Ny kurs i psykedelisk vetenskap

Det var under hösten 2023 som studentföreningen Uppsalastudenter för Psykedelisk Vetenskap (UPV) kontaktade Psykologiska institutionen med förslaget om att starta en kurs i Psykedelisk vetenskap på Psykologprogrammet.

– Vi hade sett att det införts en kurs i psykedelisk vetenskap på Lunds universitets psykologprogram, och tyckte att självklart ska Uppsala inte vara sämre, säger Marcus Gergeo som är en av grundarna till föreningen, och undertecknad kan inte annat än instämma.

Föreningen hörde sig för bland psykologstudenter och undersökte hur stort intresse som fanns för en kurs i psykedelisk vetenskap. Resultatet, tillsammans med en del forskning inom ämnet, tog de med sig och presenterade för psykologiska institutionen, som insåg att ämnet är något som studenterna visar intresse för. Förra våren stod det klart att det skulle bli en kurs, och i mars har de första studenterna påbörjat kursen Psykedelika - historik, neurobiologi och behandlingsforskning.

Men varför ska blivande psykologer lära sig om psykadelika?
– Det finns flera anledningar. Den främsta är att det på tongivande universitet runtom i världen och i Sverige pågår intensiv klinisk forskning på psykedelika, där psykologiskt stöd ofta är en del av behandlingsupplägget. Psykologutbildningarna kan inte stå vid sidan av och titta på utan behöver tillägna sig kunskaper för att på ett initierat sätt kunna navigera i denna utveckling, säger Christopher Sundström som är universitetslektor och kursansvarig.

Christopher Sundström är i grunden psykolog och beroendeforskare, och forskar även vid Karolinska Institutet, där två större studier undersöker som undersöker effekten av behandling med den psykedeliska substansen psilocybin ingår.

– Jag fick frågan i maj förra året av institutionens dåvarande studierektor om jag kunde tänka mig att hålla en kurs i psykedelika. I och med min kunskap inom beroendeforskning och att jag redan är insatt i vissa delar av vetenskapshistorien gällande psykedelika kändes det naturligt att anta utmaningen, och jag började genast fördjupa mig i ämnet genom att plöja böcker och artiklar, säger Christopher Sundström.

En av studenterna som valt att läsa kursen är Fredrik Calme, som går sista terminen på psykologprogrammet. Nu har kursen gått några veckor och inledningsvis fokuserat på ett historiskt perspektiv.
– Jag tycker det är ett väldigt spännande ämne och jag tror att många som pluggar psykologi har ett intresse för det här med medvetandet. Det är intressant hur psykedelika verkar kunna flytta medvetande till någon sorts yttre gräns, och att det ger varaktiga förändringar även efter användningen.

Han ser mest fram emot den sista delen av kursen som kommer fokusera på just psykadelika i behandling och hur det kan gå till.

– Det känns mest spännande att höra hur de faktiskt bedriver terapin och vad som gör att personer med depression eller ångest faktiskt blir bättre, och hur de själva förklarar att de blir bättre. Får de insikter eller sker det liksom bara på något mystiskt sätt?, säger Fredrik Calme.

Studentföreningen UPV har sedan start 2021 arbetat för att sprida psykedelisk vetenskap och tror precis som Christopher Sundström att framtida psykologer behöver ha kunskap om psykedelika. Marcus Gergeo är en av grundarna till föreningen, som nu har lämnat över arbetet till en ny styrelse med ordförande Stéphanie Walsh och vice ordförande Matthias Herrera. Ergo träffar trion på Blåsenhus där de berättar om föreningens uppkomst och arbete.

Marcus Gergeo började plugga psykologprogrammet i Uppsala 2020 och såg att det skulle hållas en föreläsning om MDMA-assisterad terapi på Karolinska institutet. Han och en kompis gick på föreläsningen, där det presenterades forskning med bra resultat av MDMA-assisterad terapi på amerikanska veteraner med posttraumatisk stress (PTSD).

Som många andra hade de tidigare bara hört talas om MDMA som en partydrog. Att psykedelika skulle kunna användas kliniskt i behandling var något som väckte hans intresse och han ville lära sig mer.
– Men vi kände att det inte fanns något riktigt för studenter eller folk från akademin för att samlas och diskutera det här. Vår tanke blev att skapa något som kan vara en brygga mellan studentlivet och att kunna jobba med de här grejerna i framtiden.

Föreningen arrangerar bland annat föreläsningar med gästföreläsare, och journal clubs där olika forskningsartiklar diskuteras. 2021 fick Ergo ett studiebesök på en av dessa journal clubs, som du kan läsa om här. I maj i år arrangerar föreningen för tredje året konferensen Psykedeliskt forum, som under en heldag fyller Humanistiska teatern i Engelska parken med olika gästföreläsare.

Så det är socialt och lite nördigt?
– Ja hundra procent, väldigt nördigt och väldigt roligt, säger Matthias Herrera och får medhåll från Marcus Gergeo och Stéphanie Walsh.

