Forskning

Den forskning som redan finns om p-piller har till stor del gått ut på att jämföra olika typer av piller med varandra, för att ta reda på vilken sort som är mest effektiv. nbsp; – Men hur mår kvinnorna av sina p-piller? Vad får de för humörbiverkingar och sexuella biverkningar? Den ingången i preventivmedelsforskning är betydligt mer ovanlig, säger Inger Sundström Poromaa. Det beror på, menar hon, att det länge ansetts oetiskt att göra placebostudier där vissa deltagare i studien lottas till att äta p-piller, medan andra får sockerpiller – vilket ju då inte skyddar mot oönskade graviditeter.–

Flera år i rad har Maria Karlgren, forskare på institutionen för farmaci, fått ta emot en summa pengar från forskningsstiftelsen Forska utan djurförsök. Stiftelsen ger anslag till projekt som syftar till att ersätta djurförsök med alternativa metoder. – Vi gör provrörsförsök eller provrörsmodeller, brukar jag säga när jag ska förklara det populärvetenskapligt. Invitro-modeller är den riktiga benämningen. nbsp; Det Maria Karlgren och hennes kollegor undersöker och försöker förstå är hur läkemedel tas upp i kroppen, hur de sprids i cellerna och hur de sedan bryts ner och utsöndras från kroppen.–

Om endometriosvården blir en procent bättre kan 50 miljoner kronor om året sparas enbart i Sverige, uppskattar Matts Olovsson, överläkare på Endometrioscentrum. Egentligen är de ekonomiska kostnaderna inte intressanta i sig, tycker han.– Men det är ett slagträ för att påverka sjukvårdspolitiker. En del av forskningen fokuserar därför på hälsoekonomi.– Förutom lidandet finns ju sjukskrivningskostnader och kostnader för sjukvård. Många opereras flera gånger i onödan, och får man inte rätt behandling kanske man inte kan jobba under långa perioder. I runda slängar kostar en endometriospatient idag

Sedan ett år tillbaka ägnar Linn Saarinen fyra av veckans arbetsdagar åt forskning vid Institutionen för teknikvetenskaper på Ångströmlaboratoriet. Tjänsten som industridoktorand bekostas av Svenskt vattenkraftcentrum och det statliga energibolaget Vattenfall.– Jag ska identifiera modern teknik som kan göra det lättare att styra hur mycket el vattenkraften ska producera varje sekund, berättar Linn Saarinen, och fortsätter: – Två faktorer skapar behov av min forskning. Den första är att elen i elnätet ska ha frekvensen 50 Hertz, vilket man märkt att den inte alltid har idag. Den andra faktorn

Redan under sin grundutbildning i Berlin började Daniel Wojahn intressera sig för hur personbenämningar hänger ihop med språk och makt. – Språk är centralt när samhällsnormer reproduceras, därför är det här viktigt. Det handlar också om inkluderande eller exkluderande av människor, vad som uppfattas som normalt respektive normbrytande. När Daniel Wojahn år 2009 kom till Sverige och började forska hade hendebatten ännu inte brutit ut. Det gjorde den däremot under arbetets gång, bland annat i kommentarfält på nätet med anonyma skribenter. En del av forskningsmaterialet är just ett sådant fält –

Redan på 70-talet i Stockholm fick Leif Andersson upp ögonen för världens vanligaste fisk och hur den av biologer delades upp i bestånd utan att det fanns någon kunskap om hur besläktade dessa var. Tillsammans med sina kollegor gick han in för att få ett svar på hur den genetiska variationen såg ut. Fanns det två olika arter eller berodde de morfologiska skillnaderna enbart på individernas plasticitet, alltså anpassning till miljön? De köpte fisk runt om i Sverige och jämförde.– Vi tittade på 13 olika gener, vilket var en stor studie på tiden innan dna-tekniken fanns. Men våra prover var så