Annons
Krönika

Köpenhamnskrönikan: När bitarna faller på plats

Nämen vänta, nu fattar jag ingenting. Hur kan april snart vara över? Måste vara rekord för den snabbast passerande månaden i mitt liv. Det är som att april springer ifrån mig, men på ett ljuvligt sätt. Kanske mer som att vi springer tillsammans, framåt. Helt klart den bästa månaden i Köpenhamn hittills. Nu börjar bitarna falla på plats. Köpenhamn: 0, Irma: 1! Eller kanske mer Irma + Köpenhamn = Sant! Jag kan tycka att det ibland är svårare att hitta ord för det som är bra än det som är svårt. Kanske för att det bra är mer som en omslutande känsla än som ett specifikt ord, eller en specifik
Scen

Timbuktu till Uppsala - berättar om nya valborgslåten 

Den prisbelönta hiphopartisten och kulturprofilen byter nu vardagen i Hongkong mot Uppsala för att spela in våren på Snerikes nation under Kvalborg. – Det kommer bli skitkul! Att spela på våren är bland det roligaste man kan göra och i år hittade jag dessutom den här gamla texten som blev låten “Valborg hela veckan”, berättar Jason Diakité. Demon till låten skapades redan för 15 år sedan, i samma veva som succéplattan Sagolandet, men har sedan dess legat bortglömd på en gammal hårddisk. – För mig är låten gammal, men för alla som inte har hört den är den ju helt ny. Det är lite deadstock -

Krönika

Ditt kulturella kapital står i bokhyllan

Tavlorna inramade med bladguld som pryder de smakfullt tapetserade väggarna. Statyetterna i fajans på den snidade byrån i massiv ek från förra sekelskiftet. Och inte minst den utsökta samlingen gräddkannor i polerat silver. Alla är de förvisso fina och eleganta inslag i inredningen och ger känslan av ett ombonat och raffinerat hem, men ingen produkt visar bättre upp ditt kulturella kapital än gulaktigt rektangulära pappersbitar i varierande storlek, fyllda av bokstäver, som samlats ihop i pärmar och som ställts i en för ändamålet tillverkad hylla för beskådning. Gärna i ett eget rum där dessa
Bok

Recension: Rebellerna av Lukas Moodysson

Den älskade filmskaparen Lukas Moodysson ( Tillsammans, Fucking Åmål) är bokaktuell med Rebellerna, en roman om en revolutionistisk vänsterrörelse i 60-talets Stockholm och Uppsala. En åttioårig kvinna blickar tillbaka på ungdomen, från krokimålningarna på Konstfack till det kommunistiska samfundet som blir en allt större del av hennes liv. Med sin karaktäristiska värme blandar Moodysson humor och becksvart allvar i en skildring av den ideologiska extremismen och dess konsekvenser. Boken är skriven i korta minnessnuttar och följer två parallella tidslinjer, våren 1968 och samtiden. Vi följer
Scen

Recension: Ridåarnas storspex

På tredje våningen på V-dala nation ligger en spänning i luften inför genrepet, storspexets första möte med publik. Stolarna har ställts fram och kulissen är på plats, ett ambitiöst bygge som känns hämtat ur en Agatha Christie-deckare, men pyntat med Red Bull-burkar och Smirnofflaskor. Den stora salen har förvandlats till en påhittad fjortonde nation, nämligen Ålands nation. Här introduceras publiken till kuratorsexpeditionens minst sagt märkliga persongalleri. Karaktärerna är till stor del stereotypa och dragna till sin spets. Klubbverkaren som är karatekunnig partyprisse, arkivarien som en

Krönika

Köpenhamnskrönikan: När borta blir hemma

Egentligen är det jävligt coolt att ha möjligheten att åka på utbyte. Eller att åka någonstans någon gång. Inte en jätteunik tanke, jag fattar, men jag behövde tänka den ändå. Specifikt för att komma underfund med de känslor jag har gällande Köpenhamns konkurrens med Uppsala. Jag var nämligen hemma och kollade på Marsspexet (shoutout Max Libell och Axel Lidin, det var grymt mvh stolt kompis). Att vara tillbaka i Uppsala om än för några få dygn kändes konstigt. Allt var detsamma men också helt olika. Jag läser Arundhati Roys "God of small things" just nu och hon skriver ofta om att saker lämnar
Krönika

