Forskning
2024-10-29 09:40

Därför gillar vi skräck 

Någon som har ett svar på frågan är Joshua Juvrud, biträdande universitetslektor vid institutionen för speldesign på Uppsala universitet. På Games & Society lab på Campus Gotland studerar han psykologin bakom socialt och kognitivt beteende. Några studier som han deltar i handlar just om rädsla, vad vi uppfattar som läskigt i media och spel, och hur man kan designa spel för att göra dem läskiga. Varför dras vi till rädsla? – Rädsla är en komplex känsla, den kan ta många former och är mycket dynamisk. När man designar för rädsla i spel är så kallade jump-scares ett lätt sätt att få den som
Forskning
2024-10-22 15:29

Studenterna tävlar i syntetisk biologi

Samuel Forsberg blippar in oss genom entredörrarna på Biomedicinsk Centrum och visar vägen genom den avlånga campusbyggnaden till labbsalen. Ikväll är fyra av de elva deltagarna i iGEM-laget på plats. Sedan 2009 har studenter från Uppsala universitet deltagit i den internationella tävlingen International Genetically Engineered Machine (iGEM), och genom åren utmärkt sig med olika innovationer. I tävlingen använder deltagarna molekylärbiologi, bioinformatik och genetisk ingenjörskonst för att lösa problem och bidra till en bättre värld. I år äger tävlingen rum i Paris den 23-26 oktober, och nio

Forskning
2024-10-09 10:03

Ny forskning visar på effektivare behandling för utmattningssyndrom

I sin doktorsavhandling gör Jakob Clason van de Leur en pilotstudie för en ny behandlingsmetod för utmattning. Med flera års erfarenhet av att jobba kliniskt har han upplevt att behandlingsmetoderna är för omfattande och ospecifika. Den nya behandlingen utgår från så kallad inlärningsteori och har fokus på meningsfullhet, snarare än återhämtning. Behandlingen pågick online under 12 veckor och patienterna fick följa moduler med olika material och hemuppgifter, samt chatta med psykolog och några individuella besök. Vad är det för typ av aktiviteter man gör? – Vi jobbar ganska mycket med att
Forskning
2024-08-20 10:17

Ny forskning om AI:ns plats i hälso- och sjukvård

I en studie från 2024 har forskare vid Uppsala universitet använt AI för att påskynda utvecklingen av möjliga läkemedel mot psykiska sjukdomar. Med hjälp av AI kunde forskarna skapa en modell av receptorers tredimensionella struktur, som effektiviserar arbetsprocessen att designa läkemedelsmolekyler. Inom läkemedelsutveckling är det en krävande process att få fram den information som behövs för att designa läkemedelsmolekyler. För det behöver man bestämma målproteiners tredimensionella strukturer och förstå hur molekyler binder till dem. I studien använde forskarna vid Uppsala universitet AI
Forskning
2023-06-13 16:49

P-piller kan öka risken för depression

Många kvinnor väljer att sluta eller byta preventivmedel då de upplever att deras psykiska hälsa påverkas. Trots detta har det inte funnits tillräckligt med forskning på området för att ge en tydlig vetenskaplig bild. Den nya studien från institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet visar på en signifikant ökad risk att utveckla depression under de första två åren som kvinnor använder sig av kombinerade p-piller som preventivmetod. En risk som är ännu högre om kvinnorna börjar använda p-pillren i tonåren. Kombinerade p-piller innehåller två olika typer av hormon -

Forskning
2022-02-02 13:43

Miljondonation ska ringa in kvinnors psykiska ohälsa

Förra året invigdes det tvärvetenskapliga forskningscentret Womher (Women’s mental health during the reproductive lifespan) vid Uppsala universitet. Centrets främsta uppgift är att ta reda på varför kvinnor är överrepresenterade när det kommer till att drabbas av psykisk ohälsa och sjukdom så som utmattningssyndrom, ångest och depression. "Den här forskningen är en gåva till kommande generationer."
Forskning
2021-09-22 13:58

Mycket mejerifett – inte så farligt som man kan tro

Att undvika feta mejeriprodukter verkar inte leda till bättre hjärt-kärlhälsa – snarare tvärt om. I ny studie, som publicerats i tidskriften Plos Medicine, har forskarna mätt intaget av mejerifett genom att studera blodprover från 4 150 svenskar. Personerna som alla var i 60-årsåldern fick lämna blodprov. Därefter undersöktes nivåerna av en särskild fettsyra som är vanlig i mejeriprodukter. På så sätt kunde man mäta personens intag av mejerifett. Forskarna följde därefter upp individerna i studien under i genomsnitt 16 år. Man tittade till exempel på hur många som hade drabbats av hjärtattack

