Forskning
2025-02-14 09:37

Kärlekens vetenskap

Hjärtat dunkar när vi ser våran crush, vi känner oss varma i hjärtat när vi blir ihop och vi känner hjärtesorg när kärleken är obesvarad. Hjärtat som symbol för kärleken sträcker sig långt tillbaka i historien. Vi föreställer oss att det är hjärtat vi tänker och känner med när vi fattar tycke för någon eller väljer livspartner. – Men det är ju egentligen helt fel, kärleken sitter ju i hjärnan. Hjärtat slår bara på kommando av hjärnan, säger Åke Pålshammar, som är neuropsykolog och senioruniversitetslektor vid Uppsala universitet. Redan på de gamla grekernas tid ansåg stora tänkare som
Forskning
2024-10-29 09:40

Därför gillar vi skräck 

Någon som har ett svar på frågan är Joshua Juvrud, biträdande universitetslektor vid institutionen för speldesign på Uppsala universitet. På Games & Society lab på Campus Gotland studerar han psykologin bakom socialt och kognitivt beteende. Några studier som han deltar i handlar just om rädsla, vad vi uppfattar som läskigt i media och spel, och hur man kan designa spel för att göra dem läskiga. Varför dras vi till rädsla? – Rädsla är en komplex känsla, den kan ta många former och är mycket dynamisk. När man designar för rädsla i spel är så kallade jump-scares ett lätt sätt att få den som

Forskning
2024-10-22 15:29

Studenterna tävlar i syntetisk biologi

Samuel Forsberg blippar in oss genom entredörrarna på Biomedicinsk Centrum och visar vägen genom den avlånga campusbyggnaden till labbsalen. Ikväll är fyra av de elva deltagarna i iGEM-laget på plats. Sedan 2009 har studenter från Uppsala universitet deltagit i den internationella tävlingen International Genetically Engineered Machine (iGEM), och genom åren utmärkt sig med olika innovationer. I tävlingen använder deltagarna molekylärbiologi, bioinformatik och genetisk ingenjörskonst för att lösa problem och bidra till en bättre värld. I år äger tävlingen rum i Paris den 23-26 oktober, och nio
Forskning
2024-10-09 10:03

Ny forskning visar på effektivare behandling för utmattningssyndrom

I sin doktorsavhandling gör Jakob Clason van de Leur en pilotstudie för en ny behandlingsmetod för utmattning. Med flera års erfarenhet av att jobba kliniskt har han upplevt att behandlingsmetoderna är för omfattande och ospecifika. Den nya behandlingen utgår från så kallad inlärningsteori och har fokus på meningsfullhet, snarare än återhämtning. Behandlingen pågick online under 12 veckor och patienterna fick följa moduler med olika material och hemuppgifter, samt chatta med psykolog och några individuella besök. Vad är det för typ av aktiviteter man gör? – Vi jobbar ganska mycket med att
Forskning
2024-08-20 10:17

Ny forskning om AI:ns plats i hälso- och sjukvård

I en studie från 2024 har forskare vid Uppsala universitet använt AI för att påskynda utvecklingen av möjliga läkemedel mot psykiska sjukdomar. Med hjälp av AI kunde forskarna skapa en modell av receptorers tredimensionella struktur, som effektiviserar arbetsprocessen att designa läkemedelsmolekyler. Inom läkemedelsutveckling är det en krävande process att få fram den information som behövs för att designa läkemedelsmolekyler. För det behöver man bestämma målproteiners tredimensionella strukturer och förstå hur molekyler binder till dem. I studien använde forskarna vid Uppsala universitet AI

Forskning
2023-06-13 16:49

P-piller kan öka risken för depression

Många kvinnor väljer att sluta eller byta preventivmedel då de upplever att deras psykiska hälsa påverkas. Trots detta har det inte funnits tillräckligt med forskning på området för att ge en tydlig vetenskaplig bild. Den nya studien från institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet visar på en signifikant ökad risk att utveckla depression under de första två åren som kvinnor använder sig av kombinerade p-piller som preventivmetod. En risk som är ännu högre om kvinnorna börjar använda p-pillren i tonåren. Kombinerade p-piller innehåller två olika typer av hormon -
Forskning
2022-02-02 13:43

Miljondonation ska ringa in kvinnors psykiska ohälsa

Förra året invigdes det tvärvetenskapliga forskningscentret Womher (Women’s mental health during the reproductive lifespan) vid Uppsala universitet. Centrets främsta uppgift är att ta reda på varför kvinnor är överrepresenterade när det kommer till att drabbas av psykisk ohälsa och sjukdom så som utmattningssyndrom, ångest och depression. "Den här forskningen är en gåva till kommande generationer."

