Annons
Forskning

Tetris mot posttraumatisk stress

Enligt världshälsoorganisationen (WHO) drabbas sjuttio procent av befolkningen av ett trauma någon gång i livet. Posttraumatisk stress (PTSD) kan uppstå till följd av att en person varit med om en traumatisk händelse, och ett av de vanliga symptomen är så kallade “flashbacks”- påträngande minnesbilder från den traumatiska händelsen. Forskare vid Uppsala universitet och University of Cambridge tillsammans med industripartnern P1vital med flera står bakom den nya studien, vars resultat möjliggör effektiv och tillgänglig behandling för PTSD. Under covid-19 pandemin genomgick både
Forskning

Disputationsdags: Daniela Lillhannus forskar om spökhistorier i relation till våldtäktstrauma.

Avhandlingen heter Unquiet Afterlives: Ghosts narrating rape trauma in contemporary Swedish and American fiction, och handlar om ur spöken som berättare har används i litteratur för att skingra trauma efter sexuellt våld. Intresset för ämnet uppkom med en ledig tjänst som utlystes av WOMHER (Women's Mental Health during the Reproductive Lifespan), som letade efter någon som ville forska om litteratur och kvinnors psykiska hälsa, i relation till sexuellt våld och trauma. När det kommer till de litterära verken så uppkom vissa tidigt i idéstadiet, medan andra kom senare. Daniela berättar att det

Forskning

Uppsala universitet storsatsar för framtidens forskning

I korridorerna på Segerstedthuset växer en helt ny sorts forskningsmiljö fram. Precis som namnet Uppsala University Future Institutes (UUniFI) antyder, är ambitionerna höga. – Vi stödjer forskare som tar sig an komplexa samhällsfrågor genom tvär- och mångvetenskaplig forskning. De ska bedriva forskning på högsta nivå och ta in nya perspektiv på komplexa utmaningar, säger Tobias Sjöblom, institutschef för UUniFI. UUniFI fungerar som en sorts värdorganisation för sex olika forskningsinstitut, med fokus på allt från migration till artificiell intelligens. – Instituten speglar frågor där vi ser
Forskning

Han blev bäst på att förklara sin forskning

Ergo möter Carl för ett samtal om Forskar Grand Prix, forskningen, mediauppmärksamhet och Harry Potter i ett fikarum på Campus Gamla torget. Från fönstret syns domkyrkans tinnar, och titt som tätt passerar kollegor till Carl som hejar eller stannar för att byta några ord. – Jag har faktiskt tänkt länge att jag vill ställa upp i Forskar Grand Prix. Jag tog chansen nu eftersom det var möjligt rent tidsmässigt, eftersom jag inte har någon undervisning för tillfället. Blev bäst på att presentera sin forskning Det första steget var att skicka in ett två minuter långt klipp, vilket Carl kände att
Forskning

Kärlekens vetenskap

Hjärtat dunkar när vi ser våran crush, vi känner oss varma i hjärtat när vi blir ihop och vi känner hjärtesorg när kärleken är obesvarad. Hjärtat som symbol för kärleken sträcker sig långt tillbaka i historien. Vi föreställer oss att det är hjärtat vi tänker och känner med när vi fattar tycke för någon eller väljer livspartner. – Men det är ju egentligen helt fel, kärleken sitter ju i hjärnan. Hjärtat slår bara på kommando av hjärnan, säger Åke Pålshammar, som är neuropsykolog och senioruniversitetslektor vid Uppsala universitet. Redan på de gamla grekernas tid ansåg stora tänkare som

Forskning

Därför gillar vi skräck 

Någon som har ett svar på frågan är Joshua Juvrud, biträdande universitetslektor vid institutionen för speldesign på Uppsala universitet. På Games & Society lab på Campus Gotland studerar han psykologin bakom socialt och kognitivt beteende. Några studier som han deltar i handlar just om rädsla, vad vi uppfattar som läskigt i media och spel, och hur man kan designa spel för att göra dem läskiga. Varför dras vi till rädsla? – Rädsla är en komplex känsla, den kan ta många former och är mycket dynamisk. När man designar för rädsla i spel är så kallade jump-scares ett lätt sätt att få den som
Forskning

