Forskning

Hur ska vi leva för att få ett så pass långt och hälsosamt liv som möjligt? Ja, det tycks råda konsensus inom forskningen att socioekonomisk bakgrund, utbildning och inkomst spelar stor roll för hur friska vi är. Men finns det då några andra bakomliggande faktorer som kan spela in? Mattias Öhman, forskare i nationalekonomi har undersökt intelligensen och den sociala förmågans effekter på hälsa genom att analysera register från mönstringar mellan 1969 och 1983. Utgångspunkten har varit ett dataset bestående av 700 000 män. – Under mönstringen fick alla göra ett intelligenstest. De intervjuades

I kylrummet står ett litet akvarium innehållandes några stenar och vad som ser ut att vara ett svart snöre. Erik Jacobsson sticker ner en pinne och lyfter upp ”snöret” som börjar röra sig. – När man tar upp den i en skål och petar på den börjar den utsöndra slem. Därför är det bra att ha en här i akvariet så jag kan mjölka, eller massera fram slem som jag brukar säga, skrattar Erik Jacobsson, doktorand på institutionen för läkemedelskemi. Långsnöret som den heter på svenska är en slemmask, nemertin, som lever på tio meters djup utanför västkusten, Norge och Storbritannien. Den kan bli drygt

Det doftar kryddigt inne på kontoret i Engelska parken. På bordet står en burk med något brunt och kladdigt i. Jag får en tesked av den trögflytande vätskan… och det smakar som en blandning av sur lussekatt, beska droppar, hostmedicin från barndomen och lakrits-shots.– Denna är blandad i oktober, vinet har oxiderat så den har blivit lite sur, säger Nils-Otto Ahnfelt, forskare på institutionen för vetenskapshistoria och gästforskare på institutionen för läkemedelskemi. Vad jag fått smaka på är en variant av ”teriak”– en blandning med 70 olika ingredienser, däribland örter och växtdelar så som

Ett stenkast från Ergos kontor, strax intill Domkyrkan ligger ”Dekanhuset” där man efter ett riksdagsbeslut 1922 öppnade världens första statligt finansierade rasbiologiska institut. Chef för institutet var Herman Lundborg, läkare och rasbiolog, som blev känd för sina mätningar och fotosamlingar av olika rastyper. Berättelsen om Lundborg, vars arbete och metoder kom att inspirera forskare i Nazityskland, utgör ett av kapitlen i boken ”De intellektuellas förräderi?” – en antologi där olika författare och forskare målar upp en bild av ett intellektuellt Sverige som var ganska ”tyskvänligt”.–

Min hand for alltid snabbt upp i vädret när föreläsaren undrade vem som ville hålla sin presentation först under de många muntliga seminarier jag genomlidit vid universitetet. Inte för att jag älskar att tala inför grupp utan för att jag visste att väntan på att få tala var värre än själva talandet. Snabbt ska plåstret ryckas av. Jag tillhör den halvan av befolkningen som känner nervositet och obehag inför att tala offentligt – en av de absolut vanligaste rädslorna. Men för några procent av befolkningen är obehaget så starkt att de aktivt undviker situationer som kräver att de talar inför

Att universitetsadjunkt Kirsti Jylhä kom in på just området klimatförändringsförnekelse var något av en slump. Hon höll på att designa en studie om någonting helt annat och letade efter litteratur som berörde ångestkänslor inför klimatförändringar och hur klimatförändringsförnekelse relaterar till ”ideologiska attityder.”– Då märkte jag att det inte fanns någon tidigare forskning på korrelationer mellan förnekelse och några centrala ideologiska variabler. I början skulle jag och min handledare bara göra en pilotstudie, för att se hur de här korrelationerna ser ut och till slut blev det så