Forskning


Annons

Forskning
2019-06-05 11:20

Flera lager av ölsmak

Att livsmedelsprodukter har en smak kan tyckas ganska självklart. Men smaken inte bara är något som uppstått, utan har formats av en rad olika processer genom historien. I en nyskriven artikel har Ingemar Pettersson och Daniel Normark valt att studera vetenskapen kring smak inom ölbryggning. I studien har de tittat på Stockholms bryggerier, en koncern bestående av en rad bryggerier i Stockholm. – Vi följer utvecklingen från slutet av 1800-talet till 1930-talet och undersöker vilka metoder de använt för att analysera smak, säger Ingemar Pettersson, forskare på Centrum för teknik- och

Forskning
2019-04-09 16:01

Kemist-humanist med fäbless för giftmord

Kontoret – som ligger någonstans i navet av Biomedicinskt centrum, omöjligt att lokalisera utan en van ledsagare – har en märklig L-form och är nästan till hälften tömt. Olle Matsson ska snart byta arbetsrum, men än så länge ser man tydliga inslag som skvallrar om en hemtam kemiprofessor – familjefoton på en anslagstavla bakom skrivbordet, ett skåp fyllt av åldrande burkar med dödskallar och flammor på, en liten modellfigur av professor Kalkyl, en spretig palmliknande växt i fönstret (“den är uppdriven från en stickling från en av Selma Lagerlöfs växter”). Till och med en liten kemilåda för

Forskning
2019-03-12 11:37

Hästjobb ska lösa komplex allergifråga

Susanne Victors avhandlingsarbete kan beskrivas som ett riktigt hästjobb. Hon har själv åkt runt till olika uppfödningar och hästanläggningar för att samla in proverna till sitt doktorandprojekt som bland annat syftar till att kartlägga allergenprofiler hos hästar.– Jag har valt att undersöka tio olika hästraser och försökt hitta individer i varierande ålder inom varje ras. Sommaren 2013 och 2014 åkte jag runt och samlade in stöv*- och salivprover från 250 hästar. Jag skulle ta urinprov också, men det gick inte att få prov från alla hästar – det tog för lång tid att vänta, säger Susanne Victor

Forskning
2018-11-22 11:27

När det blev basta med lortigheten

Det är svårt att föreställa sig hur det skulle kännas att inte få tvätta sig ordentligt oftare än en gång om året, men det var en realitet för de allra flesta svenskar i slutet på 1800-talet.– Jag tror inte att vi idag kan förstå hur skitigt det var. De allra flesta gjorde ett varmbad om året och det var julbadet, säger Karolina Wiell, doktor i Ekonomisk historia som skrivit avhandlingen Bad mot Lort och Sjukdom: Den privathygieniska utvecklingen i Sverige 1880–1949.Det var inte så lätt att ta sig ett bad i slutet av 1800-talet, förklarar hon. Vatten skulle tas in, värmas och sedan forslas

Forskning
2018-11-15 14:08

Hundar kan minska risk för astma

Redan tidigare har forskare sett att risken för att utveckla astma i skolåldern är lägre hos barn som växer upp med hundar. En ny studie från Uppsala universitet och Karolinska Institutet visar att tikar har en bättre effekt än hanhundar. Hos barn med enbart tikar i hemmet var risken för astma 16 procent lägre än hos barn med hanhundar. Barn med flera hundar hade 21 procents lägre risk än de utan några hundar alls. – Hundens kön kan påverka mängden allergen som avges, och man vet att okastrerade hanhundar avger mer av ett särskilt allergen än kastrerade hanhundar och tikar. Några hundraser

Forskning
2018-11-05 11:16

När åderlåtning var logiskt

Annelie Drakman har gått igenom 8 800 årsrapporter skrivna av svenska provinsialläkare verksamma från 1820 till 1900, för att skapa sig en bild av vad som hände under de där decennierna i slutet av 1800-talet när åderlåtning – en medicinsk praktik som i närmare 2 500 år ansågs bota allt från akne till cancer – blev förlegat. – Jag gick igenom primärkällorna under två år innan jag över huvud taget läste någon av sekundärkällorna och tack vare det blev min tolkning av det här skiftet väldigt annorlunda från vad den ”borde” ha varit sett till väletablerad medicinhistoria, säger hon. Hon menar att