Foto: Sandra GunnarssonKatharina Matl, som blir färdig gymnasielärare i vår, är besviken på den didaktik hon fått av statsvetenskapliga institutionen. ”Vi har fått några få seminarier per termin som oftast inte har varit obligatoriska eller handlat speciellt mycket om didaktik.”

Vill lära sig lära ut

Lärarstudenter kritiserar statsvetenskapliga institutionen för att inte anpassa utbildningen efter deras behov. Inslagen av ämnesdidaktik har varit för få, inte gett några högskolepoäng och varit bristfälliga i sitt innehåll.
– Samhällskunskap är ett svårt ämne att lära ut. Jag vill komma ut från en femårig utbildning och känna mig redo att undervisa, säger lärarstudenten Katharina Matl.

För att lärarstudenter ska få verktyg för att kunna undervisa i sina ämnen läser de 7,5 poäng ämnesdidaktik. Men hur mycket krut institutionerna lägger på didaktiken skiljer sig åt. Lärarstudenten Katharina Matl, som läst både på engelska -och statsvetenskapliga institutionen, anser att den senare inte har skött sitt åtagande gällande ämnesdidaktiken.

– Vi har fått några få seminarier per termin som oftast inte har varit obligatoriska eller handlat speciellt mycket om didaktik. Vi har också haft en lärare som erkände att han inte hade någon kompetens i didaktik, säger Katharina Matl som läser sista terminen på ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet.

Inom vissa andra ämnesområden läser lärarstudenterna lite mindre av ämnet än övriga studenter och får i stället en separat didaktikkurs. Men så har man inte valt att göra på statsvetenskapliga institutionen. Där ges i stället didaktikseminarierna utöver de ordinarie kurserna – men dessa seminarier betygsätts inte och ger heller inga högskolepoäng. Katharina Matl tycker att det signalerar att institutionen inte tar didaktiken på allvar. Hon visar kursplanen på sin mobil, läser upp vad lärarstudenterna ska ha uppnått under kursen samhällskunskap D.

– Det finns tre mål som specifikt är kopplade till ämnesdidaktik. Hur ska vi kunna uppnå de målen? Det går ju inte baserat på det vi får från universitetet. Får det vara så här?

Studierektor Nils Hertting på statsvetenskapliga institutionen erkänner att de lärarstudenter som snart är färdiga med sin utbildning har ”hamnat i kläm”, men säger också att man vidtagit åtgärder för att göra ämnesdidaktiken för de nya studenterna bättre. Man har bland annat anställt en lärare på halvtid och letat fram en kursbok i ämnesdidaktik som kommer att integreras i A- och B-kurserna.

– Vår satsning ger de nya studenterna en rejäl dos ämnesdidaktik redan från början. Vi har också diskuterat att göra en separat ämnesdidaktikkurs, jag skulle tro att det kommer bli så, säger Nils Hertting.

Ett önskemål som studenterna lyfte fram under ett möte förra året var att man borde skära ner mängden metod och på så sätt skapa mer utrymme för didaktik. Men det tror inte Nils Hertting blir aktuellt.

– Metoden går ju inte att skilja från sakområdet. Jag har full respekt för att de tycker att vi betonar ämneskunskaperna för mycket, men vi vill ju att de ska läsa lika mycket stats som våra andra studenter. Sedan kan man ju diskutera hur rimligt det är, säger Nils Hertting.

Han menar att det finns vissa dilemman som uppstår i och med att lärarutbildningen decentraliserats. Visst vill man på statsvetenskapliga institutionen ge lärarstudenterna den didaktik de behöver, men samtidigt är man främst experter på stats, inte på didaktik. 

– De lärarstudenter som läser hos oss utgör en bråkdel av alla studenter, vi har inte resurser att bygga upp en jättekompetens.

Han säger också att det finns olika syn på vad ämnesdidaktik egentligen är och efterfrågar tydligare riktlinjer från lärarutbildningen om hur uppdraget ska tolkas.

Anna Hagborg, utbildningsledare på fakulteten för utbildningsvetenskaper, säger att hon pratat med statsvetenskapliga institutionen.

– De har påtalat att de tagit tag i kritiken och vidtagit åtgärder för att förbättra situationen för kommande studenter, säger Anna Hagborg.

Hennes förhoppning är den nystartade forskarskolan i ämnesdidaktik ska ge resultat när de antagna doktoranderna så småningom kommer börja undervisa.

– Syftet är att vi genom den forskarskolan kommer att öka den ämnesdidaktiska kompetensen och det tror vi kommer få positiv effekt, säger Anna Hagborg.

Katharina Matl, som har
mailat runt till de ansvariga både på lärarprogrammet och på statsvetenskapliga institutionen för att få ett svar på varför de inte vidtagit åtgärder i tid, har fått ungefär samma svar som Ergo, att problemen nu är lösta för de nya studenterna. En klen tröst i sammanhanget.

– Det rättar inte till min utbildning. Samhällskunskap är ett svårt ämne att lära ut. Jag vill komma ut från en femårig utbildning och känna mig redo att undervisa, säger Katharina Matl.