Forskning

UU Innovation: Här får idéer växa

– Vi hjälper studenterna att ta sin idé vidare. Det är de som har drivkraften att skapa och driva något och vi bidrar med det stöd vi kan, säger Carmen. UU Innovation är innovationskontoret vid Uppsala universitet, som erbjuder stöd för att utveckla innovationer och entreprenörskap för studenter, doktorander och anställda. Carmen och Benjamin har båda jobbat på kontoret i ett och ett halvt år och de berättar att de till stor del fått utforma verksamheten och sina roller till det de är idag. De har utvecklat en sorts verktygslåda som de erbjuder till studenterna Genom den får de som kommer med
Forskning

Sofia Näsström: “Framtidstron är demokratins starkaste kort”

Det dånar från nationerna när Sofia Näsström släpper in Ergos utsände till Skytteanum. Ni vet den vackra gula byggnaden över valvgatan där man strosat och snubblat över kullerstenen otaliga gånger. Sofia Näsström är professor vid statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet men har just nu en sabbatical för att skriva klart nästa bok. Ergo passar på att klämma in en intervju när hon är på plats i Uppsala under Valborgsveckan, därav dånandet. Vi slår oss ner i Alinska biblioteket, två trappor upp, och samtalet drar snabbt igång. – Jag är passionerat intresserad av samhället, det har

Forskning

Tetris mot posttraumatisk stress

Enligt världshälsoorganisationen (WHO) drabbas sjuttio procent av befolkningen av ett trauma någon gång i livet. Posttraumatisk stress (PTSD) kan uppstå till följd av att en person varit med om en traumatisk händelse, och ett av de vanliga symptomen är så kallade “flashbacks”- påträngande minnesbilder från den traumatiska händelsen. Forskare vid Uppsala universitet och University of Cambridge tillsammans med industripartnern P1vital med flera står bakom den nya studien, vars resultat möjliggör effektiv och tillgänglig behandling för PTSD. Under covid-19 pandemin genomgick både
Forskning

Disputationsdags: Daniela Lillhannus forskar om spökhistorier i relation till våldtäktstrauma.

Avhandlingen heter Unquiet Afterlives: Ghosts narrating rape trauma in contemporary Swedish and American fiction, och handlar om ur spöken som berättare har används i litteratur för att skingra trauma efter sexuellt våld. Intresset för ämnet uppkom med en ledig tjänst som utlystes av WOMHER (Women's Mental Health during the Reproductive Lifespan), som letade efter någon som ville forska om litteratur och kvinnors psykiska hälsa, i relation till sexuellt våld och trauma. När det kommer till de litterära verken så uppkom vissa tidigt i idéstadiet, medan andra kom senare. Daniela berättar att det
Forskning

Uppsala universitet storsatsar för framtidens forskning

I korridorerna på Segerstedthuset växer en helt ny sorts forskningsmiljö fram. Precis som namnet Uppsala University Future Institutes (UUniFI) antyder, är ambitionerna höga. – Vi stödjer forskare som tar sig an komplexa samhällsfrågor genom tvär- och mångvetenskaplig forskning. De ska bedriva forskning på högsta nivå och ta in nya perspektiv på komplexa utmaningar, säger Tobias Sjöblom, institutschef för UUniFI. UUniFI fungerar som en sorts värdorganisation för sex olika forskningsinstitut, med fokus på allt från migration till artificiell intelligens. – Instituten speglar frågor där vi ser

Forskning

Han blev bäst på att förklara sin forskning

Ergo möter Carl för ett samtal om Forskar Grand Prix, forskningen, mediauppmärksamhet och Harry Potter i ett fikarum på Campus Gamla torget. Från fönstret syns domkyrkans tinnar, och titt som tätt passerar kollegor till Carl som hejar eller stannar för att byta några ord. – Jag har faktiskt tänkt länge att jag vill ställa upp i Forskar Grand Prix. Jag tog chansen nu eftersom det var möjligt rent tidsmässigt, eftersom jag inte har någon undervisning för tillfället. Blev bäst på att presentera sin forskning Det första steget var att skicka in ett två minuter långt klipp, vilket Carl kände att
Forskning

Kärlekens vetenskap

Hjärtat dunkar när vi ser våran crush, vi känner oss varma i hjärtat när vi blir ihop och vi känner hjärtesorg när kärleken är obesvarad. Hjärtat som symbol för kärleken sträcker sig långt tillbaka i historien. Vi föreställer oss att det är hjärtat vi tänker och känner med när vi fattar tycke för någon eller väljer livspartner. – Men det är ju egentligen helt fel, kärleken sitter ju i hjärnan. Hjärtat slår bara på kommando av hjärnan, säger Åke Pålshammar, som är neuropsykolog och senioruniversitetslektor vid Uppsala universitet. Redan på de gamla grekernas tid ansåg stora tänkare som

