Med mailkorgen fylld av uppsatser

Det har snart gått fem år sedan podcasten ”Lilla drevet” drog igång med producenten och journalisten Ola Söderholm som frontman. I podden känns han igen på prator som ofta tar avstamp i en nyhet eller ett samtidsfenomen analyserat genom en teori han nyss läst. Inte helt olikt en uppsats – fast med en humoristisk twist. Hur orkar han gräva fram en ny teori och spaning, vecka efter vecka?

– Det är något med poddformatet som gör att man kan producera mycket. Det är som att skriva ett första utkast till något som skulle kunna bli skriven essä. Sedan sker det saker i studion och i klippningen som också förbättrar materialet, säger Ola Söderholm.

Hans teoretiska podd-innehåll väcker en särskild lyssnarskara till liv. Många hör av sig på mail för att utveckla eller ifrågasätta de tankar han tagit upp i ”Lilla Drevet”.

– Jag kan tänka mig att andra poddare får lyssnarrespons i stil med ”fan va grym du är”. Jag får långa uppsatser. ”Vad intressant att du tog upp Jevons paradox, men jag studerar det här och har du tänkt på det här och det här”. Det är oftast kul och intressant att läsa, men svårt att svara på då man verkligen måste sätta sig in i mailet.

Under sin egen studietid, då han läste till journalist i Sundsvall och sociologi A och B i Uppsala och Stockholm, var han dock inte lika pepp på att diskutera teorier i föreläsningssalen.

– Nej, jag höll mig i bakgrunden, alltid för blyg eller så hade jag pluggat för dåligt så jag inte fattade vad som pågick.

Han beskriver åren på universiteten som slappa, men säger att han läst om många böcker på senare år och kommit att förstå dem i ett helt nytt ljus. Han tror också att utbildningen och bakgrunden som journalist har gett Lilla drevet en del fördelar.

– I vissa poddar pratar man om en händelse som att alla är införstådda redan från början, då tappar man direkt sextio procent av lyssnarna. Jag tror jag fått med mig ett bättre kommunikationstänk, att man måste förklara en nyhet från början och nästan vara övertydlig.

Att träffa rätt med satir är en ständig avvägning, eller som Ola Söderholm säger ett ”utmattande redaktörsarbete” som går ut på att avgöra om ett skämt är kul eller riskerar att tolkas fel. Baserat på den respons han får, tycks det mesta landa i god jord – han får fler uppsatser än arga mail. Poddmediet är tacksamt på så vis.
nbsp;
– Folk slutar ju lyssna på podden om de tycker att man är allt för vidrig. Det är annat än i radio där man attackerar inte ont anande med sin idioti. Sedan finns det ju de som tycker att man säger fruktansvärda saker, men det får man lära sig att ta, säger han. nbsp;

Vad som anses fruktansvärt kan ju dock variera över tid. Jag frågar honom vad han tror man kommer kunna skämta om snart, som man inte riktigt kan göra idag.

– Jag vet inte, alla trendspanare pratar väl om en ’peak pk 2014’. Nu har folk blivit trötta på det. Det har också kommit in en nykonservativ högervåg vilket lett till att den typen av vänster blivit väldigt hånad och försvagad.

Vad kan det innebära för vänstern, att de blivit otrendiga, och att det blivit mer okej att driva med politiskt korrekthet?

– Det kan ju vara så att det kommer en ny, bättre vänster som har en bredare förankring. nbsp; Den som fanns 2014 kanske var mest högljudd, men det var också många som kände sig alienerade från den typen av vänster, säger han samtidigt som han poängterar att det finns vissa aspekter av ”pk” som inte bör tummas på.

Inte helt oväntat var Ola Söderholm medlem i Kalmar nation, då det begav sig med studier i sociologi A vid Uppsala universitet. På tisdag återvänder han hit för att tillsammans med Jonatan Unge och Moa Lundqvist livepodda på Stockholms nation.

– Jag antar att det blir ett tillfälle då många sociologstudenter är på Stockholms nation för första gången.