Annons
Från vänster: Jonathan Schalk, Lina Solander och Hannah Maxwell från universitetets internationella kansli välkomnar vårens internationella studenter till Uppsala och Sverige; bagage och trötta nyanlända studenter på ÖGs internationella mottagning; kö till bussen som ska ta de nya studenterna till Uppsala; Jack Gorman och Jorn School från USA respektive Nederländerna.
Foto: Sandra Gunnarsson/Lina Svensk

Välkomnas hit, välkomnas hem


En tv, en påse hallonbåtar eller en pappa – vad skulle du ta med dig i packningen inför ett utbyte i ett annat land? Ergo åkte till Arlanda för att följa några nyanlända studenters första steg i Sverige och Uppsala.

Redan innan avresan med buss till flygplatsen får vi känsla för hur svårt det kan vara att ta sig från punkt A till punkt B i Sverige om man inte kan språket. En man sitter jämte biljettautomaten vid hållplatsen för buss 801 mot Arlanda och frågar på engelska om hjälp med att köpa biljett. Det är något fel på maskinen och ingen information om var man hittar alternativa automater finns att tillgå. “Inne i stationshuset”, säger vi och visar vägen, med knappt fyra minuter kvar till avgång.
Samma problematik, fast med ibland 40 kilos packning och 24-timmars flygresa i bagaget mötte många av de nyanlända internationella studenter som anlände till Arlanda varje termin för några år sedan. Men inte längre.
På plats i ankomsthallen terminal fem står internationella kansliet för att välkomna de nyanlända studenterna. Flera andra resande stannar också till för att fråga om vägen till anslutande flyg, bussar och tåg. Inte så lätt att hitta i ett nytt land, och det är också därför man numera anordnar så kallade “Arrival days” på hösten och våren.
– Vi fick dåligt betyg för just ankomst i International student barometer för några år sedan, då började vi med att välkomna nya studenter på Arlanda. I början hänvisade vi dem endast vidare till tåget, men vi märkte att de tyckte det var jobbigt – så nu har vi bussar som går hela dagen en gång i halvtimmen, berättar Lina Solander, internationell handläggare på internationella kansliet vid Uppsala universitet.
Under dagen kommer man att välkomna runt 400 studenter där ungefär hälften kommer från utomeuropeiska länder. nbsp;
– Det roligaste med att stå här är att få se när de knyter sina första kontakter… när man får se det här, säger Jonathan Schalk och pekar mot Ellen Fung, från Hong Kong, och Braidan Pace, från Australien, som vi noterade skakade hand för första gången för två minuter sedan och som nu står och lyfter varandras väskor för att avgöra vem som har mest packning med sig.
Packningen är ett kapitel för sig. Jonathan Schalk berättar att han mailat med en australiensare som funderat på att ta med sin fäktningsutrustning, att någon förra året tog med en tuba och att en annan student valde att ta med sig sin cykel.

Vid 10.30-tiden har runt 15 studenter passerat tullen och det är dags för nästa buss mot Uppsala att avgå. Vi hänger med.
I sätet bakom oss har 20-åriga Jack Gorman från Massachusetts placerat sig jämte jämngamla Jorn School från Nederländerna och vi hör hur de börjar prata om vilka förväntningar de har på sin tid i Uppsala.
– I don’t know how much studying I’ll get done though, säger Jack Gorman på bred amerikanska.
Vi kan inte låta bli att vända oss om och frågar vad han menar.
– Vi får se hur det blir, svarar han något förläget.
Både Jack och Jorn känner sedan tidigare personer som studerat i Uppsala och som pratat mycket gott om staden; om nationerna och den generella välfärden i Sverige. Det kalla klimatet är de båda förhållandevis vana vid till skillnad från många av de andra nyanlända studenterna vi pratat med, varav några aldrig ens har sett snö i verkligheten. Jorn har till och med packat med sig ett par skridskor som han hoppas att han ska få möjlighet att använda.
Några mindre snöfläckar reflekterar solens strålar på de bruna åkrarna utanför Uppsala – det känns som att staden vill visa sig från sin bästa sida – men när vi kör igenom Boländerna är det som att vi ser staden med färska ögon och vi börjar nästan be om ursäkt för hur fult industriområdet är. “Det blir finare ju mer centralt man kommer”, försäkrar vi.
– Det här är helt okej, min hemstad är mycket mer nedgången, säger Jack.

Bussen stannar vid Östgöta nation och studenterna hjälps åt att baxa sina tunga väskor över den grusbeklädda isen. Inne på nationen får de sina nycklar och hjälp att registrera sig. Sedan bär det av med minibuss till Flogsta, Kantorsgatan, Lilla Sunnersta, Rackarberget och vandrarhemmet i city – områden där de allra flesta fått boende genom sitt utbyte. Nyfikenheten och peppen hos alla vi pratat med under förmiddagen smittar av sig. Vi överväger för en kort stund att följa med en av bussarna och lajva utbytesstudenter resten av terminen.


Annons

Annons

Läs mer

2024-02-27 09:10
Inför det kommande segmentet i Ergo, “Psykologstudenten svarar”, får vi följa med studentpanelen på ett besök på deras…
2024-01-29 09:07
Hur är det egentligen att studera vid Uppsala universitet med funktionsnedsättning? Vad fungerar, vad fungerar inte…
2024-01-02 09:17
Uppsala är en av de största studentstäderna i landet, men rödlistas år efter år på bostadsmarknaden. Laila Abdi på…