Ökad trygghet för sjuka studenter på förslag

Det faktum att man som student inte kan deltidssjukskriva sig med bibehållet studiestöd har kritiserats av många. Inte minst av Sveriges förenade studentkårer, SFS, som tidigare drev kampanjen heltsjukt för att sätta fokus på frågan om sjuka studenters utsatthet. Idag kan studenter endast sjukskriva sig på heltid – även om de vill och kan studera på deltid – och då är dessutom karenstiden för när man avskriver återbetalningskravet av CSN-lånet 30 dagar. Det innebär att om du varit sjuk i exempelvis 25 dagar är du fortfarande tvungen att betala tillbaka studielånet för den perioden trots att du inte har varit studieför. Men nu kan villkoren för sjuka studenter komma att förbättras.
I juli förra året tillsatte regeringen en utredning för att ta fram förslag till hur man kan öka tryggheten för studerande som blir sjuka och i onsdags (28 februari) presenterades delbetänkandet.
– Jag var ordförande för SACOs studentråd för 32 år sedan och redan då ville vi att de här frågorna skulle utredas, så det är väldigt glädjande att vi nu har kommit en bit på vägen, säger Anna Ekström (S), gymnasie- och kunskapslyftminister.

I utredningen föreslås att studenter ska kunna sjukskriva sig på deltid – 25, 50 eller 75 procent – och ändå ha rätt till fullt studiestöd. Redan i juli i år kommer det att bli möjligt för studenter med särskilda skäl, till exempel de som lider av sjukdom med återkommande skov, att deltidssjukskriva sig med heltidsersättning, men det nu framtagna förslaget omfattar alla studenter.
Utredningen föreslår också att karenstiden ska sänkas från 30 dagar till 14.
– Man har försökt att hitta lösningar som ska likna de regler som finns för arbetstagare, säger Anna Ekström.
Ytterligare ett förslag är att man ska förtydliga vilket ansvar utbildningsanordnarna, det vill säga universitet och högskolor för studerande på eftergymnasial nivå, har för rehabiliteringsåtgärder.
– De ska anpassa studiegången efter de studerandes förmåga efter sjukdom, men hur det arbetet ska se ut kommer att bli tydligare efter att delbetänkandet har gått på remiss.

Den årliga kostnaden för de föreslagna åtgärderna beräknas uppgå till 17 miljoner kronor och givet att författningsändringarna går igenom föreslås de träda i kraft den 1 juli 2019.
Vad händer med de här förslagen vid ett eventuellt regeringsskifte i september?
– Det är inte jag rätt person att svara på, men vi hoppas förstås att det finns gehör för de här förslagen även på andra sidan. Det har tidigare funnits intresse för att utreda den här typen av frågor hos Centerpartiet och Liberalerna, så det är möjligtvis där stödet skulle kunna finnas, säger Anna Ekström.