Fotokollage: ErgoredaktionenOjoj, mycket jobbigt kan hända på resa.

7 anledningar att inte längta bort

Bitande vindar över den gråblaskiga Uppsalaslätten och kursansvarig på nya delkursen verkar tycka att sömn och helgnöjen är överskattat. Inte undra på att du hellre vill ligga i en solstol och dricka neonfärgade paraplydrinkar. Då skulle du inte ha något att klaga på! Eller? I själva verket kanske du faktiskt kan skatta dig lycklig som inte har råd med den där sista minuten-biljetten, på grund av…

Sightseeinghetsen

Kön till (insert jätteviktig sevärdhet) är längre än den till sista torra brödkanten i en butik i Moskva 1978 och från din plats längst bak ser du en lastbil packas med bomber, men nej, att inte betala 100 euro för att gå in i (insert jätteviktig sevärdhet), försöka få ett kikhål mellan ansamlingen svettiga turister för att se något av platsen och sedan eventuellt omkomma i ett terrordåd, det är inget alternativ. Annars hade du ju lika gärna kunnat stanna hemma.

 

Barnvaktandet

“What happens in (insert land) stays in (insert land)”. My ass. Det stämmer möjligen om du är den som med all sannolikhet inte kommer att komma ihåg dina bravader. Kompisen som övertalar dig att inte följa med Silvio Berlusconi på efterfest i en bordell och som tack får torka dina spyor från sina nyinköpta kläder kommer däremot ta med sig minnet till nästa liv.

 

Utfodringen
Alla har vi den där vännen med blodsockerfall från helvetet. Likt en häst som väntar på mat går den där på resan och surar och sparkar i boxdörren och vill äta på första bästa ställe – oavsett om restaurangen ser ut som ett spökhus, har 50 inkastare, en meny på 10 olika språk med 300 rätter (man får uppge numret snarare än rättens namn) och “matbilder” på vad som ser ut som avföring uppsatt på dörren.   

 

“Ta seden dit man kommer”-vurmandet

Att det är vansinnigt drygt att bete sig som sitt dryga, fulla as-jag under tre veckor, dag och natt, samt vägra prata annat än svenska när man är på semester i Thailand är så självklart att det knappt behöver nämnas. Men att det är vansinnigt drygt och framför allt störigt att bete sig precis tvärtom är ändå värt att ta upp. Alltså när man tar det ett steg längre än att klaga på att “svenskar är så torra och tråkiga jämfört med spanjorer/sydafrikaner/vietnameser/mexikaner/ja, till och med danskar” och stup i kvarten gny fram att man aldrig vill åka hem. Typexemplet på när det gått för långt är när den där snubben med bostadsrätt för pappas pengar och en halv ekonomexamen efter en vecka i Goa har flätat in ett helt inhavs snäckförsörjning i sin halvlånga, solblekta kalufs, har bytt ut hela sitt medhavda bagage mot två harembyxor i hampa och en ukulele, samt beslutat att bli yogaguru och vägrar säga ett ord till på svenska och därmed har reducerat sitt ordförråd till “namaste”.

 

Solhetsen

Alltid har man med sig minst en person som langar fram Hawaiian Tropic sololja med kokosdoft snarare än solskyddsfaktor 70 för barn när det är dags för lek och stek på playan (hej, malignt melanom!). Mången är vi som tagit fasta på apotekets reklam om att “en plats i skuggan” räcker för att du ska få lite färg på di blekfeta spirorna, men inte solhetsaren. Ni vet hen som är beredd att ta en taxi till viken 500 meter bort för att det ser något soligare ut i den andra viken och som ignorerar lokalbefolkningens skakande huvuden från sina skuggiga och luftkonditionerade terrasser under den 45-gradiga siestan när de ser solhetsaren pressa på en bilparkering mellan två huskroppar i total lä (“man får ju passa på när tillfälle ges!”). Ironiskt nog är det samma handväska i krokodilskinn som klagar på att det gör ont att sova mellan lakanen och som inte kan förstå att halva ansiktet flagnar av framåt kvällen fast hen varit så noga med att gno in det med en hel flaska after-sun.

 

Uteserveringsfascismen

Det enda lediga, givetvis parasollösa bordet vid lunchtid i Phuket? Taget! Alternativt ett av sjutton lediga bord (undrar varför??!!) en kylig men nästan lite halvsolig kväll i norra Frankrike! Självklart, det är ju semester! Vad ska dina instagramföljare tro om du uppdaterar från inomhusmiljö? Då hade du ju lika gärna kunnat posta bilder på din halvdöda fikus hemma i studentrummet.