Ett liv levt för en bättre värld

Hur jag lärde mig att förstå världen
Hans Rosling, Fanny Hägerstam
Natur & Kultur

Foto: Natur & KulturHans Rosling började skriva på sin självbiografi innan han gick bort i cancer.

Hans Rosling är professorn som med hjälp av statistik bevisade att världen håller på att bli en bättre plats. Innan han gick bort i cancer tidigare i år hann han börja skriva på en självbiografi över sitt liv som framgångsrik forskare, professor och föreläsare. Författaren och journalisten Fanny Härgestam har genom intervjuer med Hans och hans familj lyckats sammanställa och avsluta dessa memoarer.

Historien tar sin början i Uppsala – här föds Hans Rosling 1948. På ett mycket pedagogiskt sätt berättar han om hur hans familj gjort en klassresa – från analfabetism till Roslings professorstitel på bara tre generationer. Som läsare får man känslan av att han genom sina berättelser inte kan motstå en möjlighet att få utbilda. Det var inte för inte som han kallade sig själv för en ”edutainer.” De som har sett hans TED Talks kommer ihåg Roslings kritik mot svenska studenters okunnighet om de globala förhållandena. Han bevisade bland annat att schimpanser lyckas bättre när det gäller att gissa vilka länder som har högst barnadödlighet än de klyftigaste svenska studenterna. Att utrota denna okunskap var det han arbetade för när han höll sina föreläsningar. Men i denna biografi visar han oss också de fördomar som han själv bar på i sin ungdom, och vi får se hur de utmanas och bryts ner. För till skillnad från de flesta andra så verkar Rosling ha varit öppen för att få sina fördomar krossade, så länge han lyckades ersätta dem med korrekta fakta. Som läsare känner jag mig ofta ryckt ur min egen lilla bubbla. Vissa scener ur Roslings erfarenheter som läkare i ekonomiskt utsatta områden är rent ut sagt brutala och hänger kvar långt efter att jag lagt ner boken. Min egen okunnighet upphör heller aldrig att förvåna mig. Gång på gång når jag nya insikter om att den kunskapskarta jag använder för att förstå världen inte är korrekt, och Hans Rosling försöker med denna bok hjälpa mig att måla om den.

Som alla bra biografier bjuder den dessutom på en del stjärnglans. Flera berömda namn nämns i förbifarten. Melinda Gates, Kofi Annan och Fidel Castro för att nämna några. Men detta är ingen vanlig levnadsteckning om hur en man lyckats ta sig upp i samhället, göra karriär och bli polare med Bill Gates. I själva verket läggs ovanligt lite fokus ligger på huvudpersonen för att vara en biografi. Det är framförallt världen som står i fokus och det är en skön paus från statusjakt och ”hinn allt innan man är 30”-hetsen. Istället får vi följa en organiskt framvuxen karriär, sträckt över en hel livstid. Det är framförallt en inspirerande och lärorik bok om ett liv som har levts för ett högre syfte – att hjälpa andra.