Köpenhamnskrönikan: En utbytesstudents bekännelser

Jag och Köpenhamn har inte hunnit bli vänner än. När mina föräldrar åkte med mig ner och vi länsade JYSK på alla utställningsexemplar kändes nyfikenheten större än rädslan. Antagligen för att besöket kändes som just det, ett besök. Inte som en flytt. Kvarlämnad med resterna av lunchen från det taiwanesiska stället några kvarter bort kände jag mig som jag gjorde när jag var liten och skulle sova över hos någon: det var kul tills det var på allvar och jag faktiskt förväntades stanna. Något av en paradoxal situation att hata översovning men ständigt längta efter att flytta. Jag är

Kultur & Nöje


Annons

Krönika

Det är inget särskilt med mig

Häromveckan började jag gråta. – Vad är det? Frågade min pojkvän. – Inget, sa jag. Det är bara så plågsamt att inse att jag kommer få ett helt normalt liv. – Hur menar du? Frågade han. – Jag har alltid känt att det är något särskilt med mig. Jag stannade upp några sekunder mellan hulkningarna och fortsatte sedan min bekännelse: – Jag trodde verkligen att jag skulle bli en historisk person. Folk brukar ofta beskriva mig som ödmjuk, men det visar bara att de inte har en aning om vilka tankar som rört sig i mitt självgoda huvud. Jag har grundlurat dem att tro att jag är en liten osäker snäll tjej
Krönika

Könstjärnan som klyver en valrörelse

Angela Merkels tid som kansler nalkas sitt slut. Nu på söndag, den 26 september, går tyskarna till valurnorna och röstar fram hennes efterträdare som Kanzler*in. Lägg märke till stjärnan i det sista ordet. Denna lilla stjärna, könstjärnan, uppmärksammar tyska ords feminina former och har blivit ett debattämne i Tyskland. Du undrar kanske varför just det har blivit ett ämne som är på tapeten under valrörelsen. Men i ett språk där grammatiskt kön intar en viktig roll samtidigt som många person- och jobbtitlar är maskulina är det lätt att kvinnors titlar kommer i skymundan. Kort sagt, det handlar
Krönika

På båda sidorna disken

Under sommaren har jag arbetat som delikatessbiträde. Det är i sig ett ganska anspråkslöst yrke, och väldigt långt ifrån den framtida karriärbana jag föreställt mig, men jag fann det ändå helt i min smak. Tidiga morgnar, tidiga kvällar, monotona uppgifter som producerar varor. Varor som läggs i askar, varor som köps av kund. Ibland läggs ett extra steg till, det om att man måste övertala kund att köpa varan man gick upp kl. 05 för att producera till kund, men idag tyckte kund att räkorna såg fula ut, så det blev ingen konsumtion av varan. Jag fick på min första vecka blåmärken på båda
Krönika

Till de eviga studenternas försvar

Börja pensionsspara. Föröka dig. Titta på Let’s Dance på fredagar under inmundigandet av tacos. “Det är dags att gå vidare i livet.” “När är du klar egentligen?” “Tycker du inte att det är dags att du skaffar ett riktigt jobb?” Vi har alla hört de klassiska åsikterna om de eviga studenterna. Överliggarna. De som efter åratal av studier inte vill lämna studentlivet och kanske till och med skjuter fram uppsatser för att få det underbara att pågå lite till. "... jag vägrar lyssna på åsikterna om att jag jobbar upp en ordentlig CSN-skuld och att ingen i det riktiga samhället behöver
Film

Utsökt återhållsam, men saknar dramaturgisk nerv

Det är sensommar, eller kanske tidig höst. Två män färdas i en husbil genom ett engelskt landskap. Vi har förstått att de är ett par, men annars vet vi inte mycket om dem. Successivt ger regissören och manusförfattaren Harry Macqueen oss små subtila ledtrådar som tar oss in i berättelsen. Vi förstår att Sam (Colin Firth) är musiker och att hans partner Tusker (Stanley Tucci) är författare. Tusker är sjuk. Det framkommer snart att hans kognitiva förmåga är påverkad och att han egentligen borde medicinera, men att han motsätter sig att bli ett med sitt ofrånkomliga sjukdomstillstånd. Supernova
Bok

Befriande självhjälpsbok för vilsna akademiker

Vård, skola och omsorg (Wahlström & Widstrand) handlar om min goda vän Julia. Vi har aldrig träffats men vi har tillbringat en hel dag tillsammans. Julia ska ta hand om mig om jag råkar illa ut, om jag bryter benet eller på annat sätt är i behov av vård. Hon har berättat för mig att det är okej att göra misstag, att byta spår och våga misslyckas. Uppsalafödda Linn Spross andra roman, Vård, skola och omsorg, är en självhjälpsbok för människor som någon gång behövt göra ett val, ta ett beslut och slopa ett annat. Människor som du och jag, som påverkas av såväl inre som yttre röster. I