Forskning


Annons

Forskning
2018-09-26 16:23

Kontaktannonser speglar samhällets omvandling

”Jag har allt men jag saknar dig”, står det i en av de 5 000 kontaktannonser som utgör material för Josefin Englunds nyligen framlagda avhandling vid Historiska institutionen, ”Som folk är mest: könsideal i svenska kontaktannonser 1890-1980”.– En sådan formulering är typisk för den senare delen av perioden jag har studerat. Under 1900-talet kom parrelationer alltmer att bli ett mål i sig istället för bara ett medel för ett hyggligt liv, säger Josefin Englund, som disputerade 21 september. I slutet av 1800-talet var synen på äktenskapet mycket mer pragmatiskt än idag. I en av kontaktannonserna

Forskning
2018-09-05 13:47

Med kramen som politisk handling

Mäns vänskap till andra män är en tveeggad relation och därför väldigt intressant ur ett genusvetenskapligt perspektiv, menar Klara Goedecke som är den första någonsin att disputera i genusvetenskap som renodlat ämne vid Uppsala universitet.– Dels kan man tänka på gemenskapen mellan män som maktcentra – styrelser eller loger där de håller varandra om ryggen – men man kan också tala om både mäns och kvinnors vänskaper som en källa till nya solidariteter och genuspolitisk förändring. När exempelvis systerskapsdiskussionerna fördes på 70-talet, talade man om mäns vänskap på liknande sätt. Männen

Forskning
2018-05-31 11:37

Otrygga råttor ger svar om missbruk

Trots att alla vet att alkohol inte är bra i för stora mängder, sitter vi ändå där i ekoparken och dricker, mycket. Men hur farligt är det egentligen? Och varför kan vissa hålla sitt drickande under kontroll, medan andra får problem? Jag hälsar på professor Ingrid Nylander, som vigt nästan hela sin forskarkarriär åt att studera effekterna av alkohol, för att få svar. Exakt hur mycket som är skadligt att dricka är svårt att svara på då det skiljer sig åt på individnivå, säger hon. Däremot vet man att unga personer är känsligare för alkohol än äldre.– Hjärnan utvecklas fram till 25 års ålder

Forskning
2018-04-05 15:00

”De såg det som en sista utväg”

För snart två år sedan slog en utredning fast att surrogatarrangemang inte ska vara tillåtet inom den svenska vården. Det innebär dock inte att det är förbjudet för ofrivilligt barnlösa att söka sig till andra länder. Anna Arvidsson, doktorand vid Uppsala universitet, har i arbetet med sin avhandling intervjuat femton par som valt att skaffa barn via en surrogatmamma i ett annat land*. Samtliga par i studien berättade om en barnlängtan som varit mycket stark under flera års tid.– De heterosexuella paren såg det som en sista utväg, några hade gjort upp till tio IVF-försök och var för gamla för

Forskning
2018-03-05 14:00

Let’s talk about sex, samlevnad och porrens inverkan på unga

Magdalena Mattebos forskning har fått stor medial uppmärksamhet sedan hon disputerade 2014 vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Uppsala universitet. Bara några dagar innan Ergo ringer upp henne har hon uttalat sig i bland annat SVT Uppsala med anledning av Skolinspektionens nya kritiska rapport om sex- och samlevnadsundervisningen vid svenska skolor. – Det är väldigt glädjande att se att det finns ett så stort allmänintresse för ungas välmående. Nu när det släpps så många rapporter om ökad psykisk ohälsa känns det ännu mer angeläget att diskutera de ungas levnadsvillkor, säger

Forskning
2018-02-05 14:19

Kan minskad kontroll lindra ätstörning?

Vi lever i ett samhälle som uppmuntrar en kontrollerad personlighet, att vara strukturerad och inte visa vissa känslor. Men vad händer om självkontrollen går för långt? Martina Isaksson forskar om känsloreglering och utgår från en teori som delar in personlighetstyper i två olika kategorier – överkontrollerad och underkontrollerad personlighetsstil.– För en person som är åt det överkontrollerande hållet är det viktigt att göra saker rätt och riktigt. De visar inte alltid sina känslor utåt, till skillnad från de med en underkontrollerad personlighetsstil – där syns det ofta vad personen känner