Scen
2024-10-31 13:30

Recension: Jernbanan

Allt ljus på Norrland. Sara Lidmans mästerliga romansvit om industrialiseringens intrång i Västerbotten har på Uppsala Stadsteater packeterats om till en jazzig musikal. Regissören Emma Roswall - som tidigare stått för uppsättningar som “Vansinnets historia” (en personlig favorit) - har i Jernbanan lyckats gestalta en av mänsklighetens absoluta essenser. Den obönhörliga strävan efter utveckling. Vi får följa småbrukarsonen Didrik Mårtensson, en ung eldsjäl som vägrar acceptera att hans egna hemort Lillvattnet i djupaste Norrland ska hamna på efterkälken när resten av Sverige rasar mot
Krönika
2024-10-30 15:32

Cogito, ergo dum

Cogito, ergo sum. Jag tänker, därför finns jag. Som filosofistudent har jag hört dessa ord otaliga gånger. Inte bara på föreläsningar, men även när filosofiföreningen (shoutout FKF!) har ett quiz eller när jag blir översvämmad av män på nationer som tycker sig kunna mitt ämne bättre än mig. Jag tänker, därför finns jag. Detta är Descartes “första princip” som lägger grund för hans kunskapsteori. Han menar att vi måste tvivla på allt som inte är otvivelaktigt, och det enda som är otvivelaktigt är ens existens (för att man tänker). Men, men, ni är inte här för en filosofiföreläsning. Cogito ergo

Film
2024-10-25 09:16

Filmrecension: Tatami

Det börjar med en utblick från en fönsterruta. Bussresans fart sätter vyn i fladdrande rörelse, fotot är vackert och filmen i svartvitt. Därefter får vi se vilka som sitter inuti bussen: det iranska judo-landslaget. Ensam och utbredd över bussens baksäte tronar Leila (Arienne Mandi) med musik i öronen. Från henne strålar både mästarens fulla självförtroende och baksätesåkarens auktoritetsförakt. Resan tar oss till Tbilisi, Georgien, där VM ska hållas. Resten av filmen kretsar (vilket filmtiteln avslöjar) runt tatamimattan, där matcherna hålls, samt korridorerna och rummen i anslutning till
Krönika
2024-10-18 10:48

Den ambitiösa studentens guide till akademisk storhet

Inför etthundraårsjubileet av Sveriges bästa och mesta studenttidning har jag valt att i guideformat valla såväl den naivt nyblivna som den skumögt erfarna studenten genom den snårskog av uppblåsta gasjättar och imploderande nebulosor som det akademiska kosmoset utgörs av. Varför undertecknad kåsör inte själv valt att följa sina egna – för övrigt mycket goda och sunda – råd är ingenting som kommer att beröras i det nedanstående. Det är kåsörens gudagivna privilegium att kunna säga åt andra vad de borde göra och inte göra, utan att någonsin behöva betyngas av bördan av en motsvarande prestation
Krönika
2024-10-15 09:55

Grattis Ergo 100 år

Det är tidig morgon den 15 februari 1924. Inifrån Wretmans boktryckeri på Sysslomansgatan hörs rasslandet från tryckpressen. Bertil Lundquister blåser i händerna för att få upp värmen och greppar sedan de färdiga tidningsarken. Tiden som han hoppat runt och sporadiskt skrivit texter för olika tidningar har tagit ut sin rätt. Nu håller han tidningen för första gången där hans namn står som utgivare; Ergo, Tidning för Uppsala studenter. De lösa bladen trycks ihop och kommer snart att läsas av en ung studentska som fått en kvarts del av sida 10 tillägnad sin dikt Sköldmön. Hon har redan debuterat

Krönika
2024-09-20 08:43

Dags för universitetsutbildning 2.0 (eller liknande liknelse)

Hur lär du dig bäst? Ett högst individuellt svar är att vänta på den frågan. En sak är i varje fall säker: det finns ingen universalkur för bästa möjliga kunskapsintagande. Detta är ett problem som utbildningsväsendet har tampats med ända sedan begynnelsen (eller ja, utbildningsväsendets begynnelse åtminstone). Hur göra för att få de fårskalliga ungdomarna att förstå? Att bli tillsagda vad som är sant och inte från en äldre auktoritet stående på en pulpet (gärna iklädd någon fräck hatt med skarpa kanter) är ett gammalt beprövat knep – men måhända lite förlegat och ålderdomligt, i denna tid av
Krönika
2024-09-03 09:16

Hymn till Uppsala

Nu inför kursstart känns det passande att slå på trumman för vår vackra studentstad. Uppsala är kontrastens stad. Urgammal men ändå modernt framåtdrivande. Traditionellt konservativ men ändå progressivt inriktad. Eftertänksam och försiktig men ändå rasande innovativ. Så skulle man kunna beskriva vår studentstad. Visste ni förresten att Uppsala fram till 1300-talet hette Östra Aros? Låt oss dyka ner i lite mer kulturell kuriosa. Det kanske kommer som en nyhet att Sveriges landsfader Gustav Vasa ligger begraven i Domkyrkan, att Karin Boye (“Ja visst gör det ont när knoppar brister…”) bodde på

