de skulle göra en uppföljning med alla storvinnare i Triss. Det visade sig dock att de fick lägga ner idén då flera hade drabbats av depression eller alkoholism. Vissa hade också tagit sina liv.

– Man tror att pengar ska leda till lycka – men i själva verket slår de sönder en struktur. Man kanske säger upp sig och förlorar sitt sociala sammanhang. Eller så förverkligar man sin dröm och köper en båt och inser att det egentligen inte var så viktigt.

Lite pengar krävs dock för att vi ska må bra och inte känna att vårt handlingsutrymme är för begränsat. Men hur nöjda vi är med vår ekonomi, beror främst på i vilka sammanhang vi vistas.

– Om en företagsledare som tjänar 100 000 får reda på att en annan vd tjänar det dubbla, då kommer det att leda till besvikelse. Men om en konstnär får ett stipendium på 100 000 är det ju en jättestor händelse då det i den branschen finns en annan värderingskultur.

Många gånger kan även andra faktorer trumfa hur mycket pengar man tjänar. Folke Tersman tar sin egen bransch som exempel. Universiteten MIT och Harvard som anses ha hög status, betalar sina anställda lägre lön än de mindre creddiga universiteten.

– Så är det även i Sverige. Uppsala kan i många fall betala lägre löner än exempelvis Örebro. Det tyder på att det här erkännandet man får som forskare ofta är viktigare än att öka inkomsten.

Om du inte blir lycklig av ditt sommarjobb eller din ledighet, behöver du i alla fall inte oroa dig för att det är något konstigt med dig. Folke Tersman menar att vi är programmerade att vara missnöjda – att det ligger i människans natur. Trots det fortsätter vi ju sträva efter lycka, men vad innebär egentligen detta eftersträvansvärda begrepp?

– Det är delvis en känsla och en delvis en bedömning man gör av sitt eget liv. En känsla av att saker går bra och att roliga händelser väntar mig. Jag tror inte det främst handlar om de där euforiska lustkänslorna man också ibland kan ha.