Annons
Annons
Alva Katsoulis tycker att det är missvisande att påstå att klimatarbetet bromsas för att studenter väljer humaniora framför STEM.
Foto: Unsplash: Redd F/Ergo

Skyll inte klimatkrisen på humaniorastudenter


I Altinget (29/9) skriver Ulrika Wallén på Svenskt Näringsliv att det råder kompetensbrist på arbetsmarknaden. Företag förlorar chanser till lönsamhet när de behöver tacka nej till affärer på grund av avsaknaden av personal, och en ytterligare följd av detta blir att klimatarbetet bromsas. Problemet ligger inte i att för få studerar på högskola och universitet, menar Wallén, utan att för få läser STEM-utbildningar. 

De utbildningar som kategoriseras som STEM är de naturvetenskapliga, eller kort sagt: icke-humaniora. Humaniora, i sin tur, är en samling discipliner med “oklar relevans för arbetsmarknaden”, enligt Wallén. Endast 47% av alumner i humaniora är etablerade på arbetsmarknaden tre år efter examen medan motsvarande siffra är 78% för STEM-alumner. (“Etablering” innebär bl.a att tjäna minst 206500 kr per år.) 

Wallén pekar ut politiken som ansvarig för denna snedvridning av utbildning gentemot marknaden, och önskar från den nya regeringen en större inriktning mot STEM vid svenska universitet. 

För att knuffa ungdomar i rätt riktning har Svenskt Näringsliv lanserat “Högskolepejl” där utbildningar listas efter sin etableringsgrad. På så vis ska nittonåringar som är sugna på att plugga kunna se var framtiden finns. Det är alltså marknadens efterfrågan som ska avgöra vad folk väljer att studera.

"Jag vill uppmana Wallén att hitta en humanist som känner att de hade kommit till sin rätt i ett STEM-ämne."

Det finns tre stora problem med Walléns analys. 

Det första problemet är att den inte tar hänsyn till marknadens fluktuation. Just nu finns ett stort behov av ingenjörer, men vi har inte den blekaste om vad framtiden kommer utkräva för kunskaper. Den poängen lyfter Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi vid Uppsala Universitet, i Universitetsläraren. Rider menar att eftersom det inte går att med säkerhet säga vad för kunskapen framtiden kommer kräva så borde vi satsa långsiktigt på utbildningar som utvecklar mångsidiga förmågor som djuplodande och kreativt tänkande.

Humaniora är studier i historia, kultur, samhällsanalys, antropologi, språk, och filosofi. Att det inte finns obegränsat med arbetstillfällen eller höga lönenivåer inom de fälten ska det inte hymlas med, men värdet av humaniora ligger i det omfattande, kreativa, och logiska tänkandet som Rider nämner. I det avseendet är humaniora oersättligt.


Annons

Annons

Det andra problemet med Walléns analys är det implicita ställningstagandet att marknaden är överordnad människan. Alltså att marknaden styr och bör styra människors livsval. 

Övertron på marknaden som den ultimata måttstocken är skadlig eftersom det underminerar människans mångfald vad gäller kompetens och individualitet. När vi pratar om studenter snackar vi om unga människor som försöker finna sin plats i samhället utifrån deras förutsättningar. Vissa av dem kommer stimuleras av att matematiskt räkna ut tekniska problem, medan andra stimuleras av att analysera människa, samhälle, och kultur. Och båda grupperna bör välja utbildning oberoende av de nuvarande behoven på marknaden om deras talang och intresse ska komma till nytta.

Jag vill uppmana Wallén att hitta en humanist som känner att de hade kommit till sin rätt i ett STEM-ämne. Jag vet inte om Wallén, som studerat på Handels, har träffat humaniorastudenter. Hon kanske helt enkelt inte vet att de som tar sig igenom en kandidat eller master inom humaniora har ett särskilt intresse och talang för ämnet de studerar. Vad marknaden just nu letar efter kan inte vara den enda värderande och vägledande faktorn. 

"Det är humaniorastudenter som analyserar kulturer, samhällen, och individer som kan leda till förståelse för hur vanor och attityder kan förändras när fakta inte räcker till."

Det tredje och sista problemet är Walléns påstådda miljömedvetenhet som motivation för hennes tes.

Walléns kritik mot humaniora grundar sig i att Sveriges klimatarbete inte kan utvecklas lika fort om det saknas t.ex kompetenta ingenjörer. Det är onekligen viktigt att kompetent arbetskraft finns för att hjälpa Sverige i den så kallade gröna omställningen. Men jag undrar om Wallén känner till än viktigare omställningar än industrins, som till exempel vikten av förändrade konsumtionsvanor och attityder. Det är ingen hemlighet att konsumtionen ökar i takt med att världens befolkning blir rikare och att det är mänsklighetens avmätta inställning till naturens relativt knappa resurser som pådriver de ökande utsläppen. Det är heller ingen hemlighet att den kanske viktigaste åtgärden vi kan göra för klimatet är att konsumera mindre.

Idén om grön industri som ett hållbart alternativ till dagens produktion är en del av lösningen, men inte hela. Det är därför missvisande att påstå att klimatarbetet bromsas för att studenter väljer humaniora framför STEM. Det är humaniorastudenter som undersöker relationen mellan människa, djur, och miljö på en etisk, begreppslig, och historisk nivå. Det är humaniorastudenter som analyserar kulturer, samhällen, och individer som kan leda till förståelse för hur vanor och attityder kan förändras när fakta inte räcker till. Men framförallt: Det är inte humaniorastudenter som driver den fatala konsumtionen. Vi får ju inte ens jobb.

Läs mer

2022-11-25 12:23
Ofta beskylls nätdejting för att ha gjort romantik till en omöjlighet i vår samtid. Jag kan till viss del hålla med –…
2022-11-24 14:19
I fredags var det en månad sen jag var hemma i Uppsala senast. För gamla tiders skull bestämde jag mig för att på vägen…