Annons
Krönika

Köpenhamnskrönikan: När bitarna faller på plats

Nämen vänta, nu fattar jag ingenting. Hur kan april snart vara över? Måste vara rekord för den snabbast passerande månaden i mitt liv. Det är som att april springer ifrån mig, men på ett ljuvligt sätt. Kanske mer som att vi springer tillsammans, framåt. Helt klart den bästa månaden i Köpenhamn hittills. Nu börjar bitarna falla på plats. Köpenhamn: 0, Irma: 1! Eller kanske mer Irma + Köpenhamn = Sant! Jag kan tycka att det ibland är svårare att hitta ord för det som är bra än det som är svårt. Kanske för att det bra är mer som en omslutande känsla än som ett specifikt ord, eller en specifik
Scen

Timbuktu till Uppsala - berättar om nya valborgslåten 

Den prisbelönta hiphopartisten och kulturprofilen byter nu vardagen i Hongkong mot Uppsala för att spela in våren på Snerikes nation under Kvalborg. – Det kommer bli skitkul! Att spela på våren är bland det roligaste man kan göra och i år hittade jag dessutom den här gamla texten som blev låten “Valborg hela veckan”, berättar Jason Diakité. Demon till låten skapades redan för 15 år sedan, i samma veva som succéplattan Sagolandet, men har sedan dess legat bortglömd på en gammal hårddisk. – För mig är låten gammal, men för alla som inte har hört den är den ju helt ny. Det är lite deadstock -

Krönika

Ditt kulturella kapital står i bokhyllan

Tavlorna inramade med bladguld som pryder de smakfullt tapetserade väggarna. Statyetterna i fajans på den snidade byrån i massiv ek från förra sekelskiftet. Och inte minst den utsökta samlingen gräddkannor i polerat silver. Alla är de förvisso fina och eleganta inslag i inredningen och ger känslan av ett ombonat och raffinerat hem, men ingen produkt visar bättre upp ditt kulturella kapital än gulaktigt rektangulära pappersbitar i varierande storlek, fyllda av bokstäver, som samlats ihop i pärmar och som ställts i en för ändamålet tillverkad hylla för beskådning. Gärna i ett eget rum där dessa
Bok

Recension: Rebellerna av Lukas Moodysson

Den älskade filmskaparen Lukas Moodysson ( Tillsammans, Fucking Åmål) är bokaktuell med Rebellerna, en roman om en revolutionistisk vänsterrörelse i 60-talets Stockholm och Uppsala. En åttioårig kvinna blickar tillbaka på ungdomen, från krokimålningarna på Konstfack till det kommunistiska samfundet som blir en allt större del av hennes liv. Med sin karaktäristiska värme blandar Moodysson humor och becksvart allvar i en skildring av den ideologiska extremismen och dess konsekvenser. Boken är skriven i korta minnessnuttar och följer två parallella tidslinjer, våren 1968 och samtiden. Vi följer
Scen

Recension: Ridåarnas storspex

På tredje våningen på V-dala nation ligger en spänning i luften inför genrepet, storspexets första möte med publik. Stolarna har ställts fram och kulissen är på plats, ett ambitiöst bygge som känns hämtat ur en Agatha Christie-deckare, men pyntat med Red Bull-burkar och Smirnofflaskor. Den stora salen har förvandlats till en påhittad fjortonde nation, nämligen Ålands nation. Här introduceras publiken till kuratorsexpeditionens minst sagt märkliga persongalleri. Karaktärerna är till stor del stereotypa och dragna till sin spets. Klubbverkaren som är karatekunnig partyprisse, arkivarien som en

Krönika

Köpenhamnskrönikan: När borta blir hemma

Egentligen är det jävligt coolt att ha möjligheten att åka på utbyte. Eller att åka någonstans någon gång. Inte en jätteunik tanke, jag fattar, men jag behövde tänka den ändå. Specifikt för att komma underfund med de känslor jag har gällande Köpenhamns konkurrens med Uppsala. Jag var nämligen hemma och kollade på Marsspexet (shoutout Max Libell och Axel Lidin, det var grymt mvh stolt kompis). Att vara tillbaka i Uppsala om än för några få dygn kändes konstigt. Allt var detsamma men också helt olika. Jag läser Arundhati Roys "God of small things" just nu och hon skriver ofta om att saker lämnar
Krönika

Köpenhamnskrönikan: En utbytesstudents bekännelser

Jag och Köpenhamn har inte hunnit bli vänner än. När mina föräldrar åkte med mig ner och vi länsade JYSK på alla utställningsexemplar kändes nyfikenheten större än rädslan. Antagligen för att besöket kändes som just det, ett besök. Inte som en flytt. Kvarlämnad med resterna av lunchen från det taiwanesiska stället några kvarter bort kände jag mig som jag gjorde när jag var liten och skulle sova över hos någon: det var kul tills det var på allvar och jag faktiskt förväntades stanna. Något av en paradoxal situation att hata översovning men ständigt längta efter att flytta. Jag är

Kultur & Nöje


Annons

Musik

Andra chansen – Nedsmutsad av mellanmjölk

Till final: Alvaro Estrella – Baila Baila Betyg: 1 av 5 Paul Rey – The Missing Piece Betyg: 1av 5 Clara Klingenström – Behöver inte dig idag Betyg: 2 av 5 Klara Hammarström – Beat Of Broken Hearts Betyg: 2 av 5 Det här är första gången i mitt liv som jag ser varenda deltävling i melodifestivalen, och därtill andra chansen och snart även finalen. Herregud. Dessa generiska, mellanmjölkiga och släta varianter av våra mest accepterade musikgenrer i så stor mängd. Jag vet inte om jag mår så bra av det. Jag har förvisso upplevt skojiga stunder i den här delen av musikvärlden, men framför allt i det
Listan

Fruktansvärda frukostbeteenden

Mackan direkt på bordet Vem är sugen på att torka bord med trasa i tid och otid? Uppenbarligen de som inte fattat att man kan lägga smörgåsen på en tallrik som fångar upp det bös som både smörgås och mun ger ifrån sig. Äter som en häst Det skymtade förbi en helt enorm frukosttallrik bestående av tre ägg, fyra mackor och en stor tallrik gröt när Ergo var inne och scrollade sin insta häromdagen. I Greta-tider är det många som missar det största klimathotet – kroppsbyggarnas och “de tränades” överätande. Det är nästan så man saknar trenden “jag dricker bara kaffe till frukost. Svart.” "Flott från
Musik

Deltävling 4 – Trist bit, spännande dans och deprimerande män

The Mamas - In The Middle Betyg: 2 av 5 Eric Saade - Every Minute Betyg: 2 av 5 Är det bara jag eller smakade stora delar av den här deltävlingen väl mycket plagiat? Finns det inte redan ett pojkband som sjunger raden ”you got the best of me” på typ samma sätt som Efraim Leo? Sjöng inte discodrottningen Donna Summer ”i fell love” på precis samma sätt som Tess Merkel? Jag tycker dock inte att The Mamas kopierar sin egen vinnarlåt från ifjol, som många påstår. De återkom istället med en mycket sämre och tråkigare bit. Visst är det en helt okej gospeldänga de framförde, men en rätt tam sådan
Krönika

Kärleken är tystnadens tid

En lördag i september – omkring klockan ett på natten – klampade en granne in i lägenheten och skrek att han skulle anmäla mig till bostadsrättsföreningen. Jag förstod inte vad han tjafsade om – vi hade ju redan avslutat den argsinta balkongallsången av Wish You Were Here? Visste jag hur jävla mycket klockan var? Ja, det kanske jag visste, svarade jag och bad sju gånger om ursäkt. Under den vingliga Voi-färden mot efterfest i Blåklockorna hade jag svår Inkasso-ångest över vad min sambo – som äger bostadsrätten – skulle häva ur sig för elakheter dagen därpå. Efter att ha stått och lovat
Musik

Mello deltävling 3 – Räcker det att heta Perelli för att gå till final?

Charlotte Perrelli - Still Young Betyg: 1 av 5 Tusse – Voices Betyg: 3 av 5 Det var nära nog outhärdligt att inför varje bidrag höra artisterna läsa upp en varsin skrytsam och tradig berättelse om de senaste 19 åren i deras liv (med start 2002 då den ”moderna melodifestivalen” föddes, med dessa otaliga deltävlingar). Värst var kanske Charlotte Perrelli som fokuserade på två saker: sin mellokarriär och sina barn. Det var tydligt att hon vände sig till kvinnor i sin egen ålder, inte minst då hon klämde ur sig kontentan att ”ålder faktiskt bara är en siffra”, som påa till sin låt ”Still young”
Musik

Sökte basen för en bra relation

När de tidigare basisterna en efter en inte längre hade tid med musiken vid sidan av studierna behövde Uppsalabandet Dry Heave värva en ny medlem. Men den gamla hederliga metoden att sätta upp efterlysningslappar på någon av universitetets alla anslagstavlor blev det inte. Inte heller en annons i någon lämplig grupp på Facebook dög. Det enda rimliga alternativet? Allas vår kära dejtingapp Tinder. ‒ Det var någon kompis som föreslog att jag skulle skaffa Tinder åt mig själv. Jag sa att ”nej, det kommer inte att hända. Men jag kan skaffa band-Tinder!” säger kulturantropologstudenten Magnus