De tio värsta samtalsmarodörerna
1. Den ständiga taltursförbrytaren: Här är det konstanta avbrott som gäller. Likt ett rovdjur sitter personen och väntar för att vid minsta lilla associationspunkt kunna ta över samtalet och berätta en egen historia. Du: jag åt hummer igår och.... Hen: Hummer är en vanlig bil i USA och när jag var där för fem år sedan hände en spännande sak osv osv. (Based on a true story)
2. Den som ger för mycket feedback: Personen som mm:ar, ja:ar och absolut :ar sig igenom en hel konversation. Som är så mån om att du ska veta att hen hör dig att det till slut inte går att höra dig över alla jakanden. Är du dessutom lätt utmanad vad gäller simultankapacitetsförmågan kan ett möte med en feedback-knarkare göra att du glömmer bort vad du tänkte säga eftersom det ändå tar lite uppmärksamhet från tankeverksamheten att ta in alla “precis” och “jomenvisst.” Samtalet avslutas med att du håller för öronen för att i alla fall kunna haspla ur dig “jag har tappat tråden.” Men ännu värre är:
3. Den som inte ger någon feedback alls: Du berättar om något sjukt som hänt. Till exempel att du misslyckades med tentan för att du hade ätit för mycket linser och blomkål till lunch innan och att du blev så gasig att du var tvungen att gå på toan och släppa gas flera gånger under tentatillfället att du inte hann med sista frågan, men utan att få någon som helst respons från din samtalspartner, inte ens ett hummande. Hela din värld rämnar. nbsp;
4. Den som är en vägg: Besläktad med “den som inte ger någon feedback alls” är den som inte ger en något konversationsstoff att arbeta med. Den som likt en vägg abrupt sätter stopp för alla potentiella konversationsingångar. Du frågar “hur går det på jobbet?”, väggen svarar “bra”, du tänker att det kanske var en jävligt trist fråga och går ut hårdare nästa gång med “hur var det på festen i lördags? Jag hörde att det blev väldigt sent?”, väggen svarar “bra.” Är du smart är det här du tackar för dig och lämnar samtalet, är du mindre smart är det här du börjar haspla ur dig dina största livshemligheter bara för att ha något att säga. Akta dig bara för att bli:
5. Den som är analt fixerad vid att ingen tystnad får uppstå: Vid en normal konversation tillåts vanligen några tysta minuter emellanåt för att båda (alla?) parter ska kunna andas, se sig om, ta en klunk dryck och fundera över nästa konversationspunkt i samtalet. Det är som en tyst överenskommelse vanliga konversatörer emellan när man går in i en dialog. Men vissa personer har inte mycket till övers för varken tysta överenskommelser eller tystnad över huvud taget, utan måste fylla ut tystnaden med att påtala att det blev just tyst och i värsta fall precisera att det är en “pinsam tystnad.” Det är svårt att studsa tillbaka in i en normal konversation när man känner pressen från den andra personen att man hela tiden måste fylla utrymmet er emellan med ljudvågor, vilket givetvis leder till ännu mer tystnad för att det inte går att komma på något att säga. En ond cirkel sluts.
6. Den som ställer underligt specifika frågor: Till exempel “Vad var din tolkning av Bruce Willis karaktärs agerande i bilsprängningsscenen i Die Hard 2?” (ja, undertecknad har inte sett Die Hard 2, men utgår ifrån att det i den finns i alla fall en bilsprängningsscen). Rimligen blir ditt svar “jag har inte sett den” eller “tänkte inget särskilt”, vilket är stickreplik för samtalsmarodörens egentliga agenda med frågan: hen har givetvis tänkt oerhört mycket på vad Bruce Willis karaktär tänkte under den här scenen, men vill inte verka ego och bara spy ur sig det, utan gör det under förevändningen att hen är oerhört intresserad av att höra vad just du tycker om det här oerhört specifika ämnet.
7. Den som är en kassettbandspelare på repeat: En person (oftast är en förälder) som kommunicerar genom ett peppra dig med exakt samma frågebatteri varje gång ni ses. Som ett kassettband märkt “frågor till dottern”. Exempel på en pappas standardfraser: Bilen går bra? Hur är det med xxxx då ?(pojkvän som det tog slut med för ett år sedan). Experiment har visat att dessa personer oftast inte är intresserade av svaret du har att ge. När undertecknad har testat genom att svara avvikande, “bilen har sprängts”, “expojkvännen har skaffat en bisonfarm”, har bristen på respons stärkt tesen.
nbsp;
8. Den med smittsamt lidande: Här har vi den ytligt bekanta som osar negativitet, “det är inte så bra just nu”, “jag vill inte”, “det här jättetragiska har hänt mig” “hen vill inte ha mig” osv osv osv. Du försöker leda in samtalet på något mer lättsamt, men när det inte lyckas tvingas du gräva långt ner i ryggsäcken fylld med negativa upplevelser. “Jo, jag förstår hur det känns, jag blev också dumpad i sexan”, “ville ta livet av mig som barn”. Du lyckas skapa en lidandebalans i samtalet, men tvingas fortsätta resten av dagen i moll.
9. Den som väntar på något bättre: Säg att du träffar en före detta klasskompis på en fest. Säg att du går fram till personen för att kolla vad hen gör nu för tiden, om hen fortfarande träffar några gamla klasskompisar och om hen fortfarande håller det där obskyra intresset vid liv. Säg att hen då svarar svepande och inte möter din blick utan istället tittar ut över festens andra deltagare. Hen kanske till och med slänger in ett omotiverat högljutt skratt för att, vad det verkar, markera för övriga på festen att du och hen har ett oerhört kul samtal. Säg att hen efter några minuter av att vara både överdriven feedbackare (se punkt 2) och en vägg (se punkt 4) klappar dig på axeln och säger att det var “så himla kul att ‘catcha upp’” och därefter halvspringer mot någon annan som hen direkt tar ögonkontakt med och ställer intresserade frågor till. Säg att du känner dig som en “konversations-fluffer” och sedan lämnar festen fylld av folkagg.
10. Den som helt enkelt är ointressant: Ett kompisgäng sitter och har trevligt när en person helt plötsligt bestämmer sig för att dra ett skämt. Hen iglar sig fast vid första bästa öra och börjar sedan dra en berättelse fylld av kringelikrokar och referenser som du inte förstår. Helt plötsligt är skämtet slut, och så även samtalet eftersom du inte kan hitta på något lämpligt att svara. Förskräckt ser du dig om efter ett annat samtal att tryggt kunna hoppa in i.
Fler listor:
Nu är det för sent – kurserna du missar
Tio nationsmiddagar som borde skrivas in i historieböckerna
Sju saker du garanterat känner igen om du pluggat utomlands
Allt vi älskar med sociala medier
De tio bästa ursäkterna vi hört/ kört
Varför pluggar jag egentligen?
Sex killar som du garanterat träffar på nationsklubb
Tio personer som borde bannlysas från kollektivtrafiken
Elva toalettbeteenden som måste upphöra
Sju collegefilmsfenomen som inte finns i Uppsalas studentliv
Tio vidriga saker med valborg nbsp;
Elva situationer du känner igen om du är student med social ångest
Fem minnesvärda citat från Ergos kårvalsbevakning
Tio tecken på att du är en överliggare
Tio saker som du gör när det är dags att tentaplugga
Sex hurra om kvinnor i akademin – men...
Tio nono:s för dig som bor i studentkorridor
Tio saker som du känner igen om du bor i Flogsta höghus