Annons
Forskning

Tetris mot posttraumatisk stress

Enligt världshälsoorganisationen (WHO) drabbas sjuttio procent av befolkningen av ett trauma någon gång i livet. Posttraumatisk stress (PTSD) kan uppstå till följd av att en person varit med om en traumatisk händelse, och ett av de vanliga symptomen är så kallade “flashbacks”- påträngande minnesbilder från den traumatiska händelsen. Forskare vid Uppsala universitet och University of Cambridge tillsammans med industripartnern P1vital med flera står bakom den nya studien, vars resultat möjliggör effektiv och tillgänglig behandling för PTSD. Under covid-19 pandemin genomgick både
Forskning

Disputationsdags: Daniela Lillhannus forskar om spökhistorier i relation till våldtäktstrauma.

Avhandlingen heter Unquiet Afterlives: Ghosts narrating rape trauma in contemporary Swedish and American fiction, och handlar om ur spöken som berättare har används i litteratur för att skingra trauma efter sexuellt våld. Intresset för ämnet uppkom med en ledig tjänst som utlystes av WOMHER (Women's Mental Health during the Reproductive Lifespan), som letade efter någon som ville forska om litteratur och kvinnors psykiska hälsa, i relation till sexuellt våld och trauma. När det kommer till de litterära verken så uppkom vissa tidigt i idéstadiet, medan andra kom senare. Daniela berättar att det

Forskning

Uppsala universitet storsatsar för framtidens forskning

I korridorerna på Segerstedthuset växer en helt ny sorts forskningsmiljö fram. Precis som namnet Uppsala University Future Institutes (UUniFI) antyder, är ambitionerna höga. – Vi stödjer forskare som tar sig an komplexa samhällsfrågor genom tvär- och mångvetenskaplig forskning. De ska bedriva forskning på högsta nivå och ta in nya perspektiv på komplexa utmaningar, säger Tobias Sjöblom, institutschef för UUniFI. UUniFI fungerar som en sorts värdorganisation för sex olika forskningsinstitut, med fokus på allt från migration till artificiell intelligens. – Instituten speglar frågor där vi ser
Forskning

Han blev bäst på att förklara sin forskning

Ergo möter Carl för ett samtal om Forskar Grand Prix, forskningen, mediauppmärksamhet och Harry Potter i ett fikarum på Campus Gamla torget. Från fönstret syns domkyrkans tinnar, och titt som tätt passerar kollegor till Carl som hejar eller stannar för att byta några ord. – Jag har faktiskt tänkt länge att jag vill ställa upp i Forskar Grand Prix. Jag tog chansen nu eftersom det var möjligt rent tidsmässigt, eftersom jag inte har någon undervisning för tillfället. Blev bäst på att presentera sin forskning Det första steget var att skicka in ett två minuter långt klipp, vilket Carl kände att
Forskning

Kärlekens vetenskap

Hjärtat dunkar när vi ser våran crush, vi känner oss varma i hjärtat när vi blir ihop och vi känner hjärtesorg när kärleken är obesvarad. Hjärtat som symbol för kärleken sträcker sig långt tillbaka i historien. Vi föreställer oss att det är hjärtat vi tänker och känner med när vi fattar tycke för någon eller väljer livspartner. – Men det är ju egentligen helt fel, kärleken sitter ju i hjärnan. Hjärtat slår bara på kommando av hjärnan, säger Åke Pålshammar, som är neuropsykolog och senioruniversitetslektor vid Uppsala universitet. Redan på de gamla grekernas tid ansåg stora tänkare som

Forskning

Därför gillar vi skräck 

Någon som har ett svar på frågan är Joshua Juvrud, biträdande universitetslektor vid institutionen för speldesign på Uppsala universitet. På Games & Society lab på Campus Gotland studerar han psykologin bakom socialt och kognitivt beteende. Några studier som han deltar i handlar just om rädsla, vad vi uppfattar som läskigt i media och spel, och hur man kan designa spel för att göra dem läskiga. Varför dras vi till rädsla? – Rädsla är en komplex känsla, den kan ta många former och är mycket dynamisk. När man designar för rädsla i spel är så kallade jump-scares ett lätt sätt att få den som
Forskning

