Sensommar 2015. Flera hundra asylsökande anländer till Stockholms central varje dag. Många är rädda, vet inte vad som ska hända, om de får stanna eller om de bör gömma sig för polisen. Den tidigare Uppsalastudenten Dona Hariri åker till centralen. nbsp; – För mig var det självklart. Det fanns ett enormt behov av juridiska råd, men också av stöd, kramar, bostad, skjuts. Jag var inte där enbart för min roll som jurist, utan framförallt i min roll som medmänniska, framtida granne och framtida arbetskamrat, säger Dona Hariri. Hon tillbringar i princip all sin lediga tid på centralen i en och en