Foto: PrivatTord Ekelöf, projektledare och professor i elementarpartikelfysik och vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet, gjorde flest flygresor av alla anställda 2016, 2017 och 2018. Han var dock inte den vars flygresor gav störst utsläpp av koldioxid.

Vad gör storflygarna?

Konferenser, viktig forskning och biståndsarbete. När Ergo ringer upp storflygarna blir de flesta förvånade över att de toppar listan. Alla menar dock att flyg är en förutsättning för att kunna bedriva internationellt forskningsarbete.

De tog flyget till jobbet flest gånger 2018

1. Professor vid institutionen för fysik och astronomi, 78

2. Projektledare vid kansliet för teknik och naturvetenskap, 44

3. Universitetsadjunkt vid institutionen för teknikvetenskaper, 43

4. Rektor Eva Åkesson, 36

5. Universitetslektor vid institutionen för teknikvetenskaper 35

 

Personerna är anonymiserade då vi vill lyfta fram hur mycket en del flyger utan att peka ut specifika individer. Personen som flugit allra flest gånger är avanonymiserad i artikeln intill då han fått möjlighet att uttala sig. Rektor är inte anonymiserad då vi anser det befogat att visa hur mycket ledningen flyger.

Flygresenärerna med störst koldioxidutsläpp vid UU 2018

1. Professor vid institutionen vid institutionen för fysik och astronomi, 26,6 ton

2. Forskarassistent vid institutionen för fysik och astronomi, 17 ton

3. Programansvarig för International Science Program, 16,4 ton

4. Researcher vid institutionen för neurovetenskap, 16,3 ton

5. Professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi 16,1 ton

Personerna är anonymiserade då vi vill lyfta fram hur stora utsläppen kan vara per person, snarare än individen i sig. Personen som toppar listan och personen som ligger trea har dock fått möjlighet att uttala sig i artiklarna intill och är därmed inte anonymiserade i texten.

 

Enheterna med störst koldioxidutsläpp till följd av flygresor vid UU 2018

1. Institutionen för fysik och astronomi, 722 ton

2. Institutionen för teknikvetenskaper, 369 ton

3. Institutionen för informationsteknologi, 354 ton

4. Institutionen för kemi (Ångström), 346 ton

5. International Science program, 328 ton

 

Tabellen tar inte hänsyn till hur många som är anställda vid enheten. Notera att de två institutioner som ligger överst också är de med flest anställda. När vi tog hänsyn till antalet anställda hade International Science program (ISP) störst koldioxidutsläpp per anställd. ISP:s programansvarige är intervjuad i brödtexten.

Ett ögonblick…

…Tord Ekelöf, projektledare och professor i elementarpartikelfysik och vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet.

 

Du är den person som gjort flest flygresor 2018, 2017 och 2016. Du gjorde till exempel 78 flygresor 2018. Varför flyger du så mycket?

– Tre år i rad? Oj, då ligger jag illa till. Men det beror på min forskningsverksamhet. I förrgår när du ringde var jag på en konferens i Frankrike som handlade om att återskapa solen på jorden genom fusion av väteatomer. Jag var där för att se om Sverige kan bidra. Om vi ska dra ner på koldioxid måste vi hitta andra alternativa energikällor – och det kommer ge betydligt mer energi om vi lyckas återskapa solenergi. Min uppdragsgivare har också gett mig uppgiften att bygga upp en anläggning som utvecklar supraledare, vilka kan spara energi. Lösningen på det problem vi ser med klimatet är forskning och det kräver internationellt samarbete, det går inte att bara sitta i Uppsala.

Skulle det gå att åka tåg?

– Kan jag åka tåg så gör jag det. Jag ska åka tåg i kväll till Paris och sen ta tåget tillbaka till Geneve. Men att åka till Gèneve från Uppsala tar 30 timmar och det tar alldeles för mycket tid.

Går det att ha möten via länk?

– Majoriteten av alla diskussioner sker via webb, annars skulle jag resa tre gånger så mycket. Och andelen möten via webb ökar. Det är inget nöje att flyga så mycket som jag gör. Det är också vid CERN, där jag bedriver min forskning, som World Wide Webb uppstod för att medarbetare över hela världen skulle kunna kommunicera utan att träffas. Att mötas via webben kommer direkt från den forskning jag sysslar med.

Vad skulle det innebära för dig och din forskning om UU införde restriktioner kring flygande?

– Om det skulle gälla antal resor per individ och ej vara behovsprövat så skulle det bara vara att blunda för problemet. Vi måste hitta en hållbar lösning, vi måste ut i världen för att lösa problemet och min forskning ligger väldigt nära lösningen.

