Annons
Forskning

Tetris mot posttraumatisk stress

Enligt världshälsoorganisationen (WHO) drabbas sjuttio procent av befolkningen av ett trauma någon gång i livet. Posttraumatisk stress (PTSD) kan uppstå till följd av att en person varit med om en traumatisk händelse, och ett av de vanliga symptomen är så kallade “flashbacks”- påträngande minnesbilder från den traumatiska händelsen. Forskare vid Uppsala universitet och University of Cambridge tillsammans med industripartnern P1vital med flera står bakom den nya studien, vars resultat möjliggör effektiv och tillgänglig behandling för PTSD. Under covid-19 pandemin genomgick både
Forskning

Disputationsdags: Daniela Lillhannus forskar om spökhistorier i relation till våldtäktstrauma.

Avhandlingen heter Unquiet Afterlives: Ghosts narrating rape trauma in contemporary Swedish and American fiction, och handlar om ur spöken som berättare har används i litteratur för att skingra trauma efter sexuellt våld. Intresset för ämnet uppkom med en ledig tjänst som utlystes av WOMHER (Women's Mental Health during the Reproductive Lifespan), som letade efter någon som ville forska om litteratur och kvinnors psykiska hälsa, i relation till sexuellt våld och trauma. När det kommer till de litterära verken så uppkom vissa tidigt i idéstadiet, medan andra kom senare. Daniela berättar att det

Forskning

Uppsala universitet storsatsar för framtidens forskning

I korridorerna på Segerstedthuset växer en helt ny sorts forskningsmiljö fram. Precis som namnet Uppsala University Future Institutes (UUniFI) antyder, är ambitionerna höga. – Vi stödjer forskare som tar sig an komplexa samhällsfrågor genom tvär- och mångvetenskaplig forskning. De ska bedriva forskning på högsta nivå och ta in nya perspektiv på komplexa utmaningar, säger Tobias Sjöblom, institutschef för UUniFI. UUniFI fungerar som en sorts värdorganisation för sex olika forskningsinstitut, med fokus på allt från migration till artificiell intelligens. – Instituten speglar frågor där vi ser
Forskning

Han blev bäst på att förklara sin forskning

Ergo möter Carl för ett samtal om Forskar Grand Prix, forskningen, mediauppmärksamhet och Harry Potter i ett fikarum på Campus Gamla torget. Från fönstret syns domkyrkans tinnar, och titt som tätt passerar kollegor till Carl som hejar eller stannar för att byta några ord. – Jag har faktiskt tänkt länge att jag vill ställa upp i Forskar Grand Prix. Jag tog chansen nu eftersom det var möjligt rent tidsmässigt, eftersom jag inte har någon undervisning för tillfället. Blev bäst på att presentera sin forskning Det första steget var att skicka in ett två minuter långt klipp, vilket Carl kände att
Forskning

Kärlekens vetenskap

Hjärtat dunkar när vi ser våran crush, vi känner oss varma i hjärtat när vi blir ihop och vi känner hjärtesorg när kärleken är obesvarad. Hjärtat som symbol för kärleken sträcker sig långt tillbaka i historien. Vi föreställer oss att det är hjärtat vi tänker och känner med när vi fattar tycke för någon eller väljer livspartner. – Men det är ju egentligen helt fel, kärleken sitter ju i hjärnan. Hjärtat slår bara på kommando av hjärnan, säger Åke Pålshammar, som är neuropsykolog och senioruniversitetslektor vid Uppsala universitet. Redan på de gamla grekernas tid ansåg stora tänkare som

Forskning

Därför gillar vi skräck 

Någon som har ett svar på frågan är Joshua Juvrud, biträdande universitetslektor vid institutionen för speldesign på Uppsala universitet. På Games & Society lab på Campus Gotland studerar han psykologin bakom socialt och kognitivt beteende. Några studier som han deltar i handlar just om rädsla, vad vi uppfattar som läskigt i media och spel, och hur man kan designa spel för att göra dem läskiga. Varför dras vi till rädsla? – Rädsla är en komplex känsla, den kan ta många former och är mycket dynamisk. När man designar för rädsla i spel är så kallade jump-scares ett lätt sätt att få den som
Forskning

Studenterna tävlar i syntetisk biologi

Samuel Forsberg blippar in oss genom entredörrarna på Biomedicinsk Centrum och visar vägen genom den avlånga campusbyggnaden till labbsalen. Ikväll är fyra av de elva deltagarna i iGEM-laget på plats. Sedan 2009 har studenter från Uppsala universitet deltagit i den internationella tävlingen International Genetically Engineered Machine (iGEM), och genom åren utmärkt sig med olika innovationer. I tävlingen använder deltagarna molekylärbiologi, bioinformatik och genetisk ingenjörskonst för att lösa problem och bidra till en bättre värld. I år äger tävlingen rum i Paris den 23-26 oktober, och nio

Forskning


Annons

Forskning

Genvägen mellan då och nu

Vi går upp några våningar på BMC och kommer fram till ett renrum. Hit får vi inte gå in utan skyddskläder och munskydd. Proverna kan bli kontaminerade så vi stannar på utsidan. Forskaren Magdalena Bus på insidan visar upp de krossade tänderna som gruppen håller på att analysera. De kommer från besättningen som förliste med Vasaskeppet. När fartyget bärgades följde ett antal skelett med, men vissa låg sammanblandade och det var svårt att skilja dem åt.– Vi försöker hjälpa Vasamuseet att ta reda på vilka skelettdelar som hör ihop, hur många individer som fanns med vid bärgningen och om de var

Forskning

”Medicinen gör inte hela jobbet”

Jag blir andfådd efter att ha tagit trapporna upp till andra våningen i Blåsenhus. Pulsen är hög, men jag känner mig hyfsat lugn. Sedan två år tillbaka har jag ätit antidepp vilket gjort möten med nya människor lättare. Men beror det enbart på medicinen? Jag är här för att träffa forskarna Tomas Furmark och Malin Gingnell på psykologiska institutionen vid Uppsala universitet som undersökt vilken roll förväntningar spelar för effekterna av antidepressiv medicin (SSRI) på personer med social ångest (tidigare kallat social fobi). I studien ingick totalt 46 personer med social ångest. Personerna

Forskning

Utmanar den sekulära normen

Kunde man på samhällsnivå hitta argument i politiska debatter som alla kunde enas kring så vore det förstås fantastiskt, menar Teresa Callewaert, präst och nydisputerad forskare i teologi.– Men vid det här laget är kanske vår värld så pluralistisk att den typen av argument inte existerar. Vi måste istället jobba med att bättre förstå varandras världsåskådningar och argument, säger hon.I sin avhandling Theologies Speak of Justice: A Study of Islamic and Christian Social Ethics, som lades fram i maj, tar Teresa Callewaert avstamp i det faktum att religiösa perspektiv och åsikter – vårt

Forskning

Så skrevs trans innan trans

Gestalter som på olika sätt överskrider könsgränser, det vi idag använder begreppet ”trans” för, är ett ganska vanligt förekommande motiv i litteraturhistorien enligt Sam Holmqvist, nydisputerad doktorand i Litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Ändå är hen den första någonsin att djupdyka i transmotivet i svensk litteratur. – Jag har tittat på vilka traditioner av könsöverskridanden som finns i svensk 1800-talslitteratur och hur – om alls – de hänger ihop. Det är framför allt en studie och kartläggning av ett motiv, men jag har också tittat på hur man med ett nutida transperspektiv kan

Forskning

Riskfyllt att inte vara tillräckligt social

Hur ska vi leva för att få ett så pass långt och hälsosamt liv som möjligt? Ja, det tycks råda konsensus inom forskningen att socioekonomisk bakgrund, utbildning och inkomst spelar stor roll för hur friska vi är. Men finns det då några andra bakomliggande faktorer som kan spela in? Mattias Öhman, forskare i nationalekonomi har undersökt intelligensen och den sociala förmågans effekter på hälsa genom att analysera register från mönstringar mellan 1969 och 1983. Utgångspunkten har varit ett dataset bestående av 700 000 män. – Under mönstringen fick alla göra ett intelligenstest. De intervjuades

Forskning

Kan maskslem lindra smärta?

I kylrummet står ett litet akvarium innehållandes några stenar och vad som ser ut att vara ett svart snöre. Erik Jacobsson sticker ner en pinne och lyfter upp ”snöret” som börjar röra sig. – När man tar upp den i en skål och petar på den börjar den utsöndra slem. Därför är det bra att ha en här i akvariet så jag kan mjölka, eller massera fram slem som jag brukar säga, skrattar Erik Jacobsson, doktorand på institutionen för läkemedelskemi. Långsnöret som den heter på svenska är en slemmask, nemertin, som lever på tio meters djup utanför västkusten, Norge och Storbritannien. Den kan bli drygt