Det är en åsiktstext. Alla åsikter är skribentens egna. Ända sedan Émile Zola år 1898 skrev antagligen världens mest berömda öppna brev, J’Accuse…!, addresserat till den franske presidenten Félix Faure gällande den då världsberömda Dreyfusaffären, så har idéen om att den som är välutbildad också har ett krav på sig att uppmärksamma ibland svårupptäckta eller svårförstådda orättvisor, samt att på något sätt protestera mot dessa. Begreppet intellektuell började först bli vanligt förekommande i och med att flera kända och bildade kulturarbetare gjorde offentliga utspel om just Dreyfusaffären, där

Det är festivalstämning när Ergos utsända kliver in på Uppsala stadsteater på onsdagskvällen, 22 maj. Är det festival? Inte riktigt, men det är urpremiär för Juvenalorden och Ambrosiaordens senaste föreställning Litteraturkanonen. Luften är kvav och entrén är tjock av människor som ska titta på den utsålda premiärföreställningen. Föreställningen är tre timmar inklusive paus och under kvällen tas publiken in i en hallucinogen värld av litteraturreferenser och satir i musikrevyformat. Herrsällskapet Juvenalorden ger plats på scen åt damsällskapet Ambrosiaorden och tillsammans har man skapat ett

Dynamitard är den finare, mer officiella, benämningen på någon som åtminstone delvis livnär sig på att spränga kassaskåp. Tyvärr har denna gamla och mycket ärorika yrkeskategori tillsammans med dess speciella lingo försvunnit i och med samhällets fördärvliga digitalisering; men däremot har andra och nyare yrkeskategoriers fackspråk bara utvecklats och invecklats vidare. Omoraliska IT-ingenjörer har tagit över kassaskåpssprängarnas roll som det främsta hotet mot hederliga medborgares svettigt förvärvade förmögenheter. Det är också därför som deras facktermer har kommit med på senaste års

I min egenskap som obarmhärtig kritikerfantom slog jag mig ned på första parkett (femte raden på kanten) för att se premiären av V-Dalas storspex “Silfverblads testamente”. Ridårarnas storspex med alternativa titlar som “det här fiket är inte big enough för oss båda” eller (min personliga favorit) “depressohouse” beskrivs som en “hyllning till Uppsalas fikakultur”. Kom till spexet för chokladbollen i fikapausen, men stanna för att insikten om att ens döda mors kärlek är den bästa lösningen på amerikaniserad marknadsekonomi. Elsas café drivs av Madeleine (Kajsa Bendz) och Napoleon (Nils

Ett av många specifika fenomen som existerar vid högre lärosäten är de så kallade överliggarna. Dessa ska inte förvirras med vanliga sjusovare; det sällskapet skulle inte överliggarna vilja behöva beblanda sig med. En överliggare är någon som istället för att ta examen och med darrningar i knäna och bävan i hjärtat ta sina första stapplande steg ut på arbetsmarknaden, istället funnit att varför lämna det trygga sköte som universitetens lärosalar utgör? Med skattefinansierad högre utbildning och ett överflöd av spännande småkurser bara de mest desperata studenterna läser så har den fertila

Att studenten som läser sin första termin och professorn som närmar sig pensionsåldern är varandras antiteser i det akademiska universumet, det förstår nog alla. Den ena är en gröngöling medan den andra är en blåmögelost av yppersta kvalitet och lagring. Men hur ser förhållandet ut mellan de vetenskapliga disciplinerna? Vilken vetenskap ger störst social prestige och chans till fina priser? Att alla akademiker är högdjur i informationssamhället är ju enbart en sak som lektorer i folkloristik säger till sina studenter i hopp om att kunna förleda fler från sanningen. För även bland disciplinerna

Det är mer än bara kaktusar, bronsstatyer av hela två Bernadottare och lekparker uppkallade efter påhittade katter som gömmer sig i centrala Uppsala. Efter alla dessa år av att ha vandrat genom denna gröna oas i hjärtat av den akademiska delen av Den eviga ungdomens stad, har jag, en mycket simpel humanist, hittat många uppseendeväckande saker som finns dolda i denna, den mest spexiga av alla stadens onaturliga grönområden. Ser man upp riktigt noga så väcks måhända intresse då en vilsen Phylloscopus neglectus – Dvärgsångare för dig och mig – syns och hörs sjungandes sin förtvivlade klagosång i