Annons
Forskning

Tetris mot posttraumatisk stress

Enligt världshälsoorganisationen (WHO) drabbas sjuttio procent av befolkningen av ett trauma någon gång i livet. Posttraumatisk stress (PTSD) kan uppstå till följd av att en person varit med om en traumatisk händelse, och ett av de vanliga symptomen är så kallade “flashbacks”- påträngande minnesbilder från den traumatiska händelsen. Forskare vid Uppsala universitet och University of Cambridge tillsammans med industripartnern P1vital med flera står bakom den nya studien, vars resultat möjliggör effektiv och tillgänglig behandling för PTSD. Under covid-19 pandemin genomgick både
Forskning

Disputationsdags: Daniela Lillhannus forskar om spökhistorier i relation till våldtäktstrauma.

Avhandlingen heter Unquiet Afterlives: Ghosts narrating rape trauma in contemporary Swedish and American fiction, och handlar om ur spöken som berättare har används i litteratur för att skingra trauma efter sexuellt våld. Intresset för ämnet uppkom med en ledig tjänst som utlystes av WOMHER (Women's Mental Health during the Reproductive Lifespan), som letade efter någon som ville forska om litteratur och kvinnors psykiska hälsa, i relation till sexuellt våld och trauma. När det kommer till de litterära verken så uppkom vissa tidigt i idéstadiet, medan andra kom senare. Daniela berättar att det

Forskning

Uppsala universitet storsatsar för framtidens forskning

I korridorerna på Segerstedthuset växer en helt ny sorts forskningsmiljö fram. Precis som namnet Uppsala University Future Institutes (UUniFI) antyder, är ambitionerna höga. – Vi stödjer forskare som tar sig an komplexa samhällsfrågor genom tvär- och mångvetenskaplig forskning. De ska bedriva forskning på högsta nivå och ta in nya perspektiv på komplexa utmaningar, säger Tobias Sjöblom, institutschef för UUniFI. UUniFI fungerar som en sorts värdorganisation för sex olika forskningsinstitut, med fokus på allt från migration till artificiell intelligens. – Instituten speglar frågor där vi ser
Forskning

Han blev bäst på att förklara sin forskning

Ergo möter Carl för ett samtal om Forskar Grand Prix, forskningen, mediauppmärksamhet och Harry Potter i ett fikarum på Campus Gamla torget. Från fönstret syns domkyrkans tinnar, och titt som tätt passerar kollegor till Carl som hejar eller stannar för att byta några ord. – Jag har faktiskt tänkt länge att jag vill ställa upp i Forskar Grand Prix. Jag tog chansen nu eftersom det var möjligt rent tidsmässigt, eftersom jag inte har någon undervisning för tillfället. Blev bäst på att presentera sin forskning Det första steget var att skicka in ett två minuter långt klipp, vilket Carl kände att
Forskning

Kärlekens vetenskap

Hjärtat dunkar när vi ser våran crush, vi känner oss varma i hjärtat när vi blir ihop och vi känner hjärtesorg när kärleken är obesvarad. Hjärtat som symbol för kärleken sträcker sig långt tillbaka i historien. Vi föreställer oss att det är hjärtat vi tänker och känner med när vi fattar tycke för någon eller väljer livspartner. – Men det är ju egentligen helt fel, kärleken sitter ju i hjärnan. Hjärtat slår bara på kommando av hjärnan, säger Åke Pålshammar, som är neuropsykolog och senioruniversitetslektor vid Uppsala universitet. Redan på de gamla grekernas tid ansåg stora tänkare som

Forskning

Därför gillar vi skräck 

Någon som har ett svar på frågan är Joshua Juvrud, biträdande universitetslektor vid institutionen för speldesign på Uppsala universitet. På Games & Society lab på Campus Gotland studerar han psykologin bakom socialt och kognitivt beteende. Några studier som han deltar i handlar just om rädsla, vad vi uppfattar som läskigt i media och spel, och hur man kan designa spel för att göra dem läskiga. Varför dras vi till rädsla? – Rädsla är en komplex känsla, den kan ta många former och är mycket dynamisk. När man designar för rädsla i spel är så kallade jump-scares ett lätt sätt att få den som
Forskning

