Foto: Sandra GunnarssonUppsala studentkår har tappat tusentals medlemmar. Styrelsens förslag om att samarbeta med nationerna för att få bukt med medlemstappet föll dock inte i jättegod jord.

Rop på hjälp eller hot?

Genom ett kombinerat kår- och nationsmedlemskap vill Uppsala studentkårs styrelse få fler studenter att bli medlemmar i Uppsala studentkår. Men förslaget väckte kritik, inte minst från oppositionspartiet Uppsala universitets studenter.

Läs mer:

Skrivelsen skapade debatt på Ergo. Nedan kan du läsa ordförande i Heimdal, Pontus Westerholms debattartikel och Max Stenbergs svar.

Kåren utan medlemmar

Svar till föreningen Heimdal

Sedan kårobligatoriet avskaffades 2010 har Uppsala studentkår tappat tusentals medlemmar. I ett försök att vända utvecklingen skickade kårstyrelsen, genom ordförande Max Stenberg, en skrivelse till nationerna i hopp om att inleda ett samtal om gemensamt kår- och nationsmedlemskap. Han skriver att den så kallade Uppsalamodellen, där nationerna står för den sociala biten och kåren för det studentfackliga arbetet, är bra. Samtidigt menar han att det lett till en situation där kårens arbete hamnar i skymundan.

– Nationerna är studentlivets framsida – vi är baksidan. Till oss kommer studenter först när de fått problem, eller vill förändra något i sin utbildning. Samtidigt får ju alla studenter ta del av vårt arbete då vi jobbar för att studenterna ska få bättre utbildning, säger Max Stenberg, ordförande i Uppsala studentkår.

I skrivelsen antyds att Uppsala studentkår i framtiden kan komma att behöva utreda möjligheten att starta studiesocial verksamhet för att locka medlemmar. Något som kårpartiet UUS ansåg vara ett ”hot” då denna verksamhet skulle konkurrera med nationerna. Men Max Stenberg håller inte med.

– Nej, det är tråkigt om någon uppfattade det som ett hot. Vi i styrelsen beskriver bara vår syn på hur det ser ut idag. Vi behöver få in medlemmar och det vi ser är att en bredd av social verksamhet kan locka medlemmar – då är det värt att utforska det.

Han tror inte att marknadsföring av kårens verksamhet kommer att räcka för att rekrytera tillräckligt många medlemmar och valde därför att kontakta nationerna.

– Vi tycker det är intressant att undersöka vad som kan stärka vår organisation och då är kuratorskonventet och nationerna naturliga samarbetspartners. Det här var något vi ville redan 2010.

Kår- och oppositionspartiet Uppsala universitets studenter (UUS) fick nys om skrivelsen och valde att skicka in en egen för att meddela att de inte stod bakom styrelsens förslag.

– Vi uppfattade tonen som aggressiv. Att om ni inte går med på det här måste vi starta studiesocial verksamhet. Det gick vi emot och kände att vi borde ge vår syn på saken, säger Magnus Jansson, partiordförande i UUS.

I brevet målar ni upp en ganska mörk bild av Uppsala studentkår, en organisation som ni är en del av och styrde förra året. Varför tog ni det inte direkt med styrelsen?

– Det hade varit ett alternativ, men vi kände ändå att det var ett perspektiv som var relevant för nationerna att ta del av.

Skrivelsen från kårstyrelsen avhandlades under kuratorskonventmötet 18 april där representanter från samtliga nationer var närvarande.

– Det blev en diskussion. Det fanns både de som var positiva och de som var negativa, säger Kuratorskonventets ordförande Filip Dumanski.

Man beslutade att bordlägga ärendet till nästa möte i slutet av maj. Då skrivelsen är författad av styrelsen som består av representanter från Vänsterns studentförbund, Fi Studenter och S-Studenter, ville man också få mer information om hur de övriga två partierna ställer sig till ett sådant förslag.

– Vi vill veta om frågan kommer vara aktuell även efter kårvalet, säger Filip Dumanski.