Foto: Sigrid AskerLudvig Lundgren på informationsmötet om kvarteret Ubbos framtid. Till vänster på bilden står kommunstyrelsens ordförande erik Pelling, till höger plan-och byggchef Elisabeth Olsson.

Jippoverksamhet eller interaktiv mötesplats?

Att kvarteret Ubbo är en känslig miljö nämndes många gånger under torsdagens informationsmöte, och bekräftades än mer av de många synpunkterna på planerna för nybyggnation i området.

Foto: Sigrid AskerSå här kommer det att se ut i Ubbo om planerna går i lås.

Ett femtiotal personer har slagit sig ned längs bänkraderna i Humanistiska teatern, en anläggning vars existens föregicks av debatt. Denna torsdagskväll sitter vi här för att ta del av planerna för uppförande av forskarbostäder, hotellrum och ett ”science gallery” i kvarteret Ubbo. Också det en fråga som väckt missnöje, inte minst hos studentföreningen Heimdal. Dessa utgör dock till synes ingen större del av kvällens publik, vars medelålder uppskattas som relativt hög.

Kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) och plan-och byggchef Elisabet Jonsson hälsar välkomna och förklara att hur kvällens program ser ut – först en timme med information och sedan möjlighet att ställa frågor.

– Flera från stadsbyggnadsförvaltningen finns på plats för att svara, säger Erik Pelling.

Därefter tar Uppsala studentkårs ordförande Ludvig Lundgren plats i rampljuset och ger en kort och koncis översikt av fastighetsägaren stiftelsen Ubbos historia. Den grundades av Uppsala studentkår, Uppsala universitet, Uppsala kommun och Kungliga vetenskapssamhället 1962, och har sitt ursprung i något som kallades Uppsala studentkårs byggnadsfond, som i sin tur grundades 1852 i syfte att finansiera en samlingsplats för studenter. Ludvig Lundgren har goda förhoppningar om förnyelsen av kvarteret Ubbo.

– Vi tror att det kommer att förgylla området och göra stadsmiljön mer levande. Jag ser fram emot diskussionerna, säger han.

Elisabet Nihlfors, som representerar den arbetsgrupp som skickat in ett gemensamt förslag från Uppsala universitet, SLU och Uppsala studentkår om att inrätta ett så ”science gallery” föredrar vinsterna med ett sådant. Med utställningar, forum för samtal och shower hoppas man kunna bredda rekryteringen till högre studier.

– Det ska bli en kreativ, interaktiv plats vars huvudmålgrupp är unga i åldern 15-25 år. Det är en svår grupp, kan vi fånga dem kan vi fånga andra, säger Elisabet Nihlfors.

Stadsarkitekt Claes Larsson ger exempel på förhållningssätt vid nybyggnation i äldre kontext. Man kan som med Biotopia, före detta Biologiska museet i Uppsala, förnya på ett diskret sätt men också uppföra en helt modern byggnad framför en äldre, som vid biblioteket Lux i Lund.

Arkitekten bakom de två nya byggnaderna – ett L-format hus med glasade fasader och sedumtak samt ett mindre hus med sadeltak – heter Kerstin Bernow. Hon visar ett antal bilder som illustrerar det tänkta resultatet.

– Glas och metall ska ge ett modernt uttryck som skapar en relation till platsen. Belysning ska skapa trygghet – vi vill ha en plats för gemenskap där människor i olika åldrar kan mötas, säger hon.

Vid det här laget har de kritiska rösterna i lokalen börjat ge sig tillkänna. En kvinna är kritisk till att Domkyrkan inte syns på en karta över Ubbo från 1800-talet, men verkar nöjd med svaret att Domkyrkan inte ligger i det området.

Planarkitekt Brita Christiansen tar vid och upplyser bland annat om att den gällande detaljplanen – som aldrig realiserats – är från 1966. Hon redogör också för hur processen kring den nya detaljplanen ser ut. Alla som har synpunkter uppmanas att skriva till plan-och byggnadsnämnden.

– Formulär och handlingar finns på kommunens hemsida, på Stadsbiblioteket och på Kommuninformationen. På hemsidan finns också en 3D-modell av planen, säger hon.

– Och i Uppsalarummet på Stationsgatan 12 finns en modell i trä, tillägger Erik Pelling.

Klockan har blivit halv åtta och Elisabet Jonsson uttrycker att det är dags att förflytta sig så att folk ska kunna ställa frågor till de ansvariga i hallen utanför. Det faller inte i god jord hos alla.

– Vi vill höra era svar! Ni bjuder in till samtal och sedan splittrar ni oss, invänder en.

– Plan-och byggnadsnämnden vill alltså ha grupparbete. Det har man på andra platser, men vi är vuxna människor, säger en annan.

– Det är inte demokratiskt! Låt oss rösta om vi vill gå ut eller inte, säger ytterligare en åhörare.

Elisabet Jonsson upplyser om att man inte har bjudit in till en debatt utan till ett informationsmöte, men går ändå med på att stanna i amfiteatern. De som låter sig höras är uteslutande kritiska.

– Vid Ångström ska de också bygga en lokal för utställningar och jippon, det är ingenting unikt. Konstigt att ni inte har synkat. Har universitetet verkligen råd med jippoverksamhet?, undrar en kvinna.

Flertalet protester gäller uppförande av moderna byggnader i en historisk miljö. En kvinna tycker att man borde avstå från vad hon kallar en ”galleria” vid Helga Trefaldighetskyrkan av miljöhänsyn.

– Uppsala är årets klimatstad 2018. Vill ni leva upp till det borde ni vilja behålla träd och grönska. Om ni inte bryr er om kulturaspekten kan ni väl tänka på klimataspekten?

Det kommer att finnas gott om träd i området, får hon till svar, och även sittplatser. Belysning ska göra utomhusmiljön ännu bättre.

Några ifrågasätter behovet av de verksamheter som planeras och anser att det inte är vad universitetet borde lägga pengar på.

– Vi har gjort bedömningen att det finns fog för att bygga hotell, forskarbostäder och ”science gallery”, säger Kay Svensson, biträdande universitetsdirektör och ledamot i stiftelsen Ubbo.

Till slut är det dags att sätta punkt, men innan dess hinner en av de yngre åhörarna konstatera att hans åsikt är att hur man än vrider och vänder så handlar det om att smälla upp en glaslåda i historisk miljö.

Samrådstiden för detaljplanen avslutas 7 januari 2019.