Forskning


Annons

Forskning

Fördomar kommer i klump

Det är välkänt att personer som uttrycker fördomar mot en grupp i samhället, också tenderar att inta samma nedvärderande attityder mot andra grupper. Det kallas för generaliserade fördomsfullhet, förklarar Robin Bergh, doktorand på institutionen för psykologi på Uppsala universitet. Han exemplifierar med tidigare psykologiska studier som visat att personer som hyser fördomar mot invandrare, också gör det mot kvinnor och homosexuella. –Men exakt vad som utgör kärnan i denna tendens, i vilken form den yttrar sig, samt på vilket sätt den kan kopplas till personlighet är däremot inte speciellt

Forskning

Våldet mot kvinnor utbrett och frekvent

Det var dags för en ny, omfattande befolkningsstudie av hur situationen ser ut för de våldsdrabbade, förklarar Gun Heimer, föreståndare för NCK.– Vi gör ett nedslag och säger ”detta är vad de här människorna berättar”. Underlaget är en 97 frågor lång enkät som skickats till 10 000 kvinnor och lika många män. Drygt hälften har svarat – en hög frekvens i sammanhanget. Genom att fråga om hälsa, och ta del av register över till exempel sjukskrivningar, hoppas man kunna se hur de svarande påverkas i ett längre perspektiv av att ha utsatts för våld. Rapporten i sin helhet är färdig att presenteras

Forskning

Pillers påverkan oklar

Den forskning som redan finns om p-piller har till stor del gått ut på att jämföra olika typer av piller med varandra, för att ta reda på vilken sort som är mest effektiv. nbsp; – Men hur mår kvinnorna av sina p-piller? Vad får de för humörbiverkingar och sexuella biverkningar? Den ingången i preventivmedelsforskning är betydligt mer ovanlig, säger Inger Sundström Poromaa. Det beror på, menar hon, att det länge ansetts oetiskt att göra placebostudier där vissa deltagare i studien lottas till att äta p-piller, medan andra får sockerpiller – vilket ju då inte skyddar mot oönskade graviditeter.–

Forskning

Modeller minskar djurförsök

Flera år i rad har Maria Karlgren, forskare på institutionen för farmaci, fått ta emot en summa pengar från forskningsstiftelsen Forska utan djurförsök. Stiftelsen ger anslag till projekt som syftar till att ersätta djurförsök med alternativa metoder. – Vi gör provrörsförsök eller provrörsmodeller, brukar jag säga när jag ska förklara det populärvetenskapligt. Invitro-modeller är den riktiga benämningen. nbsp; Det Maria Karlgren och hennes kollegor undersöker och försöker förstå är hur läkemedel tas upp i kroppen, hur de sprids i cellerna och hur de sedan bryts ner och utsöndras från kroppen.–

Forskning

Ökat intresse för endometrios

Om endometriosvården blir en procent bättre kan 50 miljoner kronor om året sparas enbart i Sverige, uppskattar Matts Olovsson, överläkare på Endometrioscentrum. Egentligen är de ekonomiska kostnaderna inte intressanta i sig, tycker han.– Men det är ett slagträ för att påverka sjukvårdspolitiker. En del av forskningen fokuserar därför på hälsoekonomi.– Förutom lidandet finns ju sjukskrivningskostnader och kostnader för sjukvård. Många opereras flera gånger i onödan, och får man inte rätt behandling kanske man inte kan jobba under långa perioder. I runda slängar kostar en endometriospatient idag

Forskning

Med uppgift att sänka vattenkraftens kostnader

Sedan ett år tillbaka ägnar Linn Saarinen fyra av veckans arbetsdagar åt forskning vid Institutionen för teknikvetenskaper på Ångströmlaboratoriet. Tjänsten som industridoktorand bekostas av Svenskt vattenkraftcentrum och det statliga energibolaget Vattenfall.– Jag ska identifiera modern teknik som kan göra det lättare att styra hur mycket el vattenkraften ska producera varje sekund, berättar Linn Saarinen, och fortsätter: – Två faktorer skapar behov av min forskning. Den första är att elen i elnätet ska ha frekvensen 50 Hertz, vilket man märkt att den inte alltid har idag. Den andra faktorn