Forskning

Att livsmedelsprodukter har en smak kan tyckas ganska självklart. Men smaken inte bara är något som uppstått, utan har formats av en rad olika processer genom historien. I en nyskriven artikel har Ingemar Pettersson och Daniel Normark valt att studera vetenskapen kring smak inom ölbryggning. I studien har de tittat på Stockholms bryggerier, en koncern bestående av en rad bryggerier i Stockholm. – Vi följer utvecklingen från slutet av 1800-talet till 1930-talet och undersöker vilka metoder de använt för att analysera smak, säger Ingemar Pettersson, forskare på Centrum för teknik- och

Kontoret – som ligger någonstans i navet av Biomedicinskt centrum, omöjligt att lokalisera utan en van ledsagare – har en märklig L-form och är nästan till hälften tömt. Olle Matsson ska snart byta arbetsrum, men än så länge ser man tydliga inslag som skvallrar om en hemtam kemiprofessor – familjefoton på en anslagstavla bakom skrivbordet, ett skåp fyllt av åldrande burkar med dödskallar och flammor på, en liten modellfigur av professor Kalkyl, en spretig palmliknande växt i fönstret (“den är uppdriven från en stickling från en av Selma Lagerlöfs växter”). Till och med en liten kemilåda för

Susanne Victors avhandlingsarbete kan beskrivas som ett riktigt hästjobb. Hon har själv åkt runt till olika uppfödningar och hästanläggningar för att samla in proverna till sitt doktorandprojekt som bland annat syftar till att kartlägga allergenprofiler hos hästar.– Jag har valt att undersöka tio olika hästraser och försökt hitta individer i varierande ålder inom varje ras. Sommaren 2013 och 2014 åkte jag runt och samlade in stöv*- och salivprover från 250 hästar. Jag skulle ta urinprov också, men det gick inte att få prov från alla hästar – det tog för lång tid att vänta, säger Susanne Victor

Det är svårt att föreställa sig hur det skulle kännas att inte få tvätta sig ordentligt oftare än en gång om året, men det var en realitet för de allra flesta svenskar i slutet på 1800-talet.– Jag tror inte att vi idag kan förstå hur skitigt det var. De allra flesta gjorde ett varmbad om året och det var julbadet, säger Karolina Wiell, doktor i Ekonomisk historia som skrivit avhandlingen Bad mot Lort och Sjukdom: Den privathygieniska utvecklingen i Sverige 1880–1949.Det var inte så lätt att ta sig ett bad i slutet av 1800-talet, förklarar hon. Vatten skulle tas in, värmas och sedan forslas

Redan tidigare har forskare sett att risken för att utveckla astma i skolåldern är lägre hos barn som växer upp med hundar. En ny studie från Uppsala universitet och Karolinska Institutet visar att tikar har en bättre effekt än hanhundar. Hos barn med enbart tikar i hemmet var risken för astma 16 procent lägre än hos barn med hanhundar. Barn med flera hundar hade 21 procents lägre risk än de utan några hundar alls. – Hundens kön kan påverka mängden allergen som avges, och man vet att okastrerade hanhundar avger mer av ett särskilt allergen än kastrerade hanhundar och tikar. Några hundraser

Annelie Drakman har gått igenom 8 800 årsrapporter skrivna av svenska provinsialläkare verksamma från 1820 till 1900, för att skapa sig en bild av vad som hände under de där decennierna i slutet av 1800-talet när åderlåtning – en medicinsk praktik som i närmare 2 500 år ansågs bota allt från akne till cancer – blev förlegat. – Jag gick igenom primärkällorna under två år innan jag över huvud taget läste någon av sekundärkällorna och tack vare det blev min tolkning av det här skiftet väldigt annorlunda från vad den ”borde” ha varit sett till väletablerad medicinhistoria, säger hon. Hon menar att