Illustration: Siri Christiansen"Det första svenska studiestödet betalades ut 1919, alltså för nästan hundra år sedan. Stödet var på max 1 500 kronor per läsår, eller 28 000 kronor om året i dagens penningvärde. Som om det snåla beloppet inte vore nog skulle lånet även vara helt återbetalt inom tio år."

Min son för ett studielån

“Good times are when people make debts to pay in bad times.”

– Robert Quinlin

Foto: Lina SvenskPhilip Birk läser ämneslärarprogrammet med inriktning historia vid Uppsala universitet.

"När då var nu" från förr:

Vi små glin, ja vi drack vin...

Livet i Uppsala är för det mesta just good times. Runt tjugofemte händer det dock att det skaver i en studentplånbok. Så var det för mig den här månaden. Äsch, inga problem, tänkte jag och loggade in på CSN för att se när den osynliga välgöraren skulle låta pengarna regna över mig nästa gång.
Då slår den mig. Insikten om att jag lever på lånade pengar. Att det kommer en dag – bad times – när kalaset ska betalas för. Det blev en ångestfylld löptur till Ica Väst, där jag inhandlade lite tröst i form av grillchips och en snusdosa. Underbart, tills jag drog kortet i kassan och insåg att jag precis hade bränt månadens sista slantar på snacks.
Lån har man kunnat ta länge. I Mesopotamien kunde man redan 2000 f.Kr. låna spannmål av banker. Bönder kunde till och med pantsätta sin frihet, vilket betydde att den som inte kunde betala tillbaka blev slav hos borgenären. Under antiken var detta vanligt förekommande även i Grekland och Rom. En romare kunde dessutom använda sin son som säkerhet för ett lån.

Det första svenska studiestödet betalades ut 1919, alltså för nästan hundra år sedan. Stödet var på max 1 500 kronor per läsår, eller 28 000 kronor om året i dagens penningvärde. Som om det snåla beloppet inte vore nog skulle lånet även vara helt återbetalt inom tio år.
Allt var inte bättre förr.
Med ens känns mina CSN-bekymmer inte lika farliga. Enda stället jag behöver slava på är ju Carolina Rediviva. Nästa utbetal-ning står dessutom runt hörnet, och jag har gott om good times kvar i Uppsala. Jag ägnar någon minut åt att vara tacksam för att jag inte lever under antiken. Inte nog med de usla lånemöjligheterna – stackarna hade ju varken grillchips eller snus.

 

Släktarv, skulder och Sveriges riksbank:

1738
var året då den franska advokaten Claude Linotte agerade finansiell rådgivare åt hertigen av Bouillon. Advokaten förhand-lade till sig tusen franska livre om året i ersättning – så länge han hade ättlingar kvar i livet.
Claude visade sig ha bra gener, så släkten Linotte (och skulden) finns kvar än idag. Franska regeringen ska vid ett tillfälle ha försökt köpa sig fria från överenskommelsen, men familjen nekade. Troligtvis inte för pengarnas skull: tusen livre motsvarar idag ungefär tio svenska kronor.

1472
grundades den äldsta nu aktiva banken Banca Monte dei Paschi di Siena (Italien), då som en slags pantbank. Sveriges riksbank, bildad år 1668, är tredje äldst.

2,2 miljarder
kronor är de som bor utomlands och struntar i att betala sina skulder sammanlagt skyldiga CSN. I den budgetproposition som regeringen la fram 20 september  i år satsar man 14,6 miljoner kronor på insatser för att spåra upp de här smitarna. Totalt har CSN 14,6 miljarder kronor i fordringar utanför Sveriges gränser.

213 miljarder
kronor är svenska folkets totala skuld till CSN. Beloppet är fördelat på cirka en och en halv miljon låntagare – du sitter alltså inte ensam i båten!