Studenterna tävlar i syntetisk biologi

Samuel Forsberg blippar in oss genom entredörrarna på Biomedicinsk Centrum och visar vägen genom den avlånga campusbyggnaden till labbsalen. Ikväll är fyra av de elva deltagarna i iGEM-laget på plats. Sedan 2009 har studenter från Uppsala universitet deltagit i den internationella tävlingen International Genetically Engineered Machine (iGEM), och genom åren utmärkt sig med olika innovationer. I tävlingen använder deltagarna molekylärbiologi, bioinformatik och genetisk ingenjörskonst för att lösa problem och bidra till en bättre värld. I år äger tävlingen rum i Paris den 23-26 oktober, och nio

Forskning


Annons

Forskning

Med försoning och rättvisa som vapen

Hur många av oss önskar inte att vi hade lösningen på världens alla konflikter? Kristine Höglund ägnar större delen av sin arbetstid åt att forska om just detta. Med sin forskning vill hon bidra till att öka kunskapen om hur konflikter kan hanteras på ett fredligt sätt, hur våld kan förebyggas och hur konsekvenserna av konflikter kan lindras. – Ett av mina huvudsakliga projekt handlar om kopplingen mellan demokratisering och våld i Afrika, speciellt det som vi kallar för valrelaterat våld. Det vi är intresserade av är att förstå varför vissa politiska val blir våldsamma och varför vissa inte

Forskning

Bli en smartare student

Mark Laumakis besöker på tisdagskvällen Ekonomikum för en föreläsning och inleder med att ge åhörarna ett scenario: Säg att du har ett test om en vecka, vilken studiestrategi skulle du använda? Det visar sig att majoriteten tycker repetition genom att läsa i kursböcker eller renskriva tidigare anteckningar fungerar bäst. Detta är en metod Mark Laumakis snabbt avfärdar. nbsp; Enligt honom finns det en stor risk med att bara läsa och skriva, eftersom du då kan luras att tro att du fått förståelse för ett begrepp. Risken är att du sedan på tentan inte kan komma ihåg begreppets definition eller

Forskning

Vad kan vi lära av amerikanerna?

Det är Kvalitetsrådet som bjuder in till seminariet och en nästan full sal på nbsp; Blåsenhus lyssnar till Mats Benner, professor vid forskningspolitik i Lund. Tillsammans med fyra andra har han författat SNS utbildningsrapport om vad de svenska universiteten kan lära av de amerikanska vad gäller områden som rekrytering, undervisning och forskning. Enligt författarna jämför sig de svenska universiteten i högre utsträckning med andra i landet snarare än att blicka ut i världen. nbsp;– Men vad andra gör är intressant för Uppsala universitet, understryker Mats Benner. nbsp; De förbättringar som

Forskning

Kvalitetskonflikten som sabbar förtroenden – ”en hel yrkeskår arga”

Högskolelärare på ingenjörsprogrammen håller generellt med näringslivet om vad en bra utbildning är – men de som avgör vilka program som ska få finnas kvar utgår delvis från andra kriterier. Ola Svärd, som nyligen lagt fram en avhandling om konflikten, jämför med en karta som inte stämmer överens med verkligheten.– Det är en av orsakerna till att det blivit en sådan uppståndelse, säger han. Kritiken mot utvärderingssystemet (se faktaruta) är utbredd och i stort sett allmänt vedertagen hos rektorer, intresseorganisationer och studentkårer – eller som Ola Svärd beskriver det: hos ”alla utom Lars

Forskning

Fördomar kommer i klump

Det är välkänt att personer som uttrycker fördomar mot en grupp i samhället, också tenderar att inta samma nedvärderande attityder mot andra grupper. Det kallas för generaliserade fördomsfullhet, förklarar Robin Bergh, doktorand på institutionen för psykologi på Uppsala universitet. Han exemplifierar med tidigare psykologiska studier som visat att personer som hyser fördomar mot invandrare, också gör det mot kvinnor och homosexuella. –Men exakt vad som utgör kärnan i denna tendens, i vilken form den yttrar sig, samt på vilket sätt den kan kopplas till personlighet är däremot inte speciellt

Forskning

Våldet mot kvinnor utbrett och frekvent

Det var dags för en ny, omfattande befolkningsstudie av hur situationen ser ut för de våldsdrabbade, förklarar Gun Heimer, föreståndare för NCK.– Vi gör ett nedslag och säger ”detta är vad de här människorna berättar”. Underlaget är en 97 frågor lång enkät som skickats till 10 000 kvinnor och lika många män. Drygt hälften har svarat – en hög frekvens i sammanhanget. Genom att fråga om hälsa, och ta del av register över till exempel sjukskrivningar, hoppas man kunna se hur de svarande påverkas i ett längre perspektiv av att ha utsatts för våld. Rapporten i sin helhet är färdig att presenteras