Studenterna tävlar i syntetisk biologi

Samuel Forsberg blippar in oss genom entredörrarna på Biomedicinsk Centrum och visar vägen genom den avlånga campusbyggnaden till labbsalen. Ikväll är fyra av de elva deltagarna i iGEM-laget på plats. Sedan 2009 har studenter från Uppsala universitet deltagit i den internationella tävlingen International Genetically Engineered Machine (iGEM), och genom åren utmärkt sig med olika innovationer. I tävlingen använder deltagarna molekylärbiologi, bioinformatik och genetisk ingenjörskonst för att lösa problem och bidra till en bättre värld. I år äger tävlingen rum i Paris den 23-26 oktober, och nio

Forskning


Annons

Forskning

Pingvinbajs ger svar om smittor

– Min forskning handlar om det mikrobiologiska samspelet mellan människor och djur. Hur smittor sprids från djur till människor och vice versa, förklarar Björn Olsen, som kom hem till Sverige nu i helgen. Hur var resan?– Helt gudomligt bra. Jag har varit där fyra gånger, men efter den här expeditionen har det varit absolut svårast att acklimatisera sig. Det finns hur många superlativ som helst att använda. Har man en gång upplevt Antarktis är man evigt förlorad. Expeditionen påbörjades den 1 november och utgick med båt från Usuhaia i södra Chile. Via öarna Sydgeorgien och Sydorkney tog man sig

Forskning

De bygger för rymden

I oktober fick tre lovande forskningsprojekt vid Uppsala universitet ta emot 91 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse – i syfte att ta nästa viktiga vetenskapliga steg. Astronomerna Nikolai Piskunov och Eric Stempels tillhör dem som får en del av miljonkakan. nbsp; 23 miljoner, för att vara exakt, ska hjälpa dem att söka och karakterisera atmosfärer kring planeter i andra solsystem. – Det här är ett riskprojekt. Det finns inga garantier att vi upptäcker atmosfärer, säger Nikolai Piskunov.Det han och Eric Stempels ska göra är att bygga om ett befintligt instrument som gör

Forskning

Nikotin förbättrar minnet

Grindvaktarceller kallar Klas Kullander, professor i genetisk utvecklingsbiologi vid Uppsala universitet de nikotinkänsliga celler som har studerats. Det korrekta namnet är OLM–alfa2–celler. De ingår i ett nätverk med flera andra nervceller i hippocampus – ett område i hjärnan som spelar stor roll för korttidsminnet och skapandet av nya minnen. – Vi kallar dem grindvaktarceller eftersom det säger något om deras funktion, säger Klas Kullander. Han och kollegorna har upptäckt att denna typ av nervcell bär på en receptor, en mottagarmolekyl, för nikotin. Efter att ha utfört studier på möss har de

Forskning

Med känsla för språk

År 2008 började Lina Nyroos och hennes kollegor, till en början ganska förutsättningslöst, titta på medarbetarsamtal. De fastnade för hur stress togs upp och diskuterades.– Vi upptäckte att det finns ett rätt sätt att prata om det på, en särskild jargong som utvecklas: Att man orkar med det, att det ger adrenalin, att man inte skulle jobba så bra utan det, och så vidare, säger Lina Nyroos.Tydliga maktstrukturer finns i medarbetarsamtalen, även på ett litet företag där alla känner varandra. – Vi luras att tro att vi kan vara betydligt mer informella än vi kan. I själva verket är vi otroligt

Forskning

Tar fram det optimala ljudet

På avdelningen för signaler och system vid institutionen för teknikvetenskaper ute på Ångström undersöker doktoranden Adrian Bahne hur man förbättrar prestandan hos olika högtalarsystem, framförallt billiga sådana – utan att bygga om själva högtalarna.– Vi kan mäta och manipulera ljudet genom att till exempel tvätta bort rumsakustiken, det vill säga den del som rummet bidrar med. Väldigt förenklat kan man säga att vi tar bort skillnaden mellan hur det låter från början och hur vi vill att det ska låta, säger Adrian Bahne.Genom att applicera ett specialdesignat filter visar han och en tidigare

Forskning

Människans motståndskraft

nbsp; Det finns inte mycket forskning som undersöker vad som händer med människor många år efter att de varit med om en större katastrof. Genom att följa upp de överlevande från tre olika katastrofer som drabbat svenskar hoppas psykologen Filip Arnberg kunna bidra till kunskapen om hur människor hanterar och lär sig leva med svåra händelser över tid.– Jag har fokuserat på tre händelser: skolbussolyckan med sjätteklassare som ägde rum i Norge 1989, flygplansolyckan i Gottröra 1991 och förlisningen av MS Estonia 1994. Det är inget stort urval, för det har inte inträffat så många större