Foto: Sigrid AskerHär vid Engelska parken finns Språkverkstaden, där studenter som har problem med att få ihop akademiska texter kan få hjälp. En studie från Lund antyder att den typen av verksamheter behöver mer resurser.

20 procent skriver bristfälligt

En femtedel av studenterna brister mycket i förmåga att skriva, visar en studie från Lunds universitet. Universitetsadjunkten Sara Santesson vill se ökat ansvar i samband med satsningar på breddad rekrytering.

Fakta

I undersökningen testades skrivförmågan hos 100 nyantagna studenter vid den humanistiska och teologiska fakulteten vid Lunds universitet. De läste vid testtillfället historia, teologi eller idé- och lärdomshistoria.

92 procent av studenterna uppgav att deras modersmål är svenska. Inga tydliga resultatskillnader fanns mellan denna grupp och studenter med annat modersmål.

En tredjedel var nybörjare, en tredjedel hade 1–2 terminer bakom sig och en tredjedel hade läst mer än två terminer.

Uppgiften var att skriva ett referat på 2–3 sidor, anpassat för en lärobok för gymnasieelever.

Några exempel på felaktigheter:

Felaktig syftning ("den" med syftning på "biblioteket").

Särskrivningar, felanvändning av stor och liten bokstav, "de" i stället för "dem" eller "det".

Långa, osammanhängande eller direkt felaktiga meningar. 13 procent av studenterna hade stora problem med meningsbyggnad.

Ofullständiga meningar.

Vag användning av "man".

Talspråk i text ("utav", "även fast", "eftersom att", "förens").

Källa: "Hur skriver våra studenter?", Lunds universitet.

 

 

Uttalanden om studenters bristande skrivförmåga stöter man på allt som oftast. Sara Santesson, universitetsadjunkt i retorik, och Gunlög Josefsson, professor i svenska, båda vid Lunds universitet, har gjort en pilotundersökning av studenter på de humanistiska och teologiska fakulteterna, som visar att hela 20 procent har allvarligt bristande skrivförmåga. En av texterna i studien hade inte en enda korrekt mening. Sara Santesson ser ingen anledning att tro att fenomenet skulle vara isolerat till Lunds universitet, som är ett av Sveriges populäraste.

– Vi har högt söktryck på många utbildningar. Problemen kan tänkas vara större där söktrycket är lägre, säger hon.

I studien har man inte tittat på förändring över tid, utan valt att fokusera på hur det ser ut just nu. Men en tänkbar orsak som Sara Santesson nämner är att betydligt fler läser på högskola idag än för 40 år sedan. Då rörde det sig om en liten del av alla unga, som ofta var väldigt studiemotiverade.

– En annan förklaring kan vara betygsinflation i gymnasiet.Vi har sett texter som inte ens lever upp till betyget E, det vill säga godkänt, på gymnasienivå, säger Sara Santesson.

Att man lyckas komma in på en högskoleutbildning trots ett mycket bristfälligt språk är knappast en garanti för att man tar sig igenom den. Sara Santesson tycker det är problematiskt att studenter påbörjar studier som de sannolikt inte kommer att klara av.

– Det är ingen bra investering för studenten.

I somras föreslog regeringen att lärosätena ska arbeta inte enbart för breddad rekrytering, utan även för breddat deltagande. Enligt promemorian ska fler från studieovana miljöer lockas till högre studier, lärosätena ska ge mer stöd under utbildningen och fler studenter ska bli godkända. Dock avser man inte tillsätta några extra medel för detta.

– Jag är för breddad rekrytering, det vore synd om studenterna bara kom från vissa delar av samhället, men det kräver mer tid och resurser, menar Sara Santesson.

Hon nämner Studieverkstaden vid Lunds universitet, där studenter kan få hjälp med att förbättra sin studieteknik, tala inför grupp och skriva akademiska texter. Liknande verksamheter finns vid andra lärosäten, till exempel Språkverkstaden vid Uppsala universitet.

– Studieverkstaden har stor kompetens och är en fantastisk resurs, men de är överhopade med jobb. Det är enkelt att prata om breddad rekrytering, men man måste vara beredd att satsa, säger Sara Santesson.

Förutom mer resurser till studieverkstäder och satsning på högskolepedagogik, skulle hon vilja se förebyggande åtgärder. Vissa studenter skulle kunna ha användning av en studieförberedande termin innan de går vidare till högre studier.

– Vi har fått mycket ryggdunk efter vår studie och debattartikel i SvD. Många kollegor känner igen sig, både i Lund och på andra lärosäten. Utbildningsministern, som vi vänder oss till i debattartikeln, har dock inte svarat. Hon befinner sig tydligen utomlands, säger Sara Santesson.