Jag har ett förslag på åtgärd: det händer ofta att jag måste resa hem för att delta i ledningssammanträden. Uppsala universitet måste införa en kultur där vi som forskar vid andra laboratorier kan delta via länk och inte behöver resa hem. Det skulle minska mitt resande något, kanske tio till tjugo procent.

 

Ett ögonblick…

...Joseph Minahan, professor vid institutionen för fysik och astronomi.

Du är den person vid Uppsala universitet vars flygningar har genererat störst koldioxidutsläpp de senaste tre åren. 2018 var ditt koldioxidutsläpp, till följd av flygresor i tjänsten, 25,6 ton. Det motsvarar 4,5 varv runt jorden. Hur kommer det sig att du flyger så mycket?

– Jag åker på många konferenser och workshops. De senaste åren har jag varit bland annat i Sydafrika, Kina, Singapore, Ryssland och USA. Jag är också gästprofessor vid MIT [Massachusetts Institute of Technology, reds. anm.] i Boston så jag åker dit ganska ofta.

Hur ofta skulle du uppskatta att du flyger i tjänsten?

– Max en gång i månaden. Jag försöker att hålla tillbaka lite för att minska mitt avtryck...men jag är alltså högst upp på den här listan?!

Du är inte den som gjort flest flygresor, men enligt den statistik vi har fått från universitetets huvudsakliga resebyrå är du den med störst utsläpp. Den person som låg på plats två förra året hade ett utsläpp på strax under 17 ton koldioxid så du ligger överst med ganska mycket. Hade du kunnat föreställa dig att du är en av de som flyger mest vid UU?

– Inte alls. Jag vet att jag flyger mycket, men jag jobbar på att dra ner på det. Jag har trott att det ändå måste finnas flera som flyger mer än mig.

Hur känns det nu när du vet det?

– Det är inget jag är stolt över, den saken är klar. Jag är lite överraskad måste jag säga.

Nu när du vet hur det ligger till, tror du att du kommer överväga att flyga mindre? Kanske ta fler möten över Skype?

– Ofta är jag tvungen att närvara fysiskt vid konferenser för att de pågår under flera dagar, så det kan bli svårt. Men jag kanske skulle kunna jobba på att kombinera saker bättre så jag inte behöver flyga fram och tillbaka i samma utsträckning.

”Inte biståndsverksamheten man ska skära i”

International Science program var den enhet inom UU som släppte ut mest koldioxid från flyg sett till antalet anställda 2018. Med biståndsverksamhet i flera länder i Afrika är det svårt att begränsa flygandet, menar programansvarig Leif Abrahamsson.

Tar man hänsyn till antalet anställda, är det International Science program (ISP) som släpper ut mest koldioxid från flyg per person. Leif Abrahamsson, programansvarig på ISP, är inte förvånad över att hans enhet toppar listan.

– Vi koordinerar fem bilaterala program, bland annat i Tanzania, Uganda och Mocambique. Det blir minst två resor per år och land och då är det ofta två som åker. Sedan är vi en liten enhet, där alla sysslar med samma sak, säger Leif Abrahamsson.

ISP, som finansieras av SIDA, arbetar med att bygga upp och stärka naturvetenskaplig forskning och utbildning i låginkomstländer. Det innebär både att resa ner, men också att låta studenter få komma till Sverige och studera.

Leif Abrahamsson säger att de försöker kombinera resorna, passa på att besöka ett annat land när de redan är i Afrika. Men att det inte alltid att det går. Han säger att det är svårt att komma runt flygandet.

– Det ingår i vårt uppdrag att vara på plats, då kan vi ju inte bara strunta i det.

Ni jobbar ju för att öka naturvetenskaplig kunskap i låginkomstländer, samtidigt är det ju dessa länder som kommer drabbas hårdast av klimatförändringar där flygutsläpp är en bidragande orsak. Hur tänker du kring det?

– Ja skulle det gå att göra på ett annat sätt, så visst. Men hur gör man det? På en viss plats i Afrika finns det ett antal studenter som behöver utbildning som inte kan ges av personal på plats. Då skickar universitetet en eller två anställda från Sverige, detta i stället för att tolv studenter kommer hit.

Han menar att det är svårt att hitta alternativ. Dessa studenter har inte tillgång till samma infrastruktur på universiteten. Onlineföreläsningar är svåra att hålla på grund av bristfällig uppkoppling. Att undervisa just dessa studenter är därav av större vikt.

– Uppsala universitet satsar på internationalisering och det är väldigt många studenter som kommer hit, men det är en väldigt liten del av dem som kommer från Afrika. Ska man skära ner på flygandet, finns det andra resor än just de som är inblandade i biståndsverksamhet att skära i.