Skådespel som flyger fram
Det bäddar väl egentligen för framgång – eller åtminstone hög igenkänningsfaktor: de flesta har säkert någon gång kommit i kontakt med denna kritiserade myndighet, och debatten om de utförsäkrade har länge varit påtaglig. Så en upphottad story byggd på verklighetens försäkringskassa torde fungera utmärkt på teaterscenen. nbsp; nbsp; Året är – inledningsvis – 2005 och statsminister Göran Persson utnämner Curt Malmsten till generaldirektör för nya Försäkringskassan, som skapats genom att Riksförsäkringsverket slagits ihop med de 21 länskassorna. Att Claes Ljungmark kunde vara så rolig hade jag ingen aning om. Han är fenomenal som den ostrukturerade, naiva, Hammarbyälskande och fibromyalgirädde (”sjukdomen som inte syns, men känns”) generaldirektören, som inte skulle klara av direktörsposten utan sin driftiga högra hand Maivor Isaksson (Anna Carlson), som är lika rolig hon. Ständigt får hon rädda honom ur pinsamma situationer och dialogerna dem emellan lockar många gånger fram skrattsalvor. nbsp;
Om duon Curt Malmborg och Maivor Isaksson är huvudpersoner i första akten, så är Marianne Holmlund (guldbaggevinnaren Cecilia Nilsson) det i andra. Hon är damen som arbetat på Försäkringskassan sedan 1974 och som blivit förflyttad ett antal gånger på grund av omorganiseringar, och som slutligen får nog av försäkringsvillkoren som tvingar ut sjuka i arbete. Snart förvandlas hon – med blixtar och dunder – till en kvinnlig grön hulk som flyger in i ansvariga politikers hem med uppdrag att hämnas å de utförsäkrades vägnar. nbsp; Även om jag skrattade betydligt mer i första akten så hade jag behållning också av den andra. Jag väntar spänt på vad Gertrud Larsson – som tidigare gjort föreställningar om Migrationsverket (”Asylshopping”, 2009) och om äldrevården (”Avd 305”, 2011), kommer med härnäst, något om Arbetsförmedlingen, eller kanske en pjäs om skolan? nbsp;
Den flygande handläggaren spelas på Uppsala stadsteater till och med den13 mars.