Kultur & Nöje


Annons

Scen
2024-01-02 09:28

Vinn biljetter till Edvin Törnblom på UKK

Ni läste rätt! Ergo tävlar ut två biljetter till en lycklig vinnare, som får möjligheten att gå på Edvin Törnbloms show "Bögen är lös (i magen)" den 24e februari! Så här gör du för att delta: - Skapa en meme på temat studentliv och att plugga i Uppsala. - Skicka in denna i ett mejl till chefredaktor@uskar.se. Ge mejlet rubrikren "Tävlingsbidrag". - En meme = ett bidrag i utlottningen. Vill du skicka in flera memes bör detta göras i separata mejl. - Allt stötande innehåll kommer att innebära omedelbar diskvalificering från utlottningen. OBS! Genom att skicka in en meme tillåter ni att vi
Krönika
2023-12-21 12:10

Året med Ergo: 2023 

Vi är alla lika chockade, men 2023 lider som hastigast mot sitt slut. Men Ergoredaktionen är inte riktigt redo för 2024 än, så vi vill börja med att traditionsenligt blicka tillbaka på året som varit. *I Dora Utforskaren-röst* Häng med! Januari-februari Början på året kan bäst beskrivas genom Ross ikoniska ~We were on a BREAK ~. 2023 började skakigt för Ergo, det ska vi inte sticka under stolen med. I februari stod både tidningen och redaktionen tom. Mer om det kan inte riktigt sägas, då nuvarande redaktionen anställdes först i början av mars. Så vi skippar januari och februari helt enkelt
Krönika
2023-12-20 14:33

Soundtrack till ett vintrigt studentliv

När marken täckts av vita flagor som ramlat ned från himlen, som lyser upp i vintermörkrets kyliga vakuum, är det lätt att bli både nostalgisk och känna ett starkt habegär efter gratis prylar och onyttigt käk. Juletiden står och stampar av sig kängorna och knackar snart på den kransbeprydda dörren och vill komma in. Härligt tycker de flesta. Synd bara att vi alltid får vänta för länge då vi trånar efter något gott. Möjligt botemedel, frågar kanske någon efter? Kultur blir svaret! Lite tonkonst som kan lätta det värsta av den längtan som tynger bröstet, långt där under den hemstickade koftan
Serier
2023-12-20 09:32

Novell: Födelsedagen vi tog slut

Jag sjunker ner på golvet bakom sovrumsdörren och andas tyst in den svala luften. Här verkar ingen ha tittat in ikväll. Hoppas att det förblir så. Du borde inte ha dykt upp, hur kunde hon säga så? Vinet hade fastnat i halsen och bröstkorgen slutat röra sig. Inte dykt upp, som om jag inte var välkommen. Mina tårkanaler tycktes sluta fungera, eller så överfungerade de. Jag vet inte. ”Vad menar du?” var allt jag kunde få ur mig. Hon tittade bort över min axel. Vilade ögonen på den överfyllda hatthyllan för att kunna avvisa mig så oberört som möjligt. ”Vi ska inte ha med varandra att göra. Det
Krönika
2023-12-05 13:01

Om typer som håller snittet

Typsnitt är viktigt. Minst lika viktigt som själva den text den är satt att gestalta – om inte mer. Jag menar, nog reagerar alla instinktivt negativt när vi ögnar igenom uppsatser och avhandlingar som misshandlats av 12 punkters Times New Roman? Därför jag har, som självutnämnd typsnittsexpert och välvillig medmänniska, bestämt mig för att enligt konstens alla krångligt byråkratiska regler låta framföra en typsnittsguide, enligt principen: visa mig vilket typsnitt du använder och jag ska säga vilken typ av person du är. Förutom om du av rent psykologiskt tvång ständigt återvänder till redan
Krönika
2023-11-29 09:38

Mitt utbyte har gjort mig till nationalist

Igår hade en av svenskarna med sig en prästost. Vi satt på en lokal pub och diskuterade om det skulle regna imorgon igen när han drog fram det gula guldet ur sin ryggsäck. Hans föräldrar var på besök och hade tagit med sig den. Vi började frenetiskt förklara för icke-svenskarna vikten av att ha en “cheese slicer” hemma och hur värdefullt det min vän hade i sin ryggsäck verkligen var. Sedan raljerade vi om vad som är bäst att ha på sin knäckemacka, och oj vad man saknar Sveriges rektangulära form på knäcket. Att vi svenskar hade samma upplevelse av en ost skapade en känsla av samhörighet oss