– Det här startade som en frukt av mitt och min kompis specialintresse som vi nördat ner oss i, och sen så ville vi dela med oss av till andra studenter som kan vara nyfikna, säger Marcus Gergeo.

Tillbaka till den nya kursen Psykedelika - historik, neurobiologi och behandlingsforskning, som psykologstudenter nu kan välja i sina valbara kurser. Kursen består av fyra olika delar och perspektiv; idéhistoriska, religionspsykologiska, neurobiologiska och kliniska. Kursansvarige Christopher Sundström berättar att han i princip fick fria händer att utforma kursens upplägg och innehåll. Så fort han fick grönt ljus kring upplägget kontaktade han de forskare som han ville ha som gästföreläsare och därefter växte kursens innehåll vidare i dialog med dem.
– Enligt min pedagogiska grundsyn sker ett fördjupat lärande när ett fenomen studeras ur flera olika vetenskapliga perspektiv. Jag har till exempel utvecklat en kurs på institutionen om missbruk och beroende där vi diskuterar inte bara psykologiska utan även historiska, neurovetenskapliga och epidemiologiska perspektiv. Jag har haft lite samma ansats här, säger han.  

I Sverige studeras psykedelika främst ur ett neurovetenskapligt perspektiv men internationellt finns en tvärvetenskaplig trend, där forskare samarbetar bortom disciplinära avgränsningar för att få djupare förståelse för psykedelika. Detta är en väg som även Christopher Sundström tror på för att komma framåt; därmed kursens tvärvetenskapliga upplägg.
– Psykedelika är ett enormt hajpat ämne där evidensen för dess användning som behandling visserligen är lovande, men ännu alltför skral för att kunna ge oss säkra svar. Evidensen står helt enkelt inte i paritet med hajpen. Mitt ansvar är att åskådliggöra denna osäkerhet och diskutera detta kritiskt med studenterna.

Christopher Sundström tror att blivande psykologer behöver kunskap om psykadelika, dels för att det pågår mycket forskning om hur psykadelika kan användas kliniskt i behandling och för att kunna följa med i den utvecklingen. Bland pågående forskning i Sverige är Uppsala universitet medforskare i ett EU-finansierat 70-miljoners projekt om psilocybin i livets slutskede. Han poängterar att mycket av forskningen fortfarande är pågående, och tror att  implementering av psykedelika inom vården kommer att dröja länge, om det alls sker.

– En annan anledning är att det rekreationella användandet av psykedelika ökar i samhället, och då är det viktigt att psykologer har kunskap om effekterna av de här substanserna, så att de kan möta patienter som har påverkats starkt av psykedeliska upplevelser, säger Christopher Sundström.

Hur känns det att vara kursansvarig för den här kursen?
– Jag ska ärligt säga att det inte är helt lätt att ge en kurs som handlar om substanser som är olagliga. Jag är inte bara forskare utan även psykolog, vilket gör att jag åtagit mig att verka inom vissa etiska ramverk. Det finns definitivt dokumenterade risker med att använda dessa substanser, men sanningen är samtidigt att många beskriver dem som oerhört hjälpsamma. Det är just därför de nu studeras i kontrollerade kliniska studier. Jag har väldigt stor respekt för studenternas omdöme och navigeringsförmåga i denna fråga. Vi kommer att ägna mycket tid på kursen åt att diskutera risker och etiska dilemman. Utöver detta känner jag mig stolt och hedrad över möjligheten att få ge Uppsala universitets första kurs i psykedelika och kunna introducera studenterna för en mångfald av vetenskapliga perspektiv.

Fredrik Calme som läser kursen är osäker på om han själv kommer att få användning för kunskapen i sitt yrkesliv framöver, då han gärna vill arbeta med ungdomar. Samtidigt ser han hur snabbt fältet för psykologi och vilka metoder som används i terapi förändras. Bland annat var det först i mitten på 70-talet som kognitiv beteendeterapi introducerades, vilket idag är en av de vanligaste terapiformerna.

– Jag tror ändå att det är någonting som man kommer behöva hålla sig uppdaterad om framöver. Speciellt ifall de här studierna som görs i Sverige på psilocybin visar sig ge bra resultat så kommer man behöva förhålla sig till det. Det är rätt att forska om det och utforska potentialen med tanke på de kraftiga effekter det verkar ha för folk, men jag tror ändå att det kommer ta väldigt lång tid innan det används i vården, om än över huvud taget, säger Fredrik Calme.

Föreningen UPV är glada över att kursen har lagts till, och att ha kunnat påverka sin utbildning.

Men det är bara de som läser psykologprogrammet som kan välja kursen?
– Ja, så nästa steg blir väl att få till en fristående kurs som alla kan söka. I Lund finns en fristående distanskurs på fem poäng om psykedelisk historia. Det hade varit jätteroligt om Uppsala universitet hade gett en sån också, säger Stephanie Walsh.