Studenterna tävlar i syntetisk biologi

Samuel Forsberg blippar in oss genom entredörrarna på Biomedicinsk Centrum och visar vägen genom den avlånga campusbyggnaden till labbsalen. Ikväll är fyra av de elva deltagarna i iGEM-laget på plats. Sedan 2009 har studenter från Uppsala universitet deltagit i den internationella tävlingen International Genetically Engineered Machine (iGEM), och genom åren utmärkt sig med olika innovationer. I tävlingen använder deltagarna molekylärbiologi, bioinformatik och genetisk ingenjörskonst för att lösa problem och bidra till en bättre värld. I år äger tävlingen rum i Paris den 23-26 oktober, och nio

Forskning


Annons

Forskning

Vill smaka på sin egen medicin

Det doftar kryddigt inne på kontoret i Engelska parken. På bordet står en burk med något brunt och kladdigt i. Jag får en tesked av den trögflytande vätskan… och det smakar som en blandning av sur lussekatt, beska droppar, hostmedicin från barndomen och lakrits-shots.– Denna är blandad i oktober, vinet har oxiderat så den har blivit lite sur, säger Nils-Otto Ahnfelt, forskare på institutionen för vetenskapshistoria och gästforskare på institutionen för läkemedelskemi. Vad jag fått smaka på är en variant av ”teriak”– en blandning med 70 olika ingredienser, däribland örter och växtdelar så som

Forskning

Granskar skamliga sympatier bland intellektuella

Ett stenkast från Ergos kontor, strax intill Domkyrkan ligger ”Dekanhuset” där man efter ett riksdagsbeslut 1922 öppnade världens första statligt finansierade rasbiologiska institut. Chef för institutet var Herman Lundborg, läkare och rasbiolog, som blev känd för sina mätningar och fotosamlingar av olika rastyper. Berättelsen om Lundborg, vars arbete och metoder kom att inspirera forskare i Nazityskland, utgör ett av kapitlen i boken ”De intellektuellas förräderi?” – en antologi där olika författare och forskare målar upp en bild av ett intellektuellt Sverige som var ganska ”tyskvänligt”.–

Forskning

Förra årets julklapp ska bota talängslan

Min hand for alltid snabbt upp i vädret när föreläsaren undrade vem som ville hålla sin presentation först under de många muntliga seminarier jag genomlidit vid universitetet. Inte för att jag älskar att tala inför grupp utan för att jag visste att väntan på att få tala var värre än själva talandet. Snabbt ska plåstret ryckas av. Jag tillhör den halvan av befolkningen som känner nervositet och obehag inför att tala offentligt – en av de absolut vanligaste rädslorna. Men för några procent av befolkningen är obehaget så starkt att de aktivt undviker situationer som kräver att de talar inför

Forskning

Vem förnekar klimatförändringar?

Att universitetsadjunkt Kirsti Jylhä kom in på just området klimatförändringsförnekelse var något av en slump. Hon höll på att designa en studie om någonting helt annat och letade efter litteratur som berörde ångestkänslor inför klimatförändringar och hur klimatförändringsförnekelse relaterar till ”ideologiska attityder.”– Då märkte jag att det inte fanns någon tidigare forskning på korrelationer mellan förnekelse och några centrala ideologiska variabler. I början skulle jag och min handledare bara göra en pilotstudie, för att se hur de här korrelationerna ser ut och till slut blev det så

Forskning

Jämställt med män i köket?

Min pappa har lagat mat till mig och min bror två gånger i hela mitt liv. I familjen var det mamma som skötte markservicen och stod för alla måltider. Pappa tycks dock tillhöra en utdöende art. Nicklas Neuman, doktorand vid institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet, har i sin avhandling utgått från matarbete* och matlagning i Sverige för att förstå teoretiska frågor om män och maskuliniteter. Efter att ha intervjuat 31 män i olika åldrar, framträder en bild av en önskvärd maskulinitet fram, vida skild från den som min far representerar. – I intervjuerna har vi har sett att

Forskning

CSN mer effektivt – och mindre hänsynsfullt

Innan CSN blev den centrala myndighet den är idag och innan kontoren blev färre och mer specialiserade så såg kontakten mellan CSN och låntagarna helt annorlunda ut från idag. Personalen på kontoret hade en lokal förankring, och träffade många studenter.– Nästan allt görs automatiskt nu, att man träffar en handläggare face to face händer nästan aldrig, säger Örebroprofessorn Anders Bruhn, som studerat förändringarna och vad de fått för konsekvenser. Beroende på vad ens ärende handlar om hamnar det numera hos ett visst kontor, och där har alla handläggare tillgång till det. Anders Bruhn har