Offerritual i Gamla Uppsala

Idén till experimentet uppkom förra året i samband med att SVT skulle göra en dokumentär om hednisk tro.
– Hastigt kom man på att göra en rekonstruktion av ett likbål. Experimentet svarade på vissa frågor, men väckte samtidigt många nya. I år vill vi göra det mer organiserat, dels inriktat på skandinaviska gravar men också djurofferritualer i antikens Grekland, säger Gunnel Ekroth, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Uppsala universitet, och en av de som håller i experimentet.

På lördag, med start klockan sju på kvällen, kommer ett bål med olika typer av offerdjur att tändas vid gravhögarna i Gamla Uppsala. Dagen efter påbörjas en arkeologisk underökning av bålresterna. nbsp;
– I en normal utgrävning har man bara resultatet att utgå från. Man vet inte vad vi hade från början – exempelvis hur bålet var konstruerat. Till skillnad från benrester är organisk materia som bröd och sädeskorn svåra att se, säger Gunnel Ekroth och fortsätter.
– Det här är en möjlighet att se precis vad vi lade ner i bålet och sedan iaktta resultatet. Hur lång tid tar det, vilka temperaturer rör det sig om och hur mycket förstör bränningsprocessen, och hur det luktar…

Ja, hur luktar det egentligen?
– Det vet vi inte. Förra året var djurens inälvor urtagna så det blev som en grillsituation. Nu ska det bli intressant att se om det luktar jätteilla.

De redan döda djuren som ska ska brännas är uppköpta av uppfödare i Uppland. Det kan låta makabert, men Gunnel Ekroth betonar att allt är reglerat.

Hur var responsen efter förra årets experiment?
– Den var väldigt positiv. Det fanns inga negativa reaktioner, utan folk ville snarare bara veta mer. Den här typen av experiment gör det möjligt att förstå de källor vi faktiskt har och även fylla kunskapshålen. Vi kommer inte exakt få veta hur, men vi får en idé om hur man faktiskt gick tillväga förr i tiden.