Annons
Krönika

Köpenhamnskrönikan: När bitarna faller på plats

Nämen vänta, nu fattar jag ingenting. Hur kan april snart vara över? Måste vara rekord för den snabbast passerande månaden i mitt liv. Det är som att april springer ifrån mig, men på ett ljuvligt sätt. Kanske mer som att vi springer tillsammans, framåt. Helt klart den bästa månaden i Köpenhamn hittills. Nu börjar bitarna falla på plats. Köpenhamn: 0, Irma: 1! Eller kanske mer Irma + Köpenhamn = Sant! Jag kan tycka att det ibland är svårare att hitta ord för det som är bra än det som är svårt. Kanske för att det bra är mer som en omslutande känsla än som ett specifikt ord, eller en specifik
Scen

Timbuktu till Uppsala - berättar om nya valborgslåten 

Den prisbelönta hiphopartisten och kulturprofilen byter nu vardagen i Hongkong mot Uppsala för att spela in våren på Snerikes nation under Kvalborg. – Det kommer bli skitkul! Att spela på våren är bland det roligaste man kan göra och i år hittade jag dessutom den här gamla texten som blev låten “Valborg hela veckan”, berättar Jason Diakité. Demon till låten skapades redan för 15 år sedan, i samma veva som succéplattan Sagolandet, men har sedan dess legat bortglömd på en gammal hårddisk. – För mig är låten gammal, men för alla som inte har hört den är den ju helt ny. Det är lite deadstock -

Krönika

Ditt kulturella kapital står i bokhyllan

Tavlorna inramade med bladguld som pryder de smakfullt tapetserade väggarna. Statyetterna i fajans på den snidade byrån i massiv ek från förra sekelskiftet. Och inte minst den utsökta samlingen gräddkannor i polerat silver. Alla är de förvisso fina och eleganta inslag i inredningen och ger känslan av ett ombonat och raffinerat hem, men ingen produkt visar bättre upp ditt kulturella kapital än gulaktigt rektangulära pappersbitar i varierande storlek, fyllda av bokstäver, som samlats ihop i pärmar och som ställts i en för ändamålet tillverkad hylla för beskådning. Gärna i ett eget rum där dessa
Bok

Recension: Rebellerna av Lukas Moodysson

Den älskade filmskaparen Lukas Moodysson ( Tillsammans, Fucking Åmål) är bokaktuell med Rebellerna, en roman om en revolutionistisk vänsterrörelse i 60-talets Stockholm och Uppsala. En åttioårig kvinna blickar tillbaka på ungdomen, från krokimålningarna på Konstfack till det kommunistiska samfundet som blir en allt större del av hennes liv. Med sin karaktäristiska värme blandar Moodysson humor och becksvart allvar i en skildring av den ideologiska extremismen och dess konsekvenser. Boken är skriven i korta minnessnuttar och följer två parallella tidslinjer, våren 1968 och samtiden. Vi följer
Scen

Recension: Ridåarnas storspex

På tredje våningen på V-dala nation ligger en spänning i luften inför genrepet, storspexets första möte med publik. Stolarna har ställts fram och kulissen är på plats, ett ambitiöst bygge som känns hämtat ur en Agatha Christie-deckare, men pyntat med Red Bull-burkar och Smirnofflaskor. Den stora salen har förvandlats till en påhittad fjortonde nation, nämligen Ålands nation. Här introduceras publiken till kuratorsexpeditionens minst sagt märkliga persongalleri. Karaktärerna är till stor del stereotypa och dragna till sin spets. Klubbverkaren som är karatekunnig partyprisse, arkivarien som en

Krönika

Köpenhamnskrönikan: När borta blir hemma

Egentligen är det jävligt coolt att ha möjligheten att åka på utbyte. Eller att åka någonstans någon gång. Inte en jätteunik tanke, jag fattar, men jag behövde tänka den ändå. Specifikt för att komma underfund med de känslor jag har gällande Köpenhamns konkurrens med Uppsala. Jag var nämligen hemma och kollade på Marsspexet (shoutout Max Libell och Axel Lidin, det var grymt mvh stolt kompis). Att vara tillbaka i Uppsala om än för några få dygn kändes konstigt. Allt var detsamma men också helt olika. Jag läser Arundhati Roys "God of small things" just nu och hon skriver ofta om att saker lämnar
Krönika

Köpenhamnskrönikan: En utbytesstudents bekännelser

Jag och Köpenhamn har inte hunnit bli vänner än. När mina föräldrar åkte med mig ner och vi länsade JYSK på alla utställningsexemplar kändes nyfikenheten större än rädslan. Antagligen för att besöket kändes som just det, ett besök. Inte som en flytt. Kvarlämnad med resterna av lunchen från det taiwanesiska stället några kvarter bort kände jag mig som jag gjorde när jag var liten och skulle sova över hos någon: det var kul tills det var på allvar och jag faktiskt förväntades stanna. Något av en paradoxal situation att hata översovning men ständigt längta efter att flytta. Jag är

Kultur & Nöje


Annons

Film

Visuellt anslående men befriad från verklig mystik

Ett av de egendomligare inslagen bland de klassiska amerikanska noirfilmerna efter andra världskriget var Nightmare Alley från 1947. Den avvek från den gängse mörka storstadsskildringen i genren och fann i stället sin svärta i ett kringresande tivoli av sämre märke. I skildringen av alkoholism, svindleri och grotesk sensationslystnad tecknade den väl så sargade människoöden som de mer ortodoxa samtida kriminalberättelserna. "Det är en omsorgsfull och fascinerande rundmålning av tragiska intriger bland en samling lika tragiska existenser." När Guillermo del Toro nu gör en nyinspelning är
Krönika

Är det så fel med färre valmöjligheter?

Vad fan ska jag göra? Frågar jag mig själv innan jag slår på ännu en youtubereaktionsvideo av de 12 avsnitt av RuPaul’s dragrace: All Stars jag plöjt de senaste 12 timmarna. Jag lyssnar på druga efter druga ge smarta kommentarer och kitschiga skämt och jag känner hur jag nog också skulle kunna sitta där och vara delaktig i konversationen. Efter att ha sett alla säsonger minst tre gånger var och spenderat ändlöst många timmar på extramaterial i form av poddar och youtubeklipp ser jag mig själv som något av en expert. Min hjärna är fylld av referenser till legendariska lip-syncs och texter till
Bok

Kan bli starten på en kollektiv helandeprocess

Det kommer alltid en tidpunkt, under en utekväll vid en av Uppsalas nationer, då man vinglar iväg mot toaletterna. Där svajar man lite framför speglarna, reflektionen stundvis avbruten av anti-nationalistiska klistermärken. Och svajar man lite för länge, så börjar den imma över av livets stora frågor. Vem är jag? Vad håller jag på med? Är mitt liv moraliskt försvarbart? Kan man fortsätta kalla sig människa efter att ha blandat Grängesberg och V-dalas blåbärspaj-shots? Det är ungefär den tidpunkten under pandemins utekväll - för att upprätthålla sig vid denna något forcerade metafor – som
Listan

Jobbannonsklyschor – en liten parlör

Prestigelös Inte sällan, under “övrigt” i annonsen, slinker annonsören in ett par meningar där de specar vilka personliga egenskaper de vill att du ska ha (vilket blir som en oxymoron med tanke på att kvalifikationslistan ofta har krav bara en robot eller möjligtvis en cyborg skulle kunna nå upp till). Att vara “prestigelös” är något många arbetsgivare värderar högt och betyder att du rimligen inte kommer att få credden för det hårda jobb du lagt ner och heller inte lön därefter. Båda två går istället till personen över dig eller den över den eller den över den, osv. Däremot kan du få ta
Film

Filmtips för en alternativ jul 

Ingmar Bergmans julklassiker Uppsalas alldeles egna Ingmar Bergman gjorde 1982 filmen Fanny och Alexander som trots att den är långt från okänd inom filmsammanhang tar ett stort steg från Hollywoods julfilmer där upprättelse och lyckliga slut garanteras likt klappar under en gnistrande julgran. Det är en skildring av två syskon (Fanny och Alexander) vars liv förändras drastiskt efter faderns död och moderns giftermål med en biskop. Filmen är en inbjudan till att betrakta världen genom barns ögon, vilket skapar en stundtals rolig och ofta hjärtskärande porträtt. Men julkänslan finns, den kommer
Krönika

Tomteporr – gubbsjuka förklädd till julefrid

Juletiden närmar sig med stormsteg. Snön faller, i varje hem ser man tända ljus och julstjärnor stråla ut genom fönstren, butikerna gör allt i sin makt för att sälja så mycket julpynt som möjligt och på nästan varje café tycks Bing Crosbys juliga stämma sjunga. Tills de plötsligt dyker upp. Låtar sjungna av unga kvinnor som med flåsande röster sjunger saker i stil med: Oh Santa… I know I’ve been a naughty girl this year… but please… I need you to get down my chimney tonight! I’ll try to be a good girl… Santa honey… Musikvideor till dessa låtar där de unga kvinnorna sitter